FÖRSKRIVAR-UTBILDNING

En presentation över ämnet: "FÖRSKRIVAR-UTBILDNING"— Presentationens avskrift:

1 FÖRSKRIVAR-UTBILDNING
Ann-Sofie Gullö

2 Lagar, författningar och förordningar från socialstyrelsen
SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SFS 2014:821 Patient lag SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1993: 876 Förordning om medicintekniska produkter SFS 2002:160 Lag om läkemedelsförmåner SFS 2008:355 Patientdatalagen SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 2007:10 (M och S) samordning av insatser för habilitering och rehabilitering 2007:1091 Lagen om offentlig upphandling SOSFS 2008:1 (M) Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2013:6 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna SOSFS 2008:1 om användning av medicintekniska produkter HSLF-FS 2017:27 Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14(M) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården är grundförfattning Ändringsförfattning SOSFS 2013:7 visar ändringar i 2008:14 SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

3 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Ramlag reglerar landstingens och kommunernas ansvar för den allmänna hälso- och sjukvården ställer allmänna krav vad gäller hälso- och sjukvård regleras landstingens och kommunernas ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.

4 Patientlag (2014:821) stärka och tydliggöra patientens ställning
främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet patienter få information om hjälpmedlet när det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja bland alternativ – här har förskrivaren ansvar för urvalet

5 Patientsäkerhetslag (2010:659)
Enligt lagen ska patienten ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. Patienten ska också ges möjlighet att välja hjälpmedel om det finns olika hjälpmedel som uppfyller patientens behov.

6 Lag om medicintekniska produkter (1993:584)
De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening märkning och bruksanvisningar finnas på svenska. hjälpmedel ska kunna spåras och att patientjournal ska föras under hela förskrivningsprocessen. CE-märkning att tillverkaren ansvarar för att produkten är säker att använda inom angivet användningsområde under förutsättning att bruksanvisning och skötselföreskrifter följs

7 Förskrivaren ansvarar för att enligt SOSFS 2008:1 (M) vara väl förtrogen med:
- aktuellt vårdprogram på - förskrivarstöd för bassortimentet (absorberande och urologi) - uppdaterad inom aktuellt sortiment - känna till beställningsrutiner - samordna produkten med tidigare förskrivna hjälpmedel av olika slag - anpassa efter hemmiljö och patientens dagliga behov för att produkterna ska fungera på ett säkert sätt - känna till Allmänna riktlinjer för hjälpmedel och Policy för hjälpmedelsförskrivning … så att förskrivning sker utifrån individens behov och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

8 Vem kan förskriva inkontinenshjälpmedel?
Verksamhetschefen utser förskrivare med kompetens enligt SOSFS 2008:1 (M). Uppgiften är regelstyrd, vilket innebär att enbart läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och sjukgymnaster med rätt kompetens kan förskriva. Uppgiften kan inte delegeras. Vissa hjälpmedel förskrivs av behörig förskrivare i samråd med läkare. Läkaren är då ordinatören av t.ex. katetrar. Uppföljningsansvaret för förskrivningen kvarstår tills överrapportering skett till annan förskrivande enhet eller att behovet upphört. I Uppsala är ”Förskrivarveckan” som äger rum årligen på Distriktssköterskeprogrammet, obligatorisk för att få förskrivningsrätt. Även genomgången kurs inom inkontinensvård 4,5hp/7,5 hp ger förskrivningsrätt.

9 Landstinget har också tillsammans med kommunerna i länet ett delat ansvar för inkontinenshjälpmedel.
Enligt HSL 2 § ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Enligt riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård ska detta realiseras genom beaktande av tre principer vilka har en inbördes rangordning enligt följande; människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

10 Prioriteringsnivå 1 • Livsuppehållande insatser och insatser vid allvarlig, eller risk för allvarlig, nedsättning av kroppsfunktioner - som andning, cirkulation • Insatser för att kunna ta emot och förmedla grundläggande budskap – som att påkalla uppmärksamhet Prioriteringsnivå 2 • Insatser som möjliggör dagliga aktiviteter - som personlig vård, förflyttning och vardagskommunikation i hemmet • Insatser som ger barn förutsättningar att utvecklas genom lek och trygghet Prioriteringsnivå 3 • Insatser som möjliggör vardagsaktiviteter – som att utföra ärenden, utveckla ett självständigt och aktivt liv i relation till sin omgivning Prioriteringsnivå 4 • Insatser för fritt valda aktiviteter – som att vistas i fritidsboende, utöva sport och andra fritidsaktiviteter som kräver specialutrustning De högst prioriterade insatserna är för behov som finns inom prioriteringsnivå 1. Även prioriteringsgrad 2 och 3 faller inom landstingets ansvar. Uppfyllande av de behov som ligger inom prioriteringsnivå 4 ligger utöver de som i allmänhet behövs för att uppnå hälsa och undvika ohälsa och omfattas som en grundregel inte av landstinget ansvar, såvida inte en individuell behovsbedömning påvisar synnerliga skäl.

11 Som huvudregel ska inte flera hjälpmedel förskrivas för att avhjälpa samma hälsoproblem.
Vid förskrivning av två eller flera hjälpmedel för ett hälsoproblem, till exempel vid dubbelt boende, ska särskild individuell behovsprövning ske. Individuell behovsbedömning Behovsbedömning inför hjälpmedelsförskrivning ska ske på individnivå, Egenansvar Om en persons hjälpmedelsbehov inte omfattas av landstingets ansvar hänvisas personen till att själv köpa och ansvara för produkten. Förskrivare och ansvar En namngiven hälso- och sjukvårdspersonal, förskrivaren, är ansvarig för att alla faserna i förskrivningsprocessen utförs. Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som genomfört behovsbedömningen och som sedan väljer lämplig produkt. En verksamhets förskrivare utses av verksamhetschefen. Denne ansvarar också för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Olika hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera faser i förskrivningsprocessen. Om vårdansvaret övergår till annan verksamhet ska en överrapportering göras. Under förutsättning att överrapportering skett övergår ansvaret för de kommande faserna i processen till den som övertagit vården. Om överrapportering inte skett kvarstår ansvaret för de kommande faserna i förskrivningsprocessen hos förskrivaren/förskrivande verksamhet till dess att uppföljning skett och förskrivningsprocessen avslutats. Om ansvaret för en eller flera faser i processen utförs av fler än förskrivaren så ska det dokumenteras i patienten/brukarens journal.

12 Riksavtalet för hälso-och sjukvård
Hjälpmedel till personer som vistas i men inte är folkbokförda i länet Personer från annat län Förskrivning och utlämning av hjälpmedel till utomlänspatient - person bosatt i annat sjukvårdsområde än det där denne vårdas - regleras enligt Riksavtalet för hälso- och sjukvård. För personer bosatta i annat län och som är listade på vårdcentral i Uppsala län i enlighet med samverkansavtal avseende utökad listning över länsgräns, gäller att hjälpmedel inom vårdval primärvård förskrivs enligt samma regler som för länets invånare Utlandssvenskar och personer från andra länder Vård av svenska medborgare bosatta i annat land samt personer från annat land hanteras i enlighet med regler och riktlinjer i handboken Vård av personer från andra länder från Sveriges kommuner och landsting. Handbok: Riksavtalet för hälso-och sjukvård Handbok: Vård av personer från andra länder Asylsökande och personer utan tillstånd Asylsökande och personer utan tillstånd som inte fyllt 18 år har rätt till hjälpmedel på samma villkor som andra länsinvånare. Asylsökande och personer utan tillstånd som fyllt 18 år har rätt till akut hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård som inte kan anstå och de hjälpmedel som är direkt kopplade till denna vård, i enlighet med Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Bedömningen av om det föreligger ett behov av vård som inte kan anstå görs av behandlande läkare från fall till fall i vanlig ordning.

13 4 kap. Behörighet att förskriva vissa förbrukningsartiklar
Förbrukningsartiklar vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens (HSLF-FS 2017:27)   1 § Läkare anställda hos landsting ska vara behöriga att förskriva förbrukningsartiklar som används vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens. (HSLF-FS 2017:27)   2 § Förutom läkare, enligt 1 §, ska sjuksköterskor, sjukgymnaster samt barnmorskor vara behöriga att förskriva förbrukningsartiklar som används vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens. För att få förskrivningsrätt krävs att dessa är anställda hos landsting, kommun eller vårdgivare som har avtal med landsting eller kommun, och utsedda av en vårdgivare. (HSLF-FS 2017:27) 

14 Utredning Utprovning Uppföljning
9 § Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en patient ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. I denna uppgift ska ingå att prova ut och anpassa produkten till patienten, samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter, bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt, ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs, informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, instruera och träna användaren, se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll, och följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan. Utredning Utprovning Uppföljning

15 Sammanfattning av kvalitetsindikatorerna:
Struktur Vad behöver finnas Process Sätt att arbeta på Resultat Vad förväntas uppnås Mandat från ledningen Inkontinensansvarig DSK/SSK Grundläggande kunskap innan förskrivning Lokal rutin Riktlinjer för dokumentation Ett gott bemötande Vem gör vad Utredning Vårdplan upprättas: Diagnos Mål Åtgärder Uppföljning Patientens livskvalitet förbättras Förbättrad eller normaliserad blåsfunktion (ej objektivt mätbart urinläckage) Minskat eller inget urinläckage Lägre hjälpmedelsbehov Strukturindikatorer: Finns mandat från ledningen att arbeta med ämnet Finns inkontinensansvarig DSK/SSK Finns grundläggande kunskap innan förskrivning Finns lokala rutiner Finns riktlinjer för dokumentation Processindikatorer: Finns fullständig vård/omvårdnadsplan dokumenterad i journalen Är utvärdering gjord kontinuerligt och efter ett år Resultatindikatorer: Har livskvaliteten ökat efter ett år Är blåsfunktionen normaliserad eller förbättrad Har urinläckaget minskat eller upphört Har utskrivningen av hjälpmedel minskat Sammanfattning av kvalitetsindikatorerna: Övergripande mål: öka patientens upplevelse av livskvalitet genom minskat eller inget urinläckage. Då detta inte är möjligt ett normaliserad eller förbättrad blåsfunktion.

16 Förskrivaren dvs. sjuksköterskan initierar utredning av blåsfunktionsstörning enligt Vårdprogram Urininkontinens, Nikola och Senior alert I en utredning ingår en läkarundersökning! Senior alert Riskbedömning blankett för blåsdysfunktion (inkontinens) Vägledning med hjälptext blåsdysfunktion med förebyggande åtgärder Nikola Listor för Dryckesmätning, Urinmätning och Läckagemätning Toalettassistansschema Vårdkort vid blåsdysfunktion

17

18

19

20

21

22

23 Hjälpmedel vid en utredning
NIKOLA/Senior Alert-blanketter Produkter- kan beställas från leverantör Våg Måttband Mått för att mäta urin Ev. Bladderscan

24 Detta ska framgå efter utredning. - Finns inkontinens
Detta ska framgå efter utredning! - Finns inkontinens? I så fall vilken Typ av inkontinens? - Orsak till inkontinens - Behov av Toalettassistans? - Behov av Inkontinensskydd? I så fall ska rätt sorts skydd provas ut för dag och natt-bruk Obs! vid misstanke om blåstömningssvårigheter görs en blåsskanning eller en engångstappning enl. läkarordination

25 Huvudtyper av inkontinens
Ansträngningsinkontinens Ansträngningsinkontinens innebär urinläckage vid ökat buktryck utan att blåsan drar ihop sig (inga urinträngningar före) och är den vanligaste formen av inkontinens hos kvinnor i alla åldrar. Trängningsinkontinens Trängningsinkontinens innebär urinläckage i samband med trängningar. Patienten blir plötsligt akut kissnödig trots en relativt liten mängd urin i blåsan. Det kan vara varierande läckagemängder och ibland hela blåstömningar. Urinläckage kan uppstå både dag och natt. Blandinkontinens Blandinkontinens är en blandning av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Studier har visat att det är upp till % prevalens hos äldre i särskilt boende. Överrinningsinkontinens Överrinningsinkontinens innebär läckage sekundärt till blåstömningssvårigheter och medföljande stora mängder residualurin. Detta är vanligast hos patient med någon form av avflödeshinder.

26 Överrinningsinkontinens
vanligast hos patient med någon form av avflödeshinder ex. förstorad prostata En kronisk retention med överfull blåsa under lång tid kan ge uremi och livshotande infektioner. Tyst retention: söker inte med besvär från nedre urinvägarna utan på grund av allmänsymtom sekundära till uremi. Diabetes med neuropati kan ge en svag blåsa med en kronisk retention. Uttalade nedre urinvägsbesvär med startsvårigheter, dålig stråle, täta miktioner inkontinens. Nattligt läckage hos män är ett allvarligt symtom. Denna typ av tömningsrubbning är inte vanlig men viktig att utreda och behandla.

27 Observera att farmaka med antikolinerg och antidepressiv effekt kan bidra till urinretention.
Utredning - varningsflagga! Inkontinenta patienter som sökt för vattenkastningsbesvär får inte lämna sjukvården med en odiagnostiserad kronisk retention! Indikationer för att mäta residualurin bör vara mycket liberala. Stora urinretentioner finner man också genom bukpalpation/perkussion. Infektionsrisken vid engångstappning av urinblåsan är minimal.

28 Residualurin och residualurinbestämning
Residualurinbestämning är viktig vid misstanke om avflödeshinder, blåstömningssvårigheter och vid neurologisk sjukdom. Residualurin är den mängd urin som är kvar i urinblåsan efter miktion. Residualurinmätning utförs med ultraljud eller tappning vilket ger en uppfattning om tömningsförmågan. Tappning med ren teknik ger sällan infektion och mindre än 5 % av patienterna utvecklar symtomatisk infektion. Undersökning: • Toalettbesök i lugn och ro för blåstömning och mätning av miktionsvolym, mätning av urin vid miktion ingår • Ultraljud eller tappning

29 Alla inkontinenta män under 65 år ska bedömas av urolog/kirurg
Indikation för remiss till specialist: Behandling av manlig inkontinens initieras och sköts i första hand av urologen då genesen vanligen är sekundär till urologiska ingrepp. Om cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan Om patienten behandlats för malignitet i underlivet Om patienten tidigare genomgått strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet på grund av sjukdom eller inkontinens Om patienten har plötslig debut av urinläckage, utan påvisbar orsak Om inkontinens är förenad med upprepade och svårbehandlade urinvägsinfektioner Om patienten har svårt att tömma blåsan eller har stor residualurin (mer än 200 ml för män) Om patienten har förhöjt kreatinin eller PSA Om patienten har besvär efter prostataoperation till exempel ansträngningsinkontinens Alla inkontinenta män under 65 år ska bedömas av urolog/kirurg

30 Indikation för remiss till specialist:
Kvinnor remitteras och behandlas i första hand av kvinnokliniken Om cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan Om patienten behandlats för malignitet i underlivet Om patienten tidigare genomgått strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet på grund av sjukdom eller inkontinens Om patienten har plötslig debut av urinläckage, utan påvisbar orsak Om inkontinens är förenad med upprepade och svårbehandlade urinvägsinfektioner Om patienten har svårt att tömma blåsan eller har stor residualurin (mer än 100 ml för kvinnor) Om patienten har förhöjt kreatinin Om symtomgivande framfall föreligger samtidigt som inkontinens Om bäckenbottenträning inte gett önskad effekt vid ansträngningsinkontinens och patienten önskar ställningstagande till TVT- operation

31 Indikation för remiss till specialist: Allmänt för både män & kvinnor
Om patienten inte svarar på behandling Om patienten har smärtor Vid misstänkt fistel Vid neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada Om symtom och undersökningsfynd inte stämmer Om patienten önskar specialistbedömning efter utredning på primärvårdsnivå

32 Flödesschema för basal utredning och behandling av urininkontinens och blåsfunktionsstörning på primärvårdsnivå samt inom hemsjukvård och särskilt boende för kvinnor och män Utredningen utgår från patientens besvär, behov och resurser Syftet är att försöka fastställa bakomliggande orsaker till inkontinens/blåsfunktionsstörning Sätta diagnos och få en uppfattning om graden av besvär Många äldre personer är obenägna eller oförmögna att genomgå komplicerade utredningar Etiska avgöranden är därför viktiga när det gäller omfattning och inriktning på utredningen Individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel

33

34 Uppföljning, när och hur?
Vid försämring När patienten inte är nöjd Fortsatt läckage Produkten inte uppnår målet När beräknad förbrukning inte räcker Alltid vid förnyelse av produkt

35 Verka för goda toalettvanor dag som natt!!! genom att:
- Uppmärksamma signaler hos vårdtagaren - Underlätta att hitta till toaletten - Påminna och stimulera vårdtagaren att be om hjälp - Få regelbunden hjälp till toaletten - Information om sittställning - Sitta kvar till blåsan är tömd

36 Att alltid gör sina behov i ett inkontinensskydd innebär att personen aldrig tömmer tarm och blåsa lika fullständigt som vid toalettbesök.

37 Att regelbundet få sitta i lugn och ro på toaletten och sköta sina behov är alltid bäst för tarm och blåsa oavsett ålder!

38 Toalettassistans Vaneträning: kartläggning av personens toalettvanor. Hjälp efter behov som identifierats. Uppmärksamhetsträning: används då person kan känna blåsfyllnad och gå på toalett själv/be om hjälp. Schemalagda toalettbesök: används om ovan ej fungerar. Hjälp till toalett på bestämda klockslag.

39 Behov av insatser Förflyttningshjälpmedel Omgivningsanpassning
Anpassning kring av- och påklädning

40 Anpassning av vistelsemiljö
Anpassning av vistelsemiljön och toalettmiljö är viktigt för att underlätta självständiga toalettbesök. Ljuset är tänt nattetid på toaletten. Höjning av toalettstolen och handtag att hålla i vid toalettbesök = trygghet om den enskilde är rädd för att ramla eller har yrsel. Tydlig skyltning, avvikande färg på toalettringen/locket mm för att underlätta att hitta till toaletten vid kognitiv sjukdom.

41 Viktiga kom-i-håg i förskrivningsprocessen
Utredning- Vilket behov finns? Behandling Glöm inte lokal östrogenbehandling till äldre kvinnor Toalettassistans till alla som med hjälp kan gå på toaletten! Om inkontinenshjälpmedel behövs ska dom vara individuellt utprovade! Uppföljning

42

43

44

45

46 Behörighet i GuidePortalen
Förskrivare är Du som är läkare, sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut med särskild behörighet. Beställare är Du som är sjuksköterska, inkontinensombud eller undersköterska.

47 Specialistförskrivare förskriver Treklöverns specialistprodukter
Uroterapeut är specialist inom området inkontinens och blåsdysfunktion. Stomi/tarmterapeut är specialist inom området avföringsinkontinens, tarmdysfunktion och stomivård. Det krävs specialistkompetens för att bedöma behov, prova ut, följa upp samt lära ut hanteringen av vissa hjälpmedel.

48

49

50 Information till förskrivare (pdf)
Produktkatalog Kateter och tillbehör (pdf) Produktkatalog Inkontinens (pdf)

51

52

53 Orsaker till läckage Är det rätt typ av skydd? Inte rätt fixerat
Fel storlek För lite uppsugning Fel påsatt Sluter ej tätt i grenen (skålformat?) Tar av sig skyddet Förändring p.g.a. sjukdom/medicinering Inte fått komma till toaletten

54 Miljö-tänk Tillverkning av skydd största påverkan på miljön. Därefter avfall och transport. Väljs ett skydd med en högre absorptionsnivå än nödvändigt ökar miljöpåverkan med 15%!!

55

56

57 Kostnad 2018 Totalt hela Uppsala län: 35 024 859 SEK
I denna kostnad ingår distribution Avtalet säger så här: Leverans utan avisering skall ske inom 3 vardagar. Leverans med avisering skall ske inom 4 vardagar (helgfri vardag)

58 Allt du behöver veta! www.lul.se/inkontinensfragor www.nikola.nu
/ Vårdhandboken Leverantörens produktinformation

59 TACK FÖR MIG. Ann-Sofie Gullö 018-611 76 41 ann-sofie
TACK FÖR MIG! Ann-Sofie Gullö