Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Advertisements

Standardiserat vårdförlopp Äggstockscancer
Spirometri: Hur mäter vi? Jenny Hallberg, BMA, Med Dr Sachsska Barnsjukhuset.
Demografisk utveckling i AC län. En jämförelse mellan år 1982, år 2000 och år 2007 Äldre i AC län
UVI ABU hos äldre patienter Regionala Strama Västra Götaland.
Process - MMR Dagens tema, , Förnamn Efternamn.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Inga patienter brukare ska ”falla mellan stolarna” Gråzoner synliggöras Beslutas av Direktörer/Nämnder /Fullmäktige beroende på olika krav Överenskommelser.
Utbildningspaketet med filmer, certifiering och utbildningsmiljön (miljön där du kan öva) kan genomföras på jobbet eller hemifrån. Varje verksamhet genomför.
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Kvinnlig urininkontinens
Från allergiutredning till behandling Sjuksköterskans roll
Rehabilitering vid komplex smärtproblematik
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Visning av webbtidboken i Cosmic via Mina vårdkontakter
Barn som faller mellan stolarna
Sjukgymnastik/Fysioterapi inom palliativ vård
Pyoderma.
Människokännedom.
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Inkontinensoperationer i Västerbotten
Standardiserat vårdförlopp Livmoderkroppscancer
Hälsosamtal hos socionomen
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nyttjande av stimulansbidraget för andra målgrupper
Förbättrat omhändertagande vid Urininkontinens
Balansträning för äldre
Blåsöverfyllnad att ta upp vid APT/planeringsdagar
  Förskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept -En tvärsnittsstudie i två delar på Vårdcentral Jakobsgårdarna i Borlänge och Vårdcentral Norslund-Svärdsjö.
En åldrande befolkning i Norrbotten
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Urininkontinens och prolaps
Uroterapi på barnklinik
Tarm- och stomimottagningen för barn och ungdom
Akut cystit Handläggning av icke-gravida kvinnor ≥ 15 år
Diabetesskola - med fokus på fysisk aktivitet
De nya rutinerna omfattar
De nya rutinerna omfattar
Standardiserat vårdförlopp Peniscancer
Komplikationer vid inkontinenskirurgi
Osteoporos i primärvården på Gotland
Standardiserat vårdförlopp Primär levercancer
Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom
Gränsöverskridande Prehospital Samverkansutbildning November 2006
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nationell patientöversikt
Nationell Patient Översikt
Dagrehabilitering Lasarettet i Ystad Information 2018 –
Standardiserat vårdförlopp Njurcancer
Standardiserat vårdförlopp Livmoderhalscancer
MHV studieeftermiddag
Kliniska processer Ont i halsen Akut cystit
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Mensutmaningen.se MENS a.
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Uroterapi på barnklinik samt
FÖRSKRIVAR-UTBILDNING
Inkontinensvecka – 9.30 Avföringsinkontinens Paus
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Exempel på patienter som ingår i vårdgarantin
Led- och muskelmottagning
Ta hand om dig själv.
Sfinkterrupturer Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Primärvårdens hälsoenhet
Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Catarina Asplund Isaksson, Öl VO Obgyn
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Presentationens avskrift:

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Karin Åhrberg leg barnmorska uroterapeut kvinno-barndivisionen Akademiska sjukhuset Distriktsköterskeutbildning 15 februari 2017

Urogynekologisk mottagning Akademiska Urogynekologiska mottagningen ingång 96 Postadress Urogynekologiska mottagningen Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Avbokning besök 018-611 56 80 (telefonsvarare) Tänk på att ringa i god tid vid förhinder. Om du avbokar fler än ett besök kommer du att avföras från väntelistan. Vi utreder och behandlar dig som har problem med urinläckage, urinträngningar, blåstömningssvårigheter, upprepade urinvägsinfektioner och framfall. Hos oss arbetar läkare, uroterapeut, barnmorskor och undersköterska. Vid besvär ska du i första hand vända dig till din husläkare inom primärvården. Efter utredning och remiss kommer du till vår mottagning. Nedan hittar du länkar som är till hjälp i utredningen. Fyll i frågeformuläret och ta med det när du kommer till oss om inte din läkare i primärvården redan har gjort det som en del i din utredning.

Vem söker för urininkontinens? Många söker inte! Kvinnor från 15 år → Efter barnafödande Menopaus Tar genomsnitt 4 år innan en kvinna söker

Hur kan urininkontinens påverka livskvaliteten? ANPASSNING & ÄNDRAT BETEENDE Fysisk aktivitet ↓ Socialt umgänge ↓ Sömn ↓ Samliv ↓ Arbetsförmåga? Anhöriga… → MEDICINSKA RISKER Depression Övervikt, diabetes, hypertoni Osteoporos, fallolyckor

Kontinens- vad behövs? Kontroll över blåsan (cerebral hämning) Intakt nervsystbindväv och endopelvin fascia Passivt och aktivt stöd från em Fungerande sfinktermekanismer i urinröret Stöd från ligament, bäckenbotten Väl östrogeniserad och vaskulariserad uretraslemhinna Kontin

MIKTIONSFYSIOLOGI (se Nikola) Från urinblåsan går kontinuerligt afferenta signaler via ryggmärgen till PAG (periaqueductal gray) och PMC (pontina miktionscentrat) för att informera om blåsans fyllnad. Signalerna går vidare till prefrontala och frontala cortex där beslut sker om det är lämpligt att tömma blåsan. När beslut fattats och om det är lämpligt, skickas efferenta signaler via PMC till blåsan och miktionen kan starta när PAG tillåter. PAG godkänner och PMC samordnar miktionen det vill säga ser till att urinröret relaxerar och att urinblåsan kontraheras Från urinblåsan går kontinuerligt afferenta signaler via ryggmärgen till PAG (periaqueductal gray) och PMC (pontina miktionscentrat) för att informera om blåsans fyllnad. Signalerna går vidare till prefrontala och frontala cortex där beslut sker om det är lämpligt att tömma blåsan. När beslut fattats och om det är lämpligt, skickas efferenta signaler via PMC till blåsan och miktionen kan starta när PAG tillåter. PAG godkänner och PMC samordnar miktionen det vill säga ser till att urinröret relaxerar och att urinblåsan kontraheras

1. Ansträngningsinkontinens 2. Trängningsinkontinens / Överaktiv blåsa 2/3 läcker ej OBS nytillkomna besvär! 3. Blandinkontinens Neurogen blåsrubbning Överrinningsinkontinens ovanligt hos kvinnor farligt pga urinretention!

Trängningsinkontinens – Överaktiv blåsa Tvingande urinträngningar med eller utan läckage - urgency Ökad miktionsfrekvens - frequency Nokturi Läckaget kommer när som helst men ofta i specifika situationer Motorisk - sensorisk - idiopatisk Betingat beteende - närhet till toalett - preventiva tömningar

Primärvårdsnivå först! Vårdprogram i Kvalitetshandboken 2015: Urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län 1. Utredning uteslut UVI anamnes listor gynekologisk us 2. Behandling behandla bakomligg orsaker / optimera annan medicinering korrigera vätskeintag och tömningsvanor lokal östrogenbehandling bäckenbottenträning

Inför utredning hos uroterapeut Anamnesformulär Hemtest på listor

Anamnes bakgrund Obstetrik Gynekologi Operationer Tarmen Sjukdomar Ryggbesvär Läkemedel BMI Livsstil Sysselsättning

Riskfaktorer för urininkontinens Förlossningar Svaghet i bindväven – ärftligt? Framfall, myom Hysterektomi Operationer, strålning Östrogenbrist Kronisk förstoppning Rökning / KOL Neurologisk skada/sjukdom Läkemedel Övervikt Graviditeter

Anamnes urininkontinens Debut - progress Ansträngningläckage - aktivitet Trängningsläckage - situationer Dag /natt Läckagefrekvens Läckagemängder Hjälpmedel Blåstömningsvanor Blåstömningssvårigheter - UVI Bäckenbottenträning QoL & VAS

Levnadsvanor - Rådgivning

Tarmfunktion → Tarmråd Kronisk förstoppning VANLIGT! Diarré Gasläckage Soiling Fast fekalt läckage Lyssna på kroppen och tömma tarmen vb Optimal sittställning Fysisk aktivitet Lagom fibrer & vätskeintag Movicol Klyx

Information om sjukdomar & läkemedel

Blåstömning - kontroller - miktionsråd Startsvårigheter Krystmiktion Dålig tömning Miktionssveda / smärta Kontroll av residualurin v b Kontroll av urinprov v b Sitt stadigt & bekvämt Slappna av Inte krysta/pressa INTE KNIPA AV STRÅLEN! Dubbeltömning

Genomgång listor - Vad är normalt? Vätskeintag (15 - 20 dl) Vad & när? Dygnsurin 12 - 20 dl Frekvens dag 5 - 7 gånger Frekvens natt 0 - 1 gånger (äldre 0 - 2) Medelvolym 2 - 3 dl Maxvolym 3 - 5 dl = BLÅSKAPACITET Viktökning 5 - 7 gram (flytningar + svett) → REKOMMENDATIONER v b Minskat / ökat vätskeintag Minskad /ökad tömningsfrekvens

Miktionslista Läckagetest Vätskelista kl 08.20 2,0 dl urin kl 08.00-15.00 >15 g kl 08.00 3,0 dl 12.00 6,0 09.00 5,0 15.00 7,5 15.00-21.00 4 g 10.00 2,5 16.30 4,0 12.00 3,0 20.00 2,0 15.00 4,0 22.00 1,5 16.30 3,0 02.30 5,5 20.00 4,0 05.30 5,5 22.30 4,0 02.30 1,5 Totalt 34,0 dl 05.30 1,5 Frekvens 8 ggr Medel 4,2 dl Maxvolym 7,5 dl Totalt >19 g Totalt 31,5 dl

Anatomigenomgång med patienten Bäckenmodell uppifrån Skelettet Tarmen, slidan, urinröret Livmodern, blåsan Förutsättningarna för kontinens Kontroll över blåsan Stöd för urinröret Ökat buktryck - belastning Bäckenmodell underifrån Stöd runt sidorna Ej stöd underifrån – bara muskler

Läkarbedömning Gynekologisk undersökning Ultraljud Blåstappning Provokationstest Bonney´s test Bäckenbottenfunktion

Cystoskopi Cystoskopi Slemhinna Stenar Tumör Slemhinna Stenar Tumör Urodynamik,flödesmätning Cystoskopi Slemhinna Stenar Tumör Cystoskopi Slemhinna Stenar Tumör

Uroterapi - genomgång Genomgång / instruktioner hemtest Korrigering av vätskeintag Information om normala blåstömningsvanor Genomgång av blåscykeln Miktionsråd och dubbeltömning Hålla igång tarmen! Anatomigenomgång Bäckenbotttenträning Livsstil: fysisk aktivitet, viktnedgång, rökstopp

Genomgång med nyförlösta Graviditet Obs! Även kejsarsnittade! Förlossning Komplikationer OBS! Omföderskor Nyförlöst ≥ 1 år SPONTAN ÅTERHÄMTNING Amning Östrogenbrist Vätskeintag Träning efter förlossning BBT viktigast för att KOMPENSERA

Genomgång från menopaus → Barnafödande Lokal östrogenbehandling Tyngdkänsla Senaste gyn-undersökning? Operationer, strålning Hysterektomi Framfalls-op Inkontinens-op

Läkemedel – lokal östrogenbehandling

Behandling trängningsinkontinens 1. Blåsträning Ej tömma preventivt Vänta vid trängning -> kontrollera blåsan Öka miktionsintervallen Öka blåskapaciteten 2. Bäckenbottenträning Uthållighet Hämma blåskontraktion 3. Läkemedel 4. Elstimulering 5. Akupunktur

Blåsträning = beteendeträning OBS! Enligt läkarordination EFTER gyn-undersökning! Uteslut UVI, blåstömningssvårigheter, framfall, malignitet! 1. Stategi Ej tömma preventivt Vänta vid trängning Minska/öka vätskeintaget v b Effekt Öka miktionsintervallen Öka blåskapaciteten 3. Mål: Ta kontrollen över blåsan Minska trängningarna Minska läckage Obs röda=bäckenbotten

Läkemedelsbehandling överaktiv blåsa

Uretrit IC/PBS Vanliga diagnoser hos oss som ger trängningar. Ibland lokalbehandling kortison och/eller blåsinstallationer

Cystocele

Prolapsringar i silikon

Hjälpmedel - utprovning och förskrivning 1. Absorberande 2. Urinstoppande 3. Tappningskatetrar Verifierat och helst kvantifierat läckage /residualurin INDIVIDUELLT ANPASSAT och UTPROVAT Förskrivs för tre månaders förbrukning Beställs via Internet från OneMed i Göteborg Gratis för patienten - skattesubventionerat Sverige > 5 miljarder kr/år Uppsala län 22,7 miljoner kr (jan-sept 2015)

Mer information Vårdprogram 2015: Urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor

Tack för uppmärksamheten