Lars tullstedt, ansv kompetensförsörjning Sveriges Byggindustrier Kompetensförsörjning Lars tullstedt, ansv kompetensförsörjning

Sveriges Byggindustrier Bransch- och arbetsgivarorganisation Drygt 3 400 medlemsföretag Nästan 100 000 anställda i företagen Lokalkontor på 25 orter Nationellt kansli i Stockholm Ingår i Svenskt Näringsliv

Var finns ingenjörerna? SVERIGES BYGGINDUSTRIER Läget i branschen Var finns ingenjörerna? Startkonferens för produktionslärare 23-24 augusti Utvecklingsfrågor Arbetsmiljö i utbildningen Digitalisering och BIM Arbetsintegrerat lärande

Läget i branschen

Antal förvärvsarbetande i byggindustrin 1991-2014 Cirka 300 000 personer förvärvsarbetade i byggindustrin 1991. Antalet minskade avsevärt under 1992 och 1993, och 1997 var antalet nere på 210.000 förvärvsarbetande. Därefter har antalet ökat och uppgick till 322 000 år 2014. Ökningstakten har avtagit sedan 2010. Källa: SCB, RAMS

Antal förvärvsarbetande i Byggindustrin, i respektive åldersgrupp, 2014 Av de 322 000 som förvärvsarbetade i byggindustrin 2014 var knappt 15 000 (4,6 %) 65 år eller äldre. Mer än var femte förvärvsarbetande (22,7 procent) är mellan 20 och 29 år. Källa: SCB, RAMS

Förvärvsarbetande fördelat efter ålder Byggsektorn 2005 och 2014 Byggsektorn har historiskt haft en relativt hög andel äldre (60- år) men i takt med att Sveriges befolkning blivit äldre har skillnaden mellan byggsektorn och övriga arbetsmarknaden minskat. Ändå ökar antalet äldre i byggsektorn, och 2014 var 76 500 personer i byggsektorn över 60 år. Källa: SCB, RAMS

Utrikes födda inom byggindustrin och övriga näringsgrenar 2004-2014 Andelen utrikes födda bland förvärvsarbetande är lägre i byggindustrin än inom övriga näringsgrenar. Skillnaderna har dock minskat över tid. 2004 var det 5,4 procent respektive 11,4 procent utrikes födda, det vill säga mindre än hälften så stor andel inom byggindustrin. Under 2014 var motsvarande siffror 10,9 respektive 15,6 procent, en skillnad på 4,8 procentenheter. Andelen utrikes födda har alltså ökat snabbare i byggindustrin än inom övriga näringsgrenar. Andelen utrikes födda bland de förvärvsarbetande är dock fortfarande lägre än andelen utrikes födda i befolkningen, både i och utanför byggindustrin. Källa: SCB, RAMS

SVERIGES BYGGINDUSTRIER Konjunkturen…

Byggandets utveckling SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggandets utveckling Bostadsbyggande Behovet: 710 000 till 2025 enl Boverket Infrastruktur som understöd Pendling Underhåll Snabbjärnväg (80 000 årsarbeten enligt Trafikverket) Renovering av ”miljonprogrammet” Energieffektivisering Klimatsäkring

Var finns ingenjörerna?

Förvärvsarbetande i byggsektorn från 2005 till 2014 SVERIGES BYGGINDUSTRIER Förvärvsarbetande i byggsektorn från 2005 till 2014 SUN 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 2005 2014 Forskare 6 865 316 +31% Civilingenjörer 8 651 Arkitekter, Landskapsarkitekter/ -ingenjörer 3 047 3 934 +29% Högskoleingenjörer, Teknologie kandidater, "Tekniker" Gymnasieingenjörer 18 550 28 458 +53%  Hela byggsektorn 444 671 544 502 +22% [Källa SCB RAMS 2005 och 2014]

Fördelning per delsektor 2014 – Alla förvärvsarbetande SVERIGES BYGGINDUSTRIER Fördelning per delsektor 2014 – Alla förvärvsarbetande [Källa: SCB RAMS 2014]

Fördelning per delsektor 2014 – ”Ingenjörer” SVERIGES BYGGINDUSTRIER Fördelning per delsektor 2014 – ”Ingenjörer” [Källa: SCB RAMS 2014]

Fördelning per delsektor 2014 – Civilingenjörer ”bygg” SVERIGES BYGGINDUSTRIER Fördelning per delsektor 2014 – Civilingenjörer ”bygg” [Källa: SCB RAMS 2014]

Fördelning per delsektor 2014 – Forskarutbildade ”bygg” SVERIGES BYGGINDUSTRIER Fördelning per delsektor 2014 – Forskarutbildade ”bygg” [Källa: SCB RAMS 2014]

Startkonferens: Produktion – Nytt läromedel [Reklampaus] Startkonferens: Produktion – Nytt läromedel

Startkonferens nytt läromedel SVERIGES BYGGINDUSTRIER Startkonferens nytt läromedel 23-24 augusti Stockholm, hotell Birger Jarl Självkostnad boende och kost Begränsat antal platser Inbjudan kommer ut inom kort!

Utvecklingsfrågor

SVERIGES BYGGINDUSTRIER Arbetsmiljö En arbetsgrupp inom byggsektorn har tagit fram en ”kravlista” avseende förväntade läranderesultat inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljölagen och föreskrifter ligger till grund för den övervägande delen av innehållet. Listan presenterades sommaren 2016. En enkät gjordes under våren 2017 för att kartlägga vad som ges på olika lärosäten. Avsikten är att: Lägga grunden för en Arbetsmiljöutbildning för lärare inom byggteknisk utbildning. Bidra till utveckling av innehållet i utbildningarna.

Arbetsmiljö: Önskade läranderesultat - sammanfattning SVERIGES BYGGINDUSTRIER Arbetsmiljö: Önskade läranderesultat - sammanfattning Önskat läranderesultat Tid Förstå syftet med Arbetsmiljölagstiftningen. 2 Känna till Arbetsmiljölagens uppbyggnad och hur de olika regelverken; lag, förordning och föreskrifter samt allmänna råd hänger samman. Kunna följande kapitel i Arbetsmiljölagen på en fördjupad nivå; 2, 3, 6. Känna till följande kapitel i Arbetsmiljölagen på en övergripande nivå; 1, 5, 7, 8, 9. Kunna de krav som ställs på arbetsgivare i Arbetsmiljölagens 3 kap, § 3a avseende arbetsgivarens skyldighet att anmäla och utreda tillbud och olyckor. Känna till Arbetstidslagen och de villkor som gäller för dess dispositivitet. Kunna innehållet i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete och förstå betydelsen av detta arbete. Känna till grundläggande krav på arbetsplatsens utformning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Tillämpa innehållet i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete i konkreta situationer. Hur ska undersökning, riskbedömning, åtgärder, handlingsplan och uppföljning utföras. Vad ska göras, av vem och när. 4

Arbetsmiljö – Resultat enkät – vilka har svarat? SVERIGES BYGGINDUSTRIER Arbetsmiljö – Resultat enkät – vilka har svarat? Högskolan i Borås Högskolan i Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Karlstads universitet Linköpings universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Umeå universitet 12 av 18 lärosäten

Arbetsmiljö: Sammanställning bedömd tid per student SVERIGES BYGGINDUSTRIER Arbetsmiljö: Sammanställning bedömd tid per student Tiden bygger på en kvalificerad bedömning av tidsåtgången per läranderesultat

Tips: Ny kurs > Passa på att gå första året BI betalar. SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tips: Ny kurs > Passa på att gå första året BI betalar.

Digitalisering och BIM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Digitalisering och BIM Högskolan har en nyckelroll! Bra att BIM Akademin har initierats inom BIM Alliance. Viktigt att BIM/digitala verktyg integreras i utbildningen och stödjer lärandet.

Arbetsintegrerat lärande SVERIGES BYGGINDUSTRIER Arbetsintegrerat lärande   Möjligheter för studenter Möjligheter för arbetsgivare för högskolorna Bättre kompetens Verklighetsanknyter teoretiska kunskaper, ger fördjupad förståelse och utveckling av färdigheter och förmåga. Företaget får in aktuella kunskaper från högskolan i företaget. Ny kunskap och kännedom om yrkespraxis. Lär sig terminologi och bransch/ företagskultur. Nya medarbetare som har utvecklat färdigheter och förmågor. Relevanskontroll av utbildningen. Planerings­ och produktionsmetoder studeras i praktiken. Möjligheter att utveckla en lärande organisation. Stimulans att utveckla nya lärprocesser. Tydliggör kunskapsluckor hos studenterna. Profilering som kunskaps­ organisation vilket främjar rekrytering av kompetenta medarbetare. Nya lärdomar kan testas i praktiken. Ökat engagemang Ökad helhetssyn och motivation för arbete och studier i ett perspektiv av livslångt lärande. Intresserade och motiverade studenter – mer kompetenta blivande medarbetare. Motiverade studenter med inblick i arbetslivet. Möjlighet att utveckla ett kritiskt och konstruktivt tänkande kring bland annat frågor om vad som är viktig kompetens. Stimulerade lärare med utvecklade branschkontakter. Fler kontakter Arbetslivskontakter som ofta leder till anställning och yrkeskarriär. Kontaktvägar in i högskolan. Länkar till arbetslivet. Fördjupar information Får prova på olika arbetsuppgifter. Underlättar val av kommande yrkesområde. Studenter som vet mer om den yrkesinriktning som de ger sig in i. Bättre samverkan Insikt om arbetslivets förväntningar på högskolans utbildningar. Lättare rekrytering Underlättar framtida anställning och ”inskolning”. Möjliggör kontakter med högskolestuderande utanför högskoleorterna. Kostnadseffektiva rekryteringar.

Arbetsintegrerat lärande SVERIGES BYGGINDUSTRIER Arbetsintegrerat lärande   Risker, som måste förebyggas för studenter för arbetsgivare för högskolorna Handledning Blir inte riktigt omhändertagna pga tidsbrist eller lägre prioritet. Mer jobb att ta hand om studenter. Dålig kvalitet på AIL. Svårt att betygssätta. Ingen handledning. Ensam och vilsen på jobbet. Vill man vidare i branschen? Ingen vill vara handledare. Studenten uppfattas som en belastning. Saknas handledning kan AIL bli meningslös. Säkerhet Arbetsmiljö­ och säkerhet. Behöver lägga tid på före­ byggande arbetsmiljöarbete för studenterna. Försäkringsfrågor att administrera. Organisatoriska Svårt att få tag på företag. Passar inte tidsmässigt ihop med företagets aktuella projekt. Schematekniska problem.