UPPLYSNINGEN.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Liberalism Konservatism
Advertisements

Liberalism Individer och stater är rationella.
Demokrati & diktatur.
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
UPPLYSNINGEN.
Antiken (Grekland) Ca 800 f.kr.-ca 300 f.kr..
Imperialism - När ett land tar över, styr och använder sig av en annan del av världen.
Skolan, fantasin och bilderna
Uppgifterna 1-5 Sidorna Den enväldiga kungen Uppgifterna 1-5 Sidorna
Varför ska vi läsa om franska revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN
Kasta sand i motvind – upplysningen och dess fiender
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Så styrs Sverige.
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Diskutera: Varför blir det krig?
Vad är en demokrati Formulera kriterier för ett demokratiskt styre
Historia, Metod, Kunskap Att skapa mening. Tiden Att placera det förflutna i ett meningsfullt sammanhang Den kronologiska tiden Den subjektiva tiden (inifrånperspektiv)
Vetenskap och sekularisering
Demokrati, politik och val.
Befolkningsföreträdare och behov
Franska revolutionen 1789 Paris 14 juli 1789  .
Demokrati är ett styrelseskick eller en politisk filosofi.
Kunskapskrav och matriser
Demokrati och diktatur
Nordirland konflikten
Demokrati och diktatur
UPPLYSNINGEN ca
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Antiken (Grekland) Ca 800 f.kr.-ca 300 f.kr..
Demokrati vs. Diktatur.
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
Kommunikation och media Föreläsning 13 VT05 Leif Dahlberg.
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Epokerna – del 1.
”All offentlig makt utgår från folket”
Institutioner och aktörer
Politiska ideologier Ideologi kallas en uppsättning tankar, idéer och föreställningar om vad som är viktigt i världen och i livet. Det handlar också om.
EU och den globala klimatfrågan: Ett dynamiskt aktörsperspektiv på marknadsförändringar och klimatpolitik i Europa Monica Macquet & Susanne Sweet SuRe.
Nyheter Från renässansen: empiriska vetenskaper Från geocentrisk världsbild till heliocentrisk Förnekande av Gud/Gud = urmakare Nyheter Från renässansen:
Kulturen och politiken. Ett omstörtande sekel Den västerländska kulturen har genomgått de mest djupgående förändringarna under 1900-talet Det går en gräns.
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
D EMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Sh1b. S IDOR I A RENA Om demokrati och diktatur, s Om demokratiska beslutsformer, s Om mänskliga rättigheter,
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
Makroteorier om samhället Hedvig Ekerwald Uppsala universitet, Sociologiska institutionen Sociologi /Socialpsykologi Sociologi med inriktning.
Introduktion till perioden Vad händer?.
Sidor i Arena  Om demokrati och diktatur, s  Om demokratiska beslutsformer, s  Om mänskliga rättigheter, s
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Franska revolutionens orsaker: Adelns privilegier -rätt jaga på allas mark -rätt ta ut avgifter på byarnas kvarnar, bagarbodar och vinpressar -rätt att.
Olika styrelsesätt Direkt demokrati – Alla får vara med och bestämma genom folkomröstningar ex Schweiz Representativ demokrati – folkvalda politiker.
Politik och revolution. Begrepp Egendom (Locke)—att äga sig själv, sitt arbete, arbetetsresultat Individualism - staten ska skydda individernas intressen.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Nyreligiösa strömningar
Ideologierna uppkomst
Makt, genus & normer i kärnvapenpolitiken
Förnuft och emancipation
Olika teorier om yttrandefrihet
Kan Internet förstärka demokratin?
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Amerikanska Revolutionen
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
Rationalismen 1600-talet.
FRANSKA REVOLUTIONEN.
UPPLYSNINGEN ca
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Kommundirektören och digitaliseringen
4. IDEOLOGI Idéer och tankar om hur samhället
Presentationens avskrift:

UPPLYSNINGEN

Förnuft - spänningen mellan rationalitet och empirism - samhället som mekanism Framsteg - utbildning - utopi Sekularisering - deism - medborgerlig religion Nyttan

Kritik Upplysningsprojektet idag: problematiskt - effektivisering: nackdelarna - teknologi och framsteg - sanningen

Kritik (2) Postmodernismens kritik av metaberättelserna (Lyotard) Foucaults kritik: disciplinering; makt

Försvar Upplysningsprojektet idag: lovande - demokrati - mänskliga rättigheter - modernisering och vetenskapliggörande

Försvar (2) Habermas - emancipation - offentlighet - åsiktsutbyte - att få vetenskap, etik och konst att samverka

Vilken upplysning? England/Skottland: - empirism - deism - representativa institutioner (modellen och verkligheten)

Vilken upplysning? Frankrike - envälde - centraliserat system - ett annat styre eller ett mer upplyst envälde - det engelska styret: en förebild (Voltaire, Condillac)

Vilken upplysning? Tyskland - religionens plats - Spinozismens betydelse - ”counter-enlightenment” (Herder, Hamman) Italien - Vico: att skapa och att förstå Holland - den intellektuella miljön (bokförlag, tidskrifter) - politisk och religiös frihet

Idéer och debatt Nya debattfora (salonger, etc.) Idéer i nya sammanhang - politiska idéer i England och Frankrike; verklighet och abstraktion - konsekvenser: radikalism utan politisk förankring (mot den utopiska bakgrunden)

L’Encyclopédie Diderot och d’Alembert - kunskapsspridning - symbol - utmaning - teknologins vikt/illustrationer - motsägelser

Den hårda och den mjuka upplysningen Sven-Eric Liedman: - den hårda upplysningen: - ekonomi, teknologi, vetenskap - kunskaper, effektivitet, välstånd (kontextfri framgång, oavsett politiskt system) - den mjuka upplysningen: etik, politik, användningen av teknologiska, etc. resultat