Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Advertisements

Alkohol- och drogsituationen
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
Om risk- och skyddsfaktorer
Drogförebyggare Håkan Fransson
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Ungas frågor om alkohol och droger
Erfarenhetsdagen 21 oktober 2013 Länsstyrelsens ANDT-uppdrag ANDT-strategin Lägesrapport Aktuellt i Värmland.
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
ÖSK Ungdom Idé, mål & policy Ungdomarna i Centrum
SET Social Emotionell Träning
Beroende och den växande hjärnan
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Förebyggande rådet i Enköpings kommun
Vad kan jag göra som förälder? Om alkohol, unga och föräldraskap Presentation 4 Ett föräldrastödsprogram utvecklat av Örebro Universitet Copyright © Nikolaus.
Socialdepartementet Konferens om drogsituationen i länet och framtidens förebyggande arbete Maria Renström Gruppledare för regeringskansliets samordningssekretariat.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
DROGER I DALARNA?. % Andelen alkoholkonsumenter i åk 9 och gy 2, 1971–2012 En mångårig trend har vänt – flera olika undersökningar visar att bruk av såväl.
Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt.
Bredsjö 28 februari 2012.
Det är hur barnen mår du kan bedöma ett samhälle Susanne Osten.
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Bra uteliv – för unga.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
Ungdomsenkät 2008 Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2.
Vad påverkar ungdomar att använda tobak? Familjemönster Kompisarnas tobaksvanor Pojkvännen/Flickvännen röker Vanor o attityder till tobak bland familj,
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
SOLLEFTEÅ - en kraftfull kommun …där människan står för kraften tillsammans med skogen, vinden och vattnet.
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
Processledare – Alkohol- och drogfrågor Arbetsmarknads- och socialförvaltning Projektledare- för lokalt pilotprojekt Cannabis Magnus Wallgren
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
 I Partille kunde man identifiera ett ökat missbruk av narkotika/alkohol bland gruppen ”unga vuxna”,18-30 år.  Sedan April 2008 arbetar två vårdsamordnare.
Grundskolan år 9 Risk- och skyddsfaktorer 2008 BILD 1 Elever med flera individuella riskfaktorer.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Riskfaktorer i skolan %. Tobak som riskfaktor, åk 9 %
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
Eskilstunas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete – Vad pågår och vad är på gång? Brottsförebyggande arbete Arbete mot gob – Exit, sociala insatsgrupper.
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
Drogvaneundersökning Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den augusti 2015 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165.
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt Annika Nordstrand, folkhälsostrateg Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg Norrbottens läns landsting.
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Håkan Jonsson Folkhälsostrateg – DU eller LANGAREN?
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
VIKTIGA BESLUT OCH SVÅRA VAL Om ungdomar och alkohol RUBRIK (Century Gothic 28) Text (Garamond 24)
CAN-konferensen Erfarenheter av ÖPP/Effekt kopplat till lokal drogvaneundersökning Vad blev resultatet?
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Det är inte alltid så lätt att vara förälder till en tonåring Livsstil Kronoberg genomför föräldramöten i Kronobergs län. Berth Andersson Hagel.
TRICONORBUTIKEN Bakgrund Erbjudande från Socialdepartementet ”Långsiktig hållbar struktur” – evidensbaserade metoder Beslut i kommunförbundets styrelse.
CASA: Tonåringars risk för alkoholmissbruk eller alkoholism.
Stockholmsenkäten, 2016 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
CAN-dagen vad vet vi om och vad kan vi erbjuda den regionala nivån?
Rökfria miljöer - skolan
- En metod från Landstinget i Kalmar län
ANDT förebyggande arbete Jämtlands län
Bedömning av individens kriminalitet
Drogförebyggande arbete 2018
ANDT i Kalmar län.
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Bättre folkhälsa genom skolframgång
Stockholmsenkätens syften
Spel i framtiden – utmaningar
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra

Vad gör vi i det drogförebyggande arbetet? Minska tillgängligheten Minska efterfrågan

Minska tillgängligheten Forskning visar att insatser som begränsar tillgängligheten ger bäst effekt På samhällsnivå: agera motpol till den växande opinionen kring legalisering av cannabis/marijuana samt föräldrar och unga vuxnas inställning till alkohol. Ex: andelen elever som dricker och mängden alkohol är den lägsta nivån på 40 år. CAN och folkhälsorapporten rapporterar att allt färre föräldrar köper ut och bjuder ungdomar. Den uppskattade andelen smuggelsprit har inte minskat lika konsekvent. Krogar mot knark, Ren träning, Ansvarsfull alkoholservering, Tänk Om, Hejdå Alkoholskador och Varannan Vatten.

Minska efterfrågan Påverka genom både kunskap och attityd Skola, fritid och familj är viktiga arenor; Minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer Handlingsplaner som bidrar till samsyn och långsiktighet (ex tobaksfri skoltid och vid misstanke om droganvändning) ANDT-undervisning som stärker förmåga att ta ställning, värdera budskap och genomskåda myter

Vad vet vi? SBU (2015) Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Inget manualbaserat program för skolan har visats fungera allmänt drogförebyggande. Vissa leder till ökad konsumtion. Det är en industri – företag tjänar pengar på dessa program. Måste våga fasa ut de ineffektiva programmen. Multimodala (”samverkansprojekt”) tillgänglighetsbegränsande insatser kan minska konsumtionen. Efterfrågebegränsande har inga eller mycket små effekter. Motiverande samtal är kostnadseffektivt om andelen intensivkonsumerande minskar med minst 2,5% Nya interventioner som bygger på annat än de manualbaserade programmen måste utvecklas

Vad behöver vi veta mer om? Den långsiktiga påverkan som cannabis kommer att ha på stora populationer; psykos, schizofreni, ohälsotal Kostnadseffektiva åtgärder vid tidig droganvändning ”Hårda tag” visats vara kontraproduktivt Går att se en förändring i samhället. Ex: Kriminalvårdens tankar kring rehabilitering mot återfall, longitudinell studie kring skolors drogpolicy

Vad kan vi göra? Minska tillgången! Riskfaktorer Samhälls-, grupp- och individnivå Skyddsfaktorer Samhörighet, inkludering, sociala band Ändpunkter på samma kontinuum Bristande anknytning till skolan = riskfaktor God anknytning till skolan = skyddsfaktor

Kontaktuppgifter Drog- och brottsförebyggande samordnare Anna Sjöholm 0451-267460 Anna.sjoholm@hassleholm.se Drog- och brottsförebyggande arbete i Hässleholms kommun