TREND FinansAnalys AB

Definition av analysverktyg Fundamental Analys: Baseras på ekonomisk statistik och ekonomiska fakta. Grunden för konjunkturbedömning och företagsvärdering. Manus: Kan jämföras med teknisk analys som är en analys av trender och historiska kursrörelser och innehåller inga ekonomiska analyser. I TA försöker man avgöra framtidens kursrörelser med hjälp av historik och olika formationer.

Omvärldsanalys Omvärldsanalys är en bedömning av konjunkturen Konjunkturutveckling Rapporter och Statistik Räntan Valutan Ekonomisk Politik Förväntningar Manus: Med hjälp av väl underbyggda analyser har du möjlighet att ge kunden råd avseende de finansiella marknaderna och tillvarata marknadens potential. Med hjälp av bl a Rådgivningsstöd kan vi ge kunden en placeringsstrategi anpassad efter vår egen omvärldsanalys (Makroanalys) och kundens riskvillighet. Portföljerna som vi kan föreslå kunden har alla sitt ursprung i vår omvärldsanalys och vår bedömning av konjunkturen och med en väl under byggd analys har du större möjligheten att ge kunden rätt råd utifrån kundens förutsättningar!

Konjunkturcykel BNP Tid Höjda räntor Sänkta räntor Manus: - Konjunkturcykel kan beskrivas som tillståndet i ekonomin. - Över tiden går temperaturen upp och ned och vi kallar dessa tillstånd för låg – respektive högkonjunktur. En konjunkturcykel är tiden mellan hög-låg-hög konjunktur d v s två toppar och en lågkonjunktur däremellan. Tidsperioden varierar, men 4-7 år är normalt. I en lågkonjunktur är tillståndet i ekonomin lite besvärligt – tillväxten , BNP, är låg och ekonomin går på sparlåga. Inflationen är under kontroll samt räntorna är på låga nivåer för att få fart på ekonomin. När vi befinner oss i en högkonjunktur ser vi det motsatta – tillväxten, BNP, är hög och ekonomin går för högvarv. Inflationsoro ger höjda räntor för att kyla ned ekonomin. Vår omvärldsanalys har till uppgift att ge oss en bild var i konjunkturen vi befinner oss och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Vi tar hjälp av en mängd rapporter och statistik för fastställa, eller försöka fastställa var i konjunkturen vi befinner oss nu och vilken vi vi kommer att ta i framtiden. Tid

BNP BNP värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under 1 år. Konsumtion Investeringar Export minus import Lagerförändringar BNP = k + i + exp-imp + lagerf Vad är hög respektive låg tillväxt? Sverige har en normal tillväxt på mellan 2-4% Emerging Markets (tillväxtländer) kan ha en tillväxt på upp till 10-12% Manus: På bilden ser ni definitionen av BNP.Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land för användning till konsumtion, investering och export under en period, normalt sett ett år. Som du vet är BNP värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under 1 år. BNP är alltså en uppställning av vad som sker I en ekonomi under det här året. BNP innehåller 4 delar. Konsumtion, Investeringar, Export-Import (=Nettoexport) samt förändringar i lagerhållning. BNP visar värdet i mdr kr. Vad gäller konsumtion så omfattar den både privat och offentlig sektor samt både produkter och tjänster. Det betyder att allt vi konsumerar finns med I denna siffra. Investeringar omfattar fasta investeringar (maskin + bygg) + lagerinvesteringar. Export-Import ger oss ett värde på nettoexporten. Lagerförändringar Vad är då en hög respektive låg tillväxt? Det beror helt och hållet på vilket land det gäller och i vilken fas i sin egen utveckling landet befinner sig. Sverige har normalt en tillväxt på mellan 2-4% med sk Emerging Markets( tillväxtländer) kan ha tillväxtsiffror uppemot 10-12% utan för den skull vara onormalt. Exempel på sådana länder är Kina, Brasilien, och vissa länder i Östeuropa.

Tillstånd i lågkonjunktur Sänkta räntor Hög arbetslöshet Låg konsumtion Låga investeringar Låg inflation Svagare statsfinanser Manus: Riksbanken höjer räntan successivt för att kyla ned ekonomin och finanspolitiken kan bidra med åtstramande åtgärder också. När tillväxten, BNP, faller och konjunkturen svalnar kommer successivt ekonomin falla in i en lågkonjunktur. Precis som när BNP ökar är även nedgången en process som normalt tar flera år. Vad är det då som kännetecknar en lågkonjunktur? Under denna process kommer följande att hända: Arbetslösheten stiger Pga av höjda ränta kommer företagen att dra i bromsen. Man anställer inte fler till att börja med för att senare säga upp folk När arbetslösheten ökar, då kommer folk inte att kunna konsumera lika mycket , vilket leder till minskad konsumtion (påverkar konsumtion – BNP) Investeringar sjunker När osäkerhet om framtiden råder och räntan inte är tillräckligt låg kommer investeringarna att falla. (BNP) Konsumtion faller. Arbetslösheten stiger, osäkerhet om framtid ökar sparande, Höjd ränta ökar sparande, dyrare lån.(BNP) Sjunkande priser. Eftersom konsumtionen faller finns risken att lagren byggs upp. Hellre sälja lite billigare än att få för stora lager som binder kapital. Ökad arbetslöshet gör att priset på arbetskraft åtminstone inte går upp ( Riksbank) Svagare statsfinanser Pga minskade skatteintäkter måste staten minska investeringar och minska konsumtion – BNP)

Åtgärder vid lågkonjunktur Penningpolitik Riksbanken vill få fart i den svaga ekonomin sänker räntan Riksbanken för en expansiv penningpolitik Finanspolitik Regeringen ökar trycket i ekonomin skattesänkningar ökade bidrag, tex. höjda barn- och bostadsbidrag satsning på infrastruktur, tex. vägbyggen, nya sjukhus och järnvägar öka antalet offentligt anställda Regeringen för en expansiv finanspolitik Leder till högre tillväxt i ekonomin Manus : För att komma till rätta med en svagare ekonomi eller en lågkonjunktur ser vi återigen Riksbanken och regering som aktörer via finans o penningpolitiken. För att få fart på ekonomin kommer Riksbanken att sänka räntan successivt till dess att konsumtion och investeringar ökar igen. Finanspolitiken kommer att vara expansiv, dvs man ”ger pengar” till marknaden i form av t ex skattesänkningar ökade bidrag leder till högre konsumtion Man kan också ge injektioner i ekonomin via ökade offentliga utgifter ex satsning på motorvägar järnvägar byggen, mm sk infrastrukturåtgärder. Allt annat lika kommer konsumtionen och investeringarna att öka och på så sätt få fart på ekonomin. Vi kommer senare att visa räntans betydelse för kretsloppet i ekonomin.

Vad innebär sänkt ränta ? Billigare lån för investeringar Billigare lån för konsumtion Export minus import Ökade investeringar Minskad arbetslöshet Lägre kostnad för arbetslöshet Ökad offentlig konsumtion Ökad konsumtion Ökade vinster Ökade skatteintäkter Ökad offentlig konsumtion Valutan svagare Ökad export Ökade vinster Efterfrågan på arbetskraft Ökade investeringar Manus: Om vi börjar med att se på investeringar så ser vi att det blir billigare att låna för att genomföra en investering. Det blir också lättare att räkna hem en investeringskalkyl då alternativet blivit dyrare(sänkt ränta på banken ex). När investeringarna ökar kommer detta leda till följdeffekter, bl a minskad arbetslöshet vilket I sin tur leder till sänkta kostnader för arbetslöshet för staten. Denna minskade utgift leder till att staten får mer utrymme för investeringar och konsumtion. Detta I sin tur kommer att leda till att arbetslöshetenn minskar ytterligare, investeringar och konsumtion tar fart. Nu har vi fått snurr på investeringshjulet som också hjälper nästa hjul att ta fart, nämligen konsumtionshjulet. När Riksbanken sänker räntan kommer det direkt att öka konsumtionen. ”allt annat lika” får ekonomin mer pengar att konsumera via lägre lånekostnader. När konsumtionen ökar ja, då ökar företagens vinster som i sin tur ökar investeringar och arbetslöshet positivt. Staten får ökade skatteintäkter som kan användas till investeringar och konsumtion. Som ni ser via pilarna så påverkas ekonomin av samtliga hjul och hjulen påverkas i sin tur av varandra. Leder till högre tillväxt i ekonomin

Tillstånd i högkonjunktur Höjda räntor Efterfrågan hög Inflation Kapacitetsutnyttjande högt Brist på arbetskraft Företagens vinster goda Statsfinanser goda Löner stiger Manus: I en Konjunkturcykel utvecklas ekonomin både positivt och negativt. Kom ihåg vad BNP innehåller: Konsumtion +Investeringar + Nettoexport+ lagerförändringar. När jag nu beskriver tillståndet i en högkonjunktur kommer du att se hur de olika beståndsdelarna i BNP påverkas av ekonomin. Efterfrågan hög = hög konsumtion, högre investeringar (påverkar BNP positivt) Stigande pristryck – inflation = Ja det är inte lika positivt. När efterfrågan överstiger utbudet, då kommer ett pristryck där leverantörerna försöka höja sina priser så gott det gå vilket påverkar KPI. KPI – det är det Riksbanken använder som mått på inflation.Riksbanken kommer att höja räntan förr eller senare för att kyla av ekonomin. Kapacitetsutnyttjande högt = Vi använder alla tillgängliga resurser för produktion dvs kan ej producera mer för konsumtion utan att investeringar måste öka annars faller efterfrågan pga längre leveranstider eller höjda priser (påverkar BNP negativt) Brist på arbetskraft = sk flaskhalsar uppstår, löner stiger (BNP, Riksbank) Företagens vinster goda = Utrymme för investeringar och anställningar (BNP ökar) Statsfinanser goda = Utrymme för investeringar och anställningar (BNP ökar) Att göra en omvärldsanalys (Konjunkturbedömning) är som att lägga pussel. Många bitar skall passas in och det är mycket svårt att avgöra exakt var i konjunkturen vi befinner oss. Ekonomin rör sig långsamt och det tillstånd som vi beskrivit här utvecklas under kanske 4-5 år där ekonomin blir allt hetare och Riksbanken höjer succesivt räntan till en nivå som gör att ekonomin kyls ned. Överhettning: När en ekonomi är överhettad menas att efterfrågan i ekonomin är högre än produktivitetskapaciteten. Ekonomin växer för fort och baksidan med detta är att inflationen ökar.

Åtgärder vid högkonjunktur Penningpolitik Riksbanken stramar åt inflationen höjer räntan Riksbanken för en åtstramande/kontraktiv penningpolitik Finanspolitik Regeringen minskar trycket i ekonomin skattehöjningar minskade transfereringar, tex. barnbidrag ,sjukpenning minskade strukturåtgärder, dvs. offentliga utgifter, tex. vägbyggen och antalet offentligt anställda Regeringen för en åtstramande/kontraktiv finanspolitik Leder till lägre tillväxt i ekonomin Manus: - Hjulen snurrar på högvarv i en högkonjunktur. Då kan man fråga sig vilka åtgärder kan man förvänta sig. Det finns två aktörer som kan påverka konjunkturens riktning. Riksbanken bedriver penningpolitik och regering bedriver finanspolitik. Enligt riksbankens inflationsmål skall alltså inflationen hållas på 2 % +/- 1%. En högkonjunktur ett pristryck, dvs inflation. Om inflationen beräknas att stiga kommer Riksbanken att agera i enlighet med inflationsmålet och höja räntan. Detta kallas för en stramare penningpolitik. Vi kommer strax att visa vad detta får för konsekvenser i ekonomin när faktiskt detta sker. Finanspolitiken är regeringens sätt att med olika medel förändra trycket i ekonomin. När ekonomin är på högvarv kommer finanspolitiken vara restriktiv, dvs man vill inte stimulera konsumtion eller investeringar eller andra delar av ekonomin. Syftet är istället att ” ta pengar” från ekonomin ex via skattehöjningar eller minskade transferreringar Om skatten höjs kommer, allt annat lika, gemene man inte ha lika mycket pengar att konsumera, vilket

Vad innebär höjd ränta ? Dyrare lån för investeringar Dyrare lån för konsumtion Export minus import Minskade investeringar Ökad arbetslöshet Högre kostnad för arbetslöshet Minskad offentlig konsumtion Minskad konsumtion Minskade vinster Minskade skatteintäkter Minskad offentlig konsumtion Valutan starkare Minskad export Minskade vinster Minskad efterfrågan på arbetskraft Minskade investeringar Manus: Om vi börjar med att se på investeringar så ser vi att det blir dyrare att låna för att genomföra en investering. Det blir svårare att räkna hem en investeringskalkyl då alternativet blivit billigare (höjd ränta på banken ex). När investeringarna minskar kommer detta leda till följdeffekter, bl a ökad arbetslöshet vilket I sin tur leder till ökade kostnader för arbetslöshet för staten. Denna ökad utgift leder till att staten får mindre utrymme för investeringar och konsumtion. Detta I sin tur kommer att leda till att arbetslöshetenn ökar ytterligare, investeringar och konsumtion minskar. När Riksbanken höjer räntan kommer det direkt att minska konsumtionen. ”Allt annat lika” får ekonomin mindre pengar att konsumera via högre lånekostnader. När konsumtionen minskar, då minskar företagens vinster som i sin tur minskar investeringar och arbetslöshet tenderar att öka. Staten får minskade skatteintäkter som kan användas till investeringar och konsumtion. Ekonomin är ett kretslopp där alla delar påverkar varandra mer eller mindre. Leder till lägre tillväxt i ekonomin

Konjunkturen är dynamisk Högkonjunktur höjda räntor Riksbanken har höjt reporäntan Effekten av höjda räntor Konjunkturen avtar Minskad konsumtion Minskade investeringar Minskad export Konjunkturen tar fart Ökade investeringar Ökad konsumtion Ökad export Manus: Förklara bilden och hur ekonomin är dynamisk över tiden. Riksbanken har sänkt reporäntan Effekten av sänkta räntor Lågkonjunktur Sänkta räntor