Block 5 – Finansiella instrument swappar Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 16 november,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Föreläsning 6 Tillgångsprissättning - CAPM CML Beta och riskpremier
Advertisements

Att upprätta årsräkning
Obligationer introduktion.
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
Infrastruktur med OPS kan ge tryggare pensioner
Kapitel 1.
SWAPPAR och HEDGING.
Aktie-Ansvar Avkastningsfond. Avkastningsfonden utnyttjar nya möjligheter på räntemarknaden. •I och med finanskrisen uppstod nya sätt för bolag att låna.
Nacka kommun
Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005 Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius.
Finansiell stabilitet
Föreläsning 7 Forwards och futures Optionsprissättning
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Strukturerade placeringar
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
TID OCH RESURSALLOKERING
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Utvärdering finansiering 400 msek
Fastighetsrelaterade index Vad tänker ni på ?. ALLMÄN INFORMATION OM OMSÄTTNINGEN PÅ FASTIGHETSMARKNADEN OCH OM PRISER OCH PRISUTVECKLINGEN PÅ FÖRSÅLDA.
Riksbankens bostadsutredning
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
BEDÖMNING AV RÄNTERISKER MED GAP- OCH DURATIONSANALYS
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Erhållna panter relativt utlåning Fullmäktiges revisionsenhet Ove Olsson BDO Nordic Stockholm AB Stockholm den 28 augusti 2009 PROTOKOLLSBILAGA F Fullmäktiges.
Föreläsning 5 Tekniker för riskhantering Portföljval Hedging
Finansiell stabilitet 2006:2
Finansiell ekonomi Vad är finansiell ekonomi?
FORWARDS & FUTURER. n ett forward- eller futurkontrakt innebär en skyldighet att köpa eller sälja en tillgång vid en bestämd tidpunkt i framtiden, till.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
Tjänstepension från din statliga anställning – enligt tjänstepensionsavtalet PA 16.
PROGNOS hösten 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
F AMILJEN OCH DE UNGAS EKONOMI. VARDAGSEKONOMI PENGAR Funktion: Bytesmedel Värdemätare Värdebevarare.
BEFINTLIGA AVTAL VID REKONSTRUKTIONSBESLUTET 2 KAP. 20 § Lag om företagsrekonstruktion.
Vad är risk?  Avkastningsrisk  Kapitalrisk  Kapitalhantering Riskspridning innebär att man gör sina placeringar i olika tillgångsslag med olika risker.
Företagarpanelen – Q4, 2010 NOVEMBER 2010 Stockholms län.
1 Optionerr 9  NU ◦ Avtal ◦ Leverans ◦ Betalning.
April Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året %
B OSTADSINSTITUT. V AD ÄR BOSTADSINSTITUT ? Kreditgivande institut - 6 stora bostadsinstitut Bostadsinstituten stod för 45% år 2011.
Nu kan alla låna grönt!. Vår gemensamma satsning på ett mer hållbart samhälle Petra Mangnäs, Kundansvarig.
Block 4&5 – Finansiella instrument derivat allmänt och terminer Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas.
Block 3 – Finansiella instrument Översikt och avistainstrument Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson.
Block 7 – Några kapitalmarknadsfrågor Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 3 december, 2004.
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Optionskola grundkurs
Kapital-förvaltning.
Block 1&2 – Inledning och översikt Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 12 november, 2004.
Placering och finansiering
Strukturerade placeringar
Emission av statsskuldväxlar
AUGUSTI 2010 Stockholms län
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Kalmar län.
Företagarpanelen – Q2, 2010 MAJ 2010 Stockholms län.
Block 8 – Finansiella instrument i portföljförvaltning Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson.
TRS rapportering m.m.– några viktiga nyheter
Företagarpanelen – Q1, 2009 Februari 2009 Uppsala län.
Februari 2007 Värmlands län
Förslag till förstärkning i Ma inför ht 2017.
Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året
Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Finansiell stabilitet 2/2001
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Block 5 – Finansiella instrument swappar Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 16 november, 2004

Swappar indelade efter: Användningsområdet - Asset swaps - Debt swaps Typ av betalningar - Ränteswap - Valutaswap - Kombinerad ränte- och valutaswap - Aktie(index)swap - Fastighets(index)swap - etc.

Ränteswap Ett avtal som innebär att två parter byter olika ränteströmmar med varandra under en viss tidsperiod. Man byter inte de nominella underliggande beloppen som man gör i en valutaswap Rörlig ränta 3 mån STIBOR Fast ränta gällande swapränta för aktuell löptid

Varför används swappar i skuldförvaltningen För att uppnå en lägre lånekostnad vid nyupplåning än vad som annars hade varit möjligt För att få tillgång till en låneform som annars inte är tillgänglig För att lätt kunna förändra ränte- och/eller valutaexponeringen i skuldportföljen

Varför används swappar i tillgångsförvaltningen För att lätt kunna förändra exponeringen mellan tillgångsslagen i portföljen Eventuellt för att få tillgång till en placeringsform som annars inte är tillgänglig

Ytterligare steg i utvecklingen Swaption - en option att få ingå en swap vid en framtida tidpunkt Forward - ett swapavtal om börjar löpa swap vid en framtida tidpunkt Forward - …..? swaption

Exempel 1 – upplåning med ränte- och valutaswap Låntagare svenskt bostadsinstitut (BI) Löptider för alla kontrakt 10 år Lånebelopp (obl.lån) JPY 100 mdr Effektiv låneränta 3,5% Valutakurs 0,02 SEK/JPY

Ex 1- upplåningskostnad i Sverige svensk obl.marknad BI 5%

Ex 1- upplåning i Japan BI Investm. banker japansk obl.marknad 3,5% i JPY

EX 1 - Swapkonstruktionen Utväxling vid avtalsstart - JPY 100 mdr ut SEK 2 mdr in Betalningar under avtalet - JPY 3,5% ut SEK 4,6% in Utväxling vid avtalets slut - SEK 2 mdr in JPY 100 mdr ut

Ex 1- swapavtalet BI japansk obl.marknad 100 mdr JPY 100 mdr JPY 2 mdr SEK Bank

Ex 1- utlåning i Sverige BI Svenska kredittagare japansk obl.marknad 2 mdr SEK 100 mdr JPY 100 mdr JPY 2 mdr SEK Bank

Ex 1- Räntebetalningar under 10 år Svenska kredittagare japansk obl.marknad BI ca 5,7% i SEK 3,5% i JPY 3,5% i JPY 4,6% i SEK Bank

Ex 1- Återbetalningar efter 10 år Svenska kredittagare japansk obl.marknad BI 2 mdr SEK 100 mdr JPY 100 mdr JPY 2 mdr SEK Bank

Ex 1- Återbetalningar efter 10 år Svenska kredittagare japansk obl.marknad BI 2 mdr SEK 100 mdr JPY 100 mdr JPY 2 mdr SEK Ny finansiering Bank

Ex 1 - resultat Lånekostnad (i JPY) -3,5% Swapränta in (i JPY) +3,5% Swapränta ut (i SEK) -4,6% Resultat Direktupplåning i Sverige -5.0%

Exempel 2 – försäkringsbolagets räntespekulation Försäkringsbolaget Trust har en stor obligationsportfölj bestående av huvudsakligen illikvida bostads- och företagsobligationer. Man bedömer att att man står inför ett par år med stigande korträntor, som ger en avkastningskurva som liknar en hängmatta. Företagsledningen beslutar att lägga om ränteexponeringen under 2 år för en miljard av portföljen från 2 års räntebindning till 3 månader. Ränteläge vid beslutstillfället: - 3 mån STIBOR: 2,5% - 2 års swapränta: 2,65%

Ex 2 - utgångsläge Trust avkastning Obligations- portföljen

Ex 2 – ”bas” för swapaffären En viss Obliga- tion Trust 3%

Ex 2 – Ränteswap Trust 3% 2 års räntan 3 mån räntan Bank En viss obliga- tion Trust 3% 2 års räntan 3 mån räntan Bank

Ex 2 – Swapbetalningarna i Q 1 En viss obliga- tion Trust 3% 2,65% 2,5% Bank

Ex 2 – resultatkalkyl kvartal 1 Q1 Obl. In +3,0 Swap ut -2,65 Swap in +2,5 +2,85 Utan swap 3,0 Resultat -0,15

Ex 2 – Swapbetalningarna i Q 2 En viss obliga- tion Trust 3% 2,65% 2,75% Bank

Ex 2 – resultatkalkyl för Q1 och Q2 Obl. In +3,0 3,0 Swap ut -2,65 Swap in +2,5 +2,75 +2,85 +3,10 Utan swap Resultat -0,15 +0,10

Ex 2 – resultatkalkyl för 2 år Q1 Q2 Q3 Q4 Q5 Q6 Q7 Q8 Obl. ränta in +3,0 3,0 Swap ut -2,65 Swap in +2,5 +2,75 +3,25 +2,25 +2,85 +3,10 +3,35 3,60 3,10 2,60 Utan swap Resultat -0,15 +0,10 +0,35 +0,60 -0,40

Exempel 3 – försäkringsbolagets omallokering till fastighetsexponering Försäkringsbolaget Trust är tungt exponerad mot den långa räntan. Man vill nu öka sin exponering mot fastighetsrisk men man tvekar inför alla praktiska problem med att äga och förvalta enskilda fastigheter. Goldman Sachs har föreslagit en swaplösning. Man har därför beslutat att ingå en fastighetsindexsswap som reflekterar prisutvecklingen på kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad. - Motpart: Goldman Sachs Derivatives Ltd - Löptid: 5 år

Ex 3 - utgångsläge Trust avkastning Obligations- portföljen

Ex 3 - fastighetsindexswap Trust 4% i snitt Obligations- portföljen 5 års- räntan Fastighetsindex förändring Goldman Sachs