Är en halvering av energianvändningen möjlig i befintliga småhus? Energi – och klimatrådgivningen i Stockholms län har telefonrådgivning vardagar och nås på angivet telefonnummer. De besvarar frågor och kan vara bra att kontakta tex om offerter tagits in för olika energiåtgärder för att få deras synpunkter. Opartisk och kostnadsfri rådgivning från din kommun Fråga rådgivarna 08-29 11 29 www.energiradgivningen.se

Hur mycket kan energianvändningen minska Hur mycket kan energianvändningen minska? Beror på utgångsläget, för att få veta mer exakt hur mycket energianvändningen kan minska bör en energikartläggning genomföras. Generellt kan sägas att genom att sköta de tekniska systemen och optimera energianvändningen kan de minska sin energianvändning med mellan 10 och 20 %. Exempel - optimering Är temperaturen i lägenheterna ojämna, dvs kallt i vissa och andra har för varmt är det tecken på att injustering av värmesystemet bör genomföras och samordnas då med injustering av ventilation. Går ventilationsfläktarna på samma hastighet året runt, innebär det onödigt stora flöden för ventilationen vintertid. Då påverkar termiska effekter att fläktarna inte behöver gå lika mycket för att uppnå samma ventilationseffekt. Med tryckstyrning som baseras på utomhustemperatur kan ett bättre flöde som är helt automatiskt uppnås. Om det är flera som duschar samtidigt en kall vintermorgon så är effektuttaget på fjärrvärmen stor. Genom att styra värmesystemet så att radiatorvattnet stryps när tappvarmvattenflödet är stort kan effektuttag och kostnader för det minska. Strypningen är så kort stund att det inte märks för värmen i byggnaden. Funktionen ”nattsänkning” kan användas för denna åtgärd. Finns behov av att genomföra klimatskalsåtgärder (tex tilläggsisolera vind eller vidta fönsteråtgärder) byta tvättutrustning, mm. kan energianvändningen och kostnader för den samt kostnader för minskat effektuttag minska ytterligare. Efter att isoler- och/eller fönsteråtgärder genomförts bör en injustering av värme- och ventilationssystem genomföras.

Våra hem är vår borg Bra funktion och inomhusmiljö central Vi vistas inomhus en stor del av vårt liv, ca 90 % enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar. Det är därför viktigt att inomhusklimatet uppfyller krav och behov på temperatur och god luftkvalitet. Därutöver är det såklart intressant att kostnaden för energi inte är högre än nödvändigt. Bra funktion och inomhusmiljö central Låga kostnader för energi

Koncept för lågenergihus Passivhus NäraNollenergihus Plushus renZero (renovering av befintliga hus)

Villa Winkler, Passivhus Producerad el: 5 242 kWh/år Köpt el: 4 215 kWh/år Såld el: 4 089 Behov= 5 368 kWh/år (inkl. hushållsel) Länk till blogg om villan http://www.wspgroup.com/sv/WSP-Sverige/Vilka-vi-ar/Newsroom/WSP-bloggar/Passivhus/

renZero

Genomsnittlig energianvändning i småhus för uppvärmning och varmvatten   2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 MWh/ hus 19 18 17 16 kWh/ m2år 128 122 121 126 117 113 110 106 Källa: Energistatistik för småhus 2014, ES 2015:06, Energimyndigheten, 2015

Genomsnittlig energianvändning per kvm för uppvärmning och varm-vatten, 2014, fördelad efter byggår

ENERGIEFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER

Värmekamera – hjälpmedel för att hitta köldbryggor

Åtgärdspyramid - Effektivisera först, välj därefter värmekälla Exempel på åtgärder: Bergvärmepump Fjärrvärme Pelletspanna Vindsisolering Nya fönster - och källardörrar Fasadisolering FTX, tryckstyrda F-fläktar, FVP, styr-och reglersystem Tätning av fönster och dörrar Nya radiatorventiler och termostater (byts var 10:e år) Injustering av – värme- och ventilationssystem Byt glödljus till LED Bilden visar i vilken turordning åtgärder bör genoföras för bästa ekonomi. Pyramiden visar olika steg som utgår från att minska effektbehovet i byggnaden. Då minskar energianvändningen samt effektkostnad och kostnad för energi. Steg ett (blå ruta) är att arbeta löpande med optimering och underhåll, dvs att sköta drift av befintlig teknisk utrustning och system på bästa sätt för värme, ventilation, belysning mm I steg två (grön ruta) genomförs tex vindsisolering, byte av ventilation mm Steg tre, byte av värmesystem (gul ruta) genomförs först när effektbehovet och energianvändningen minskats. Genom att arbeta utifrån pyramidens olika steg kan ett mindre värmesystem köpas (lägre effektbehov) , vilket ger en lägre investeringskostnad jämfört med att byta värmesystem innan energieffektiviseringsåtgärderna genomförts.

Ungefärliga kostnader för isolering av vind (exkl. arbetskostnad) Åtgärd Tilläggsisolering av vind, 60 m2 Kostnad (kr) Besparing (kWh/år ) 250 mm 400 mm 6 837 10 971 2000 3000

Fönster Minskar värmeförluster Täta befintliga fönster Dämpar ljud Minskar kallras och strålningsdrag Checklista för vilka krav som är lämpliga att ställa hittar du på www.energifonster.nu www.energimyndigheten.se Täta befintliga fönster Sätt in en tredje ruta Välj energieffektiva fönster (U-värde 1,0) vid byte till nya

Prisexempel för olika fönsteråtgärder (inkl. arbetskostnad)

Välisolerat, energisnålt hus (utan värmeåtervinning på ventilationen) Totalt sett mindre mängd energi används för uppvärmning Fördelningen ser annorlunda ut, med tonvikt på förlust via ventilationen Ett välisolerat hus kräver en mindre mängd energi för uppvärmning. De förluster som sker, fördelar sig annorlunda jämfört med ett traditionellt hus. Observera att vi talar om procentuell fördelning av förluster här och inte energianvändning i absoluta tal. Energianvändningen är lägre i denna typ av byggnad som är mer välisolerad. Bättre fönster och mer väggisolering har minskat värmeförlusterna. Istället står ventilationen för största delen av förlusten, på omkring 30 % ifall det inte finns värmeåtervinning i ventilationen. Värmeåtervinning blir alltså viktigare ju lägre värmeförlust och mindre uppvärmningsbehov man vill uppnå. Bilden illustrerar hur ventilationen står för ca. 30% av värmeförlusten, taket ca. 15%, fönster och dörrar ungefär 25%, golv och gällare ca. 15% och väggar ca. 15%.

FTX-ventilation, från- och tilluftsventilation med återvinning Investeringskostnad, ca 80 – 150 000 kr inklusive installation Kan spara ca 3000 – 4000 kWh/år beroende på verkningsgrad och husets isolerförmåga Ger ett balanserat inomhusklimat Utrymme för till- och frånluftskanaler? Tester har genomförts av Energimyndigheten

UPPVÄRMNINGSSYSTEM DIREKTVERKANDE EL VATTENBURNA ALTERNATIV VIKTIGT OM GOLVVÄRME

Fördelning av värmekällor i småhus De vanligaste värmekällorna i svenska småhus är elvärme, direktverkande eller vattenburen, se figur 2 nedan. Cirka 600 000 småhus, eller ungefär en tredjedel av Sveriges totalt 1 929 000 småhus, värmdes med enbart el under år 2014. Cirka hälften av dessa värmdes med direktverkande el och hälften med vattenburen el. Elvärme kombinerat med biobränsle (ved, pellets, flis och spån) är de näst vanligaste uppvärmningskällorna. Cirka 377 000 småhus, eller en femtedel av samtliga hus, värmdes med en sådan kombination. För 13 procent av småhusen skedde uppvärmning med enbart fjärrvärme och 12 procent hade en uppvärmning med enbart berg-, jord- eller sjövärmepump. Antalet småhus med enbart olja som uppvärmning eller olja i kombination med annat uppvärmningssätt var ungefär två procent av småhusen. 993 000 småhus har någon typ av värmepump. Luftvärmepumpen är vanligast förekommande, ca 50 procent. Energistatistik för småhus 2014, ES 2015:06 Källa: Energistatistik för småhus 2014, ES 2015:06

DIREKTVERKANDE EL Exempel på komplement Pelletskamin Braskamin Luft-luftvärmepump FTX-ventilation Centralbaserat styrsystem Centralt styrsystem (tas inte upp i egen slide) Centralt styrsystem kallas också mjukel och man sparar ca 5-10 % av elbehovet för värme, beroende på hur mycket medeltemperaturen i huset kan sänkas.

LUFT-LUFTVÄRMEPUMP Luft-luftvärmepumpen hämtar värme från uteluften Enkel installation Kan sänka värmebehovet med 30-50 % Kräver öppen planlösning Kan medföra buller Kompletterande värme behövs Var uppmärksam på kondensvatten Tester har genomförts av Energimyndigheten www.energimyndigheten.se Värme avges i rummet genom en eller flera konvektorer. Observera att värmebehovet sänks med 30-50 %, inte elräkningen. Uppskattningsvis brukar värmebehovet utgöra 80 % av elräkningen. Kondensvatten: använd dropplåt eller grus för att undvika fuktskador.

KONVERTERING TILL VATTENBURET Ger stor valfrihet av värmekälla Investeringskostnad: Ca 7 000 – 10 000 kr per radiator ROT-avdrag går att använda på arbetskostnaden Det fanns tidigare ett bidrag för konvertering från direkverkande el till ett vattenburet uppvärmningssystem. I dagsläget gäller detta inte längre (2011).

VATTENMANTLAD PELLETSKAMIN Kaminen har ett hölje fyllt med vatten runt som cirkulerar och blir varmt när det eldas i eldstaden. Det kan sedan ledas runt i huset för att värma delar av eller hela huset Finns flera olika leveranssätt och lagringsmöjligheter för pellets Investeringskostnad av kamin + ackumulatortank, radiatorer, skorsten samt tillhörande installationer är en stor post Årlig kostnad för pellets ca 10 000 – 12 000 kr Teknik finns för att transportera pellets 25 meter förråd i trånga utrymmen (tex mullvad) utan lutande väggar Pelletspris: ca 50-60 öre/kWh, d.v.s. årlig kostnad på 10 000-12000 kr vid ett energibehov på 20 000 kWh. Normalvillan förbrukar ca 7 m3 pellets per år (20 000 kWh elvärme)

BERGVÄRMEPUMP Investeringskostnad – beror på pumpens storlek och effekt, från ca 180 000 kr för ett hus på 120 kvm – kontakta SVEP www.svepinfo.se Kan minska behovet av köpt energi med upp till 2/3 om v-pump, styrsystem och radiatorer är rätt injusterade Bekvämt och litet underhåll (ev. kompressorbyte efter 10-15 år) Kräver tillstånd från kommunen för att få borra När det är som kallast krävs tillskottsenergi Tester har genomförts av Energimyndigheten www.energimyndigheten.se Besparing: Värmepumpen drivs av el och för 1 kWh erhålls i genomsnitt 3 kWh värme, alltså minskar behovet av köpt energi med ca 65 %. Om borrning: Borra minst 10 m från tomtgräns. Det behöver vara minst 20 m mellan borrhålen ifall hålen inte vinklas (t.ex. mellan ditt och din grannes). Ekonomi: Hög investering: Återbetalningstid mellan 6 och 8 år, men varierar mycket beroende på var i landet. Kan vara bra att räkna in ett kompressorbyte i kalkylen. Tillskottsvärme: Vanligtvis används en elpatron, som används när det är som kallast och värmepumpen inte klarar av att leverera den värmeeffekt som behövs. Dimensionering (om åhöraren är kunnig och vill ha mer information om hur man kan räkna): ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Dimensionera så att 90 % av det totala energibehovet ska täckas av värmepumpen Dimensionera så att 75 % av maximalt effektbehov täcks av värmepumpen Schablon: 145 kWh/m aktivt borrhål Ett hus som drar ca 30 000 kWh el totalt använder ca 25 000 kWh för värme/varmvatten: Effektbehovet: Dividera energin för värme/varmvatten med 2000 (tumregel), vilket i detta fall ger maxeffekt 12,5 kW (25000/2000) 70-75%: 9 kW värmepump 9kW  180 m borrhål Energi: 90% av 25 000: 22 500 kWh 1/3 el: 7500 kWh 2/3 bergvärme: 15 000 kWh = energibesparingen Bild från www.energimyndigheten.se

VIKTIGT OM GOLVVÄRME Minst 250 mm isolering under källare eller platta på mark Fungerar bäst med lågtemperatursystem, Värmepump, solvärme Risk för kallras vid fönster, om ej energifönster med lågt U-värde Välj golvmaterial som lätt släpper igenom värme till rummet Trögreglerat Risk för fuktproblem Sätt inte in golvvärme om huset inte redan har det! Varför? Krypgrund: På vintern värms utrymmet upp men sommar/höst är det risk att fuktig uteluft kommer in i det kalla utrymmet och kondenserar uppåt. Enligt SP har en majoritet av alla krypgrunder mögelpåväxt. Platta på mark: risk för mögel/röta i träreglar när fukt från marken kondenserar. Riskfaktorer: organiskt material + 75% RH (relativ fuktighet) Läs mer i Grundtips för golvvärme

Styr- och reglersystem Ett fungerande system ska: Hålla önskad och jämn temperatur i olika rum Snabbt kunna anpassa värmen till extra värmekällor Inte öka effekten vid tillfällig vädring Möjliggöra att ha olika temperaturer i husets olika delar Kunna ställas in på veckoprogram med dag- och nattsänkning Med ett bra system kan upp till 10% av värmeenergin sparas

Nytt rekord för solkraft 2015 Under 2015 installerades 47,4 MW solceller i Sverige. Den samlade kapaciteten för solceller i Sverige uppgick till drygt 127 MW i slutet av 2015. Det motsvarar en elproduktion på omkring 120 GWh om året (=0,08 %). Kostnaden för nyckelfärdiga solcellsystem för villor i slutet av 2015 var 15 kr/W. Det är en fjärdedel av vad det kostande 2010.

Att tänka på vid renovering Husets storlek, utformning och planlösning påverkar dina valmöjligheter Anpassa system utifrån tid, intresse, behov - och önskemål Tänk långsiktigt – Du, din familj och omvärlden förändras

EKONOMI Följ upp din energianvändning månads- och årsvis – grund för uppföljning Energipris och ränteläge påverkar åtgärdernas lönsamhet Med hjälp av www.energikalkylen.se och www.edkalkyl.se kan du beräkna din månadskostnad för investering i åtgärder och se hur driftkostnad påverkas För bra slutresultat – ställ energikrav och kontrollera att du får det du beställt Åtgärder som minskar energianvändningen ökar husets värde

Checklista inför beslut och genomförande av åtgärder Gå igenom statistik/år för husets energianvändning ser ut (utifrån el- och värmeräkning) Använd energikalkylen www.energimyndigheten.se (Under fliken hushåll) för att beräkna och få en uppfattning om hur mycket de åtgärder du vill genomföra minskar din energianvändning Läs på ordentligt! Du hittar faktablad om åtgärder på www.energiradgivningen.se och resultat från Energimyndighetens tester finns på www.energimyndigheten.se (Under fliken hushåll) Använd Boverkets räknesnurra edkalkyl för att få en uppfattning om månadskostnad för de aktuella inköpen www.edkalkyl.se Skicka förfrågningsunderlag till några entreprenörer/installatörer/byggmarknader Offertanalys – jämför de förslag du får och stäm av med de krav du ställt i förfrågan och kostnad för genomförandet. Ta hjälp av energirådgivningen, tfn 08-29 11 29 . Var noga med att kontrollera att du får det du beställt när entreprenören är på plats Följ årligen upp energianvändningen så du ser att åtgärderna fungerar som de ska

Checklista när du ska anlita entreprenörer Ställ krav på Energiprestanda, innemiljö mm utifrån din behov och önskemål Kontrollera Behövs bygganmälan eller bygglov? Ta in och jämför offerter Kontrollera att hantverkaren har F-skattsedel, behörighet och försäkringar kontrollera att hantverkaren inte har skulder och betalningsanmärkningar Kom överens med entreprenören om: arbetets omfattning, när arbetet ska påbörjas och avslutas pris inklusive moms, när och hur betalning ska göras hur ändringar och tilläggsarbeten ska hanteras vem som står för material, el, resor och städning ROT-avdrag Tänk på att göra löpande avstämningar och bara betala för utfört arbete som följer din beställning. Teckna ett skriftligt avtal – Använd Konsumentverkets hantverkarformuläret VETA MER: www.konsumentverket.se, www.skatteverket.se, www.arn.se, www.boverket.se

”Overshoot day” 17 augusti förra året. 8 augusti i år. 2015-02-11 ”Overshoot day” 17 augusti förra året. 8 augusti i år. År 2013 passerade vi det årliga resurstillskottet den 17/8 ? År 2014 passerade vi det årliga resurstillskottet den 20/8 År 2015 passerade vi det årliga resurstillskottet den 17/8 År 2016 passerade vi det årliga resurstillskottet den 8/8

Tack Margot Bratt, WSP Lycka till med energiarbetet!

LÄNKTIPS www.energiradgivningen.se www.energimyndigheten.se www.boverket.se www.energifonster.nu www.ab.lst.se www.svepinfo.se www.pelletsbranschen.se