Havsvindforum Malmö 19 april 2017

Agenda §1 Mötets öppnande §2 Val av mötessekreterare §3 Val av justeringsperson §4 Nytt från marknaden §5 Havsplanering / Hav & Vattenmyndigheten §6 Havsbaserat på kommande seminarier/events §7 Arbete med Remissvar till regeringskansliet angående Energimyndighetens rapport. Arbetsgrupper/Diskussioner/Beslut Bilaga 1. §8 Övriga frågor §9 Datum & plats för nästa möte §10 Mötets avslutande

Nytt från Marknaden

Breaking News !!!

Europas största energilagringsanläggning byggs i norra Tyskland

Recharge Magazine, March 9th on Wind Offshore in Sweden

Havsplanering / Hav och Vattenmyndigheten

Bör Havsvindforum engagera sig, Om så, Hur? I vilken roll, vems intressen försvarar vi? Vilka målsättningar och argument önskar vi framföra? I vilken fas bör vi etablera en dialog? Resurser för att hantera en dialog med Hav & Vatten? (Svensk Vindenergi har ett första avstämningsmöte med Hav & Vattenmyndighete inbokat till 26 april, representerade av föreningens vd samt representanter för Vattenfall och wpd)

Havsbaserat på kommande seminarier/events

Kommande events (med HBVK på agendan) Offshore Wind Europe, London 6-8 juni Tredagars konferens med 100% fokus på havsbaserad vindkraft World Wind Conference, Malmö 12-15 juni HBVK ett av tre spår under första dagen Skånes Energiting, Malmö 13 juni RISE (Tanja) presenterar innovationsagendan på seminariet Almedalen, Visby, Vinddagen måndag 3 juli Programmet utarbetas fn, oklart om HBVK kommer upp på agendan Frukostseminarium i Riksdagen, onsdag 27 september Ett 90 minuters seminarium kring Havsbaserad Vindkraft Vind 2017, Stockholm 11-12 oktober HBVK som en programpunkt på seminariet under dag 2

Remissvar på Energimyndighetens rapport kring Havsbaserad vindkraft

Intro Remissvar; Sammanfattning Havsbaserad vindkraft bör utgöra en betydande andel av den svenska energimixen om vi skall lyckas nå ett 100% förnybart energisystem 2040. Med mindre variabilitet och högre effektvärden än andra förnybara energikällor, med en snabb teknikutveckling med drastiskt förbättrad kostnadseffektivitet, med dokumenterat goda möjligheter att bidra till näringslivsutveckling, skapande av nya arbetstillfällen och svenska exportintäkter bibringas Sverige samhällsekonomiska fördelar med en satsning på havsbaserad vindkraft. Dessutom reduceras sårbarheten i det svenska elsystemet i en situation där tidpunkten för avveckling av svenska kärnreaktorer är osäker. Många av de samhällsekonomiska fördelarna med en utbyggnad av havsbaserad vindkraft kommer däremot att gå förlorade om utvecklingen stoppas 10-15 år framåt.

Förslag till åtgärder för att säkerställa att de samhällsekonomiska fördelarna vid en utbyggnad av havsbaserad vindkraft tillvaratas (1/2); Förlängning av tillstånden för redan utvecklade tillståndsgivna projekt Inför ett teknikutvecklingsstöd för en begränsad volym av tidiga projekt En rimlig andel (>25 %) av planerade 18 TWh ny vindkraft till 2030 öronmärks för havsbaserade projekt. --------------------------------------- Havsbaserade projekt lyfts ut från certifikatsystemet och hanteras med ett auktionsförfarande. Alternativt; Havsbaserad vindkraft bör ingå i certifikatsystemet men där regleras av ett auktionsförfarande.

Förslag till åtgärder för att säkerställa att de samhällsekonomiska fördelarna vid en utbyggnad av havsbaserad vindkraft tillvaratas (2/2); Under teknikutvecklingsfasen (2020-2025) etableras ett auktionsförfarande för totalt ca 1 500 MW med konkurrens mellan idag tillståndsgivna projekt, där CfD (mellanskillnad mellan kontrakterat pris och marknadspris på el) utgörs av ett teknikutvecklingsstöd. Alternativt; Under teknikutvecklingsfasen (2020-2025) etableras ett auktionsförfarande för totalt ca 1 500MW med konkurrens mellan idag tillståndsgivna projekt, där CfD (mellanskillnad mellan kontrakterat pris och marknadspris på el samt certifikat) utgörs av ett teknikutvecklingsstöd. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Efter teknikutvecklingsfasen införs ett centralt auktionssytem (liknande den nederländska modellen) med koordinerad volymutveckling, nätutbyggnad och projektering av mest lämpliga områden för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Finansiering enligt CfD-modellen (kontrakterat pris minus aktuellt elpris samt certifikat?) hanteras som en konsumentavgift, snarlikt nuvarande avgifter inom certifikatsystemet.

Huvudpunkter i remissvaret från Havsvindsforum (att kopplas till hänvisningar till specifika kommentarer och slutsatser i Energimyndighetens rapport) 1/6 Det är positivt att Energimyndigheten konstaterar att havsbaserad vindkraft utgör en väsentlig beståndsdel i den framtida energimixen med ett 100% förnybart elsystem till 2040. Däremot innebär Energimyndighetens slutsatser att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft bör skjutas på framtiden och utvecklas först på 2030-talet, vilket enligt vårt förmenande bygger på ett antal missuppfattningar och felbedömningar, att Sverige då skulle gå miste om ett antal betydande samhällsekonomiska fördelar, bland annat;  * Den utveckling av lokalt och regionalt näringsliv, med betydande möjligheter till nya arbetstillfällen i såväl direkta som sekundära verksamheter en utbyggnad av havsbaserad vindkraft har skapat i länder som Danmark, UK och Tyskland. Den dokumenterade effekten av näringslivsutveckling och havsbaserad vindkrafts skapande av nya arbetstillfällen på dessa marknader bortses ifrån i EM-rapporten. * Möjligheten att nyttja redan befintliga projekt med alla tillstånd klara, där olika projektörer redan investerat hundratals miljoner i studier och analyser. Tillstånd för vindkraft är generellt långa processer på 5-8 år. Processerna för havsbaserad vindkraft är inte snabbare. Det innebär att ska havsbaserad vindkraft kunna byggas år 2030 behöver en projektering och tillståndsprocesser påbörjas tidigt 2020-tal. Det vill säga strax efter att befintliga tillstånd gått ut. Vid en senareläggning av utbyggnaden av havsbaserad vindkraft förfaller dessa tillstånd och kompetens försvinner sannolikt från Sverige då dessa aktörer avvecklar sin verksamhet, vilket med den historiken även skapar svårigheter att i ett senare skede attrahera investerare att riskera nytt kapital i svenska projekt för havsbaserad vindkraft.

Huvudpunkter i remissvaret från Havsvindsforum (att kopplas till hänvisningar till specifika kommentarer och slutsatser i Energimyndighetens rapport) 2/6 * De möjligheter till internationella investeringar i Sverige från olika aktörer i vindbranschens värdekedja genomför på större avsättningsmarknader. Det kan konstateras att de regioner/länder som väljer att satsa på havsbaserad vindkraft även lockar etableringar av olika delar till vindkraftverk som torn, blad, montering etc. Även i princip självfinansierade investeringar i regional infrastruktur och utveckling av berörda hamnar med såväl samhällsekonomiska fördelar som skapande av arbetstillfällen blir en följd av en satsning på havsbaserad vindkraft. * I en situation då Sverige väljer att avvakta 10-15 år, medan grannländer aktivt bygger ut (i tillägg till aktuell utbyggnad i Danmark och Tyskland initieras utbyggnad av havsbaserad vindkraft även i Finland, Estland och eventuellt även i Polen och Litauern de närmaste åren), kommer redan utvecklad kompetens och infrastruktur i närområdet att utnyttjas för bästa kostnadseffektivitet. Såväl utveckling av näringsliv och infrastruktur som arbetstillfällen kommer då i stor omfattning att hamna i våra grannländer och gå Sverige förbi den dagen vi väljer att aktiv påbörja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Huvudpunkter i remissvaret från Havsvindsforum (att kopplas till hänvisningar till specifika kommentarer och slutsatser i Energimyndighetens rapport) 3/6 * De effekter på bästa kostnadseffektivitet som ett auktionsbaserat upphandlingssystem med nätanslutning koordinerat och finansierat centralt uppvisar i flera grannländer. Ett auktionsbaserat upphandlingssystem ger möjlighet till en kontrollerad önskvärd volymutveckling av nya projekt samt även möjlighet till såväl tidsmässig som geografisk styrning av utvecklingen, vilket kan samordnas med såväl takten i avvecklingen av kärnkraften som lokaliseringar i elområde 4 och 3 vilket ger maximal nytta av redan utvecklad nätstruktur kring Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. * Möjligheter till ökad svensk elexport och samtidigt reduktion av fossilberoende i flera grannländer samt de säkerhetspolitiska fördelarna för Baltstaterna att reducera sitt elberoende av Ryssland. I EM-rapporten beskrivs enbart det svenska perspektivet. Det är istället rimligare att anta att Östersjön är en region och att Sverige och svenska företag agerar på denna marknad även om inte elen används i Sverige. Vi har, med vissa begränsningar, ett nordeuropeiskt elsystem som hänger samman och som Sverige är en del av. Även om vi riskerar ett överskott på el i Sverige kan vi dra fördelar av de behov våra grannländer runt Östersjön har.

Huvudpunkter i remissvaret från Havsvindsforum (att kopplas till hänvisningar till specifika kommentarer och slutsatser i Energimyndighetens rapport) 4/6 I övrigt anser vi att följande faktorer är viktiga att beakta;  Energimyndigheten gör en korrekt analys av elsituationen på den svenska marknaden med de antaganden myndigheten gör. Situationen kan dock ändras snabbt då, precis som det står i utredningen, beslut om oberoende härdkylning är ännu inte fattade för Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk vilka tillsammans producerade 26 TWh under 2016. En riskanalys för detta scenario saknas. Antagande om att ett separat stödsystem för havsbaserat blir dyrt anges i rapporten. Detta bygger på en två år gammal utredning från myndigheten och prisutvecklingen under dessa två år har pressats nedåt kraftigt. Energimyndigheten har inte tagit hänsyn till hur snabbt kostnadsbilden har sjunkit i realiteten. Exempelvis är Vattenfalls avtal på Kriegers Flak i Danmark och Tyskland lägre än några bedömare kunnat förutse.

Huvudpunkter i remissvaret från Havsvindsforum (att kopplas till hänvisningar till specifika kommentarer och slutsatser i Energimyndighetens rapport) 5/6 Samma gäller frågan om kärnkraftens avveckling. Energikommissionen har inte gett något slutdatum för kärnkraften men kärnkraftsbolagen har trots slopad effektskatt kommit med signaler om att man kan stå inför stängning innan 2030. Om kärnkraften stängs i förtid kommer elområde 4, som redan har ett elunderskott, att drabbas ännu hårdare samtidigt som det kommer att saknas möjligheter att ersätta kärnkraften med havsbaserad vindkraft. Landbaserad vindkraft har redan idag problem med den lokala acceptansen. Tidningen Dagens samhälle visar i en undersökning 30 mars 2017 att det kommunala vetot mot vindkraft de senaste tre åren satt stopp för utbyggnaden av mer än 350 vindkraftverk. Även om Energimyndigheten flaggar för ändrade slutsatser om nuvarande stora produktionsanläggningar skulle tas ur drift under 2020-talet, har man inte redovisat några konsekvenser av att en eller flera sådana anläggningar de facto tas ur drift tidigt under 2020-talet. Energimyndigheten bör därför åläggas att redovisa samhällsekonomiska konsekvenser av förtida avstängning av de sex återstående kärnreaktorerna och hur den förlorade elproduktionen då kan ersättas. Havsbaserad vindkraft kräver både giltiga tillstånd och flera års ledtid för att byggas och börja producera el. Att därför avfärda det enda storskaliga produktionsalternativet ter sig därför mycket märkligt.

Huvudpunkter i remissvaret från Havsvindsforum (att kopplas till hänvisningar till specifika kommentarer och slutsatser i Energimyndighetens rapport) 6/6 Slutsatsen av en svensk studie genomförd av wpd 2014 visar tydligt att havsbaserad vindkraft reducerar variabiliteten avsevärt och att det därigenom kommer att bli möjligt att räkna med betydligt högre effektvärde för en geografiskt spridd utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Östersjön. Den el som produceras av befintliga havsbaserade vindkraftverk i vårt närområde (Danmark och Tyskland) är betydligt mindre variabel än landbaserad vindkraft i dessa länder. Kapacitetsfaktorn för nybyggda parker i Danmark ligger på 45-50 % och i Tyskland på 50-55 %. Planerade parker med nya effektivare turbiner kommer att öka kapacitetsfaktorn upp till 60-75 % inom 10 år. Marknadens starkaste krav på beslutsfattare är tydliga, stabila och långsiktiga spelregler. Detta är en förutsättning för investeringsviljan och med reducerad risk sjunker även finansieringskostnaderna. I en situation där staten tar en aktiv delaktighet tillsammans med marknadens aktörer skapas förutsättningar till eliminering av onödiga kostnader i utbyggnadsprocessen. Till skillnad från den passiva åskådarroll svenska myndigheter valt att hantera havsbaserad vindkraft önskar vi lyfta fram det aktiva engagemang i nära samverkan med marknadens aktörer (projektörer, nätägare, turbintillverkare och andra intressenter) de nederländska myndigheterna utvecklat. Genom ett aktivt samarbete med gemensamt ansvar för en kostnadseffektiv utveckling av havsbaserad vindkraft har myndigheter och marknad i den nederländska modellen visat att havsbaserad vindkraft går att bygga ut till mycket attraktiva kostnadsnivåer. Här finns en hel del att lära och att på ett förnuftigt sätt replikera på den svenska marknaden för havsbaserad vindkraft.

§8 Övriga frågor §9 Datum & plats för nästa möte §10 Mötets avslutande