Hälsofrämjande vårdmiljö

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLL NATIONELLA BIOBANK. VAD ÄR EN BIOBANK? Ett systematiskt sätt att samla in prover från patienter Möjliggör upprepad provtagning Kopplat till kliniska.
Advertisements

Fetma bland barn och ungdomar samt vuxna – Regional vårdriktlinje Regionalt centrumråd Hälsa, Psykiatri samt Barn- och kvinnosjukvård Sydöstra sjukvårdsregionen.
Om FaR, prioriteringar och kostnadseffektivitet Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting.
… går det att komma in i cafét med rullstol eller barnvagn? … finns det mat för den som inte kan, får eller vill äta allt? … finns det handikapptoalett.
DIVISION Länssjukvård Knäartros Jan Viklund, ortopedkliniken.
Försäkringsmedicinsk utbildning för ST-läkare och specialister Sjukskrivningsmiljarden Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess.
Vad ? Varför? Hur?. Varifrån ? - Familjemedicin Helhetssyn – biomedicinska, psykosociala och existentiella faktorer i samverkan Illness /Disease Att ta.
Temagrupp Hälsofrämjande arbetsplats 15 mars 2016 Mariette Veideskog HR-strateg, Landstinget i Uppsala län Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Välkomna till HFS-nätverkets presidie- och årsmöte Den 22 mars 2017
Status från kundgrupperingarna i arbetet med framtida vårdinformationskoncept Alla landsting är engagerade i upphandling eller utveckling av framtida vård-informationskoncept.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Fil.Mag, med lic. doktorand Sahlgrenska Academy
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Mobil röntgen Scenario: en patient ramlar, ont i axeln. En beställer mobil röntgen då patienten inte kan ta sig till sjukhus självmant. Är dessutom dement.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
HFS - nätverkets vision, framtidsbild och strategi
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
BESÖK OSS PÅ EDGYMNASIET.SE ELLER FACEBOOK
BESÖK OSS PÅ FACEBOOK OCH EDGYMNASIET.SE
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Behov, förväntningar och konsekvenser för barn som lever med en förälder med psykisk sjukdom Malin Göransson Frida Lindvall.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
- Elin Lewin och Renata Kuzet
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Verksamhetsplan 2015 Mål med verksamhetsplanen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Cristina Mattsson Lundberg Gd-staben
Rehabiliteringscentrum
1177 Vårdguiden på telefon - hörnstenar
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
vårdnära administration
STUDIECIRKLAR SOM METOD FÖR FÖRBÄTTRAD PALLIATIV VÅRD
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Samverkan mot våld i nära relationer i Jönköpings län
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Västra Götaland idag Värmland Örebro (Östergötland) Västra Götaland
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
6 februari 2018.
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Folkhälsa och sjukvård
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Utvärdering av tandvårdsstöd som regleras enligt tandvårdsförordningen och det statliga särskilda tandvårdsbidraget (STB) YPOS
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Hälsofrämjande vårdmiljö Hur, vad och varför? Sammanställt av Kristina Maria Mezei, Helle Noorlind Brage, Temagruppen Hälsofrämjande vårdmiljö Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Varför frågor om vårdens miljö? Att vårdmiljön kan ha stor betydelse för hälsa och välbefinnande är väl dokumenterat. Forskning har visat att en god och stödjande vårdmiljö kan bidra till kortare vårdtider, mindre behov av smärtstillande läkemedel och lägre stressnivåer hos patienterna. Att erbjuda vårdmiljöer med attraktivitet och positiv distraktion kan öka välbefinnandet och nöjdheten med vården. De kan också öka patientens upplevelser av kvaliteten på vården. En god och hälsofrämjande miljö har även betydelse för personal, anhöriga samt andra besökare. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Vårdens miljö är till stor del offentlig Den offentliga miljön (privat eller skattefinansierad) formar oss. Jämför till exempel köpcentra och bibliotek. Den är performativ, det vill säga den påverkar, stimulerar eller hindrar tankar och beteenden. Utformningen styrs av hur vi ser på människan som samhällsvarelse. Utformingen styrs även av hur vi ser på varandra. I slutändan; ett politiskt ställningstagande (kunskap, finansiellt stöd). Eller frånvaro av det. Värdegrund/vårdfilosofi/politik Upplevelsen av miljön, att vara och agera i den Utformningen av miljön Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Betydelsen av arkitekturens utformning och estetisk omsorg Nu pågår den största uppgraderingen av vårdbyggnader i modern tid med förnyelse i både Sverige och västvärlden. I Sverige bygger vi för 90 miljarder kronor! Hur blir resultatet? Hög teknisk standard och funktionalitet men är patienten i centrum? Hur blir det med den konstnärlig gestaltning? Har vi en human utformning i våra vårdmiljöer? Det finns direkta kopplingar mellan utformningsfrågor och positiva effekter för vårdens medicinska resultat Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Den estetiska utformningens omfattning Faktorer att räkna med, enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omvårdnad: Arkitektur Utsmyckning, konst, estetik, form Ljud, lukt Djur, natur, utemiljö Psykosocial miljö Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Grundfrågor kring forskningen om vårdens estetiska gestaltning Ett nytt forskningsområde där metoder, verktyg, terminologi och begrepp håller på att skapas. Humaniora och naturvetenskap möts i genom-förda undersökningar med evidensbaserade resultat. Spelar vårdmiljöns omsorgsfulla utformning någon roll för vårdens resultat? Hur kan vi mäta konsten och den estetiska utformingens effekter på patienter, personal och anhöriga? Hur överför man forskningens resultat till gagn för vårdmiljöns utveckling? Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Evidensbaserad design – nya metoder Att ta hänsyn till: Arkitektur, vårdmiljö Organisation (ledarskap/beställningsorg.) Vårdprocesser Behandlingsformer Patientperspektiv Personalintressen Olika budgetar Utnyttjar tidigare forskningsresultat, databaser, vetenskapliga publikationer Monica Gora, Famiglia, Akutcentrum Malmö, Region Skåne Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Forskningen visar att en genomarbetad vårdmiljö är hälsofrämjande Den bidrar till: förbättrat välmående och återhämtning minskad smärtupplevelse minskad medicinering förkortar sjukhusvistelse fungerar som positiv distraktion gör sjukhusmiljön mer attraktiv för patienter, medarbetare och sam-arbetspartners Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Hjärnan växer livet igenom Aktuell hjärnforskning visar att hjärnan växer genom nya celler och synapser livet igenom. Behagliga visuella intryck ger den näring. Läkande miljöer i vårdmiljö innefattar t ex: luft ljus rymd fattbara visuella sammanhang Jan Stenberg och Thomas Nordström, Lövverket 2011, Västmanlands sjukhus, Västerås Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Mötet mellan fysisk miljö och upplevd miljö - hur mäts det? Objektivt mätbart Färg Ljus Avstängd Nivåskillnader Orienteringstolkning Natur Subjektiv upplevelse Sinnesupplevelse Erfarenheter Hemlikhet Kognitiv förmåga Kunskap Förväntningar Konst Välkomnande En del av bemötandet påverkar mottagligheten för behandlingarna som följer men kan vara svårt att mäta. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Upplevelsen av vårdens rum är svårmätbar och sker individuellt Några exempel från berömda fallstudier: 1. ”The beautiful room effect” (Maslow and Mintz 1956) Deltagare i olika rum med mer eller mindre klar belysning, tydliga eller intetsägande former, väldekorerade eller inte väldekorerade väggar, ombeds karaktärisera personer de ser på olika foton. Miljön påverkar omdömet och resultatet. 2. Berikad miljö (Hebb 1985) Råttor som lever i berikade och stimulerande miljöer blir gladare och utvecklar större hjärnor, vilket också går i arv. 3. Betydelsen av vårdrummets utformning (Leddy 2005) Påverkar vad gäller tidsupplevelse, tillfredsställelse och mottaglighet för vården. Baserad på data från 1.201.559 patienter behandlade på 4.392 läkarmottagningar i USA år 2004. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Väntrumsdesign Väntrummets genomtänkta utformning, design och utsikt leder till minskad stress, aggression, kortare tidsupplevelse och ökad mottaglighet för behandling St Vincent Hospital Portland Oregon Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Hur ser våra sjukhus ut? Utformningen av sjukhusentréer är av betydelse. Konsten är en bekräftande vägvisare och stimulerande sinnesuttryck Knut Lindberg Sländan, 1971, Västmanlands sjukhus, Västerås Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Konst och arkitektur fungerar som visuella vitaminer Poul Gernes, Entréhall Köpenhamns Universitetssjukhus Herlev, 1979. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Hur ser våra sjukhus ut? Västerås 1928, Ernst Stenhammar Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Hur ser våra sjukhus ut? Mölndals sjukhus, Västra Götaland Sunderbyns sjukhus, Norrbotten Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Hur ser våra sjukhus ut? Nya Karolinska, Stockholm, 2016 Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Några referenser och lästips Vårdmiljöns betydelse. Helle Wijk (red). Studentlitteratur l AB, Lund 2014. ISBN 978-91-44–07811-3. Edvardsson D. Atmosphere in care settings. Towards a broader understanding of the phenomenon. Umeå universitet 2005. New series No 941. ISBN 91-7305-807-6. Nordblad B. Finns en läkande vårdatmosfär? En kvalitativ studie om betydelsen av vårdmiljö och bemötande för patienter. Master of public health, Nordic school of public health, MPH 2012:3. ISBN 978-91-86739-27-0. Ulrich R. View through a window may influence recovery from surgery. Science 224:420-421, 1983. Ulrich R, Evidence based design, forskning som stöd för utformning av den fysiska miljön. Institutionen för arkitektur, Centrum för vårdens design, Chalmers Tekniska högskola. Publikation 1/2012. Eriksson P et al. Neurogenesis in the adult human hippocampus. Nature Medicine, 1998 Nov; 4(11):1313-1317. Kaplan & Kaplan. The experience of nature. Cambridge, MA: Cambridge University press 1989. Bengtsson A, Grahn P. Natur och trädgård i vårdsammanhang. I Vårdmiljöns betydelse. Studentlitteratur Lund, 2014. ISBN 978-91-44-07811-3. Ottosson J. The importance of nature in coping. Avhandling SLU, Lund 2007:115. ISBN: 978-91-85913–14-5. Bengtsson L, Johansson H. En plats för hälsa – Vårdmiljöns betydelse för patientens häls och välbefinnande. Sektionen för hälsa och samhälle, Halmstad. Främja hälsa. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård nr 2 2012. Från: http://www.nusjukvarden.se/upload/NU/HFS/Dokument/framjahalsa2_utskrift.pdf (maj 2013) Maslow and Mintz. The beautiful room effect” Från: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00223980.1956.9713000 (juni 2017) Hjärnan och berikad miljö (Peter Eriksson minnesfond för hjärnforskning) http://www.petererikssonstiftelsen.se/wp-content/uploads/2014/05/Hja%CC%88rnan-och-berikad-miljo%CC%88.pdf (juni 2017) Leddy, D. M. (2005). Effects of waiting room comfort on patient satisfaction in ambulatory and family medicine clinics. Report from Press Ganey, Inc. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Temagruppen för Hälsofrämjande vårdmiljö (HFVM) Helle Noorlind Brage Ordförande/sammankallande Region Östergötland Paula Bergman Region Jönköpings län Birgitta Ekeberg Region Jönköpings län Sue Harden Mugelli Region Skåne, Skånes Universitetssjukvård Kristina Maria Mezei Kulturenheten/Konsten i vården, Region Västmanland Åsa Meland Västra Götalandsregionen Brita Nordblad Västra Götalandsregionen Erica Sandberg Västra Götalandsregionen Helle Wijk Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen Anna Åberg Värmlands läns landsting Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)