Innehållsförteckning Framtiden……………………………………………………………………………..…bild 3-5 Uppdrag att utveckla servicehusen……………………………………………………bild 6-7 Hur den enskildes behov kan tillgodoses……………………………………………..bild 8-9 Utveckling av insatser i ordinärt boende…………………………………………...…bild 10 Utveckling av särskilt boende i servicehuslägenhet……………..………………….bild 11 Socialtjänstlagen…………………………………………………………………….bild 12-13 Förslag till utveckling för att möta behovet av särskilt boende – servicehusen…...bild 14 Vad innebär förslaget………………………………………………………………...bild 15-16 Ställningstagande Servicehus 2017……………………………………………………bild 17 Förslag till utveckling av övrig särskilda boenden…………………………………….bild 18 Ställningstagande, boende med ålderdomshemsplatser……………………………bild 19 Förslag till plan för att öka antal trygghetsboenden…………………………………..bild 20 Vilka steg behöver tas för att komma till framtidsbilden……………………………...bild 21 Bakgrundsmaterial…………………………………………………………………..bild 19- 48

Framtiden – ordinärt boende Bo hemma på ett tryggt sätt Genom utvecklad hemtjänst, personcentrerad (IBIC) Demensarbetslag (DAL) Dagverksamhet Trygghetsteam Samverkan med regionen Mötesplatser och träffpunkter Trygghetsboende Plan för att öka antalet trygghetsbostäder Se över hur kommunen kan stimulera/stötta fastighetsägarna

Framtiden - särskilt boende i servicelägenhet Ökad brukar- och patientsäkerhet Sammanhållen verksamhet – helhetssyn och ökad kvalitet Teamarbete och kontinuitet Arbeta personcentrerat (IBIC) Önskad sysselsättningsgrad Mellanboendeform för de som inte har behov av dygnet runt-omsorg där behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende

Framtiden – särskilt boende i vårdbostad Två inriktningar, somatisk och för personer med demenssjukdom Ålderdomshem omvandlas i samband med ställningstagande av avtal till somatiska eller demens- platser Arbeta personcentrerat (IBIC)

Uppdrag att utveckla servicehusen ”Servicehusen ska samordnas och få en sammanhållen verksamhet” ur Höjda ambitioner för Linköping. ÄN skall under 2017 ta ställning till förlängning av avtal för bas, lunch, fritid för ett stort antal avtal, 537 servicelägenheter. (Totalt finns 740 servicelägenheter.) Alla servicehus har en utförare bas, lunch och fritid. I basansvaret ingår framförallt hälso- och sjukvårdsinsatser På många servicehus ansvarar en annan utförare för merparten av hemtjänsten. Nuvarande organisering med basansvar, fritid och lunch har sin grund i att man skall kunna välja utförare av hemtjänst (enl LOV) när man bor i servicelägenhet. Avvikelser inkomna till MAS/MAR och klagomål inkomna till äldreombudsmannen Möta aktuella och framtida behov av vårdbostäder – individers behov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende.

Andel som bor på säbo 2015 65-79 år 2 % 80 år o äldre 19,5 % Källa: Kolada

Hur den enskildes behov kan tillgodoses Ordinärt boende – individuella insatser för att öka möjligheterna att bo kvar hemma på ett tryggt sätt Trygghetsboende – gemensamhetsutrymmen, ”värdinna” Särskilt boende (beslut enligt SoL) – individuella insatser i så ”rätt” bostadsform som möjligt utifrån behov: Servicelägenhet Ålderdomshem Vårdbostad för personer med omvårdnadsbehov och medicinska behov Vårdbostad för personer med demenssjukdom

Boende för äldre Särskilt boende (Servicelägenhet och vårdboende) omsorg (SoL) och vård (HsL) ges av samma utförare Ordinärt boende - Anpassat boende (trygghetsboende, seniorboende) – Väljer hemtjänstutförare och får hemsjukvård utifrån tröskelprincipen Ordinärt boende – Vanliga lgh/småhus – Väljer hemtjänstutförare och får hemsjukvård utifrån tröskelprincipen

Utveckling av insatser i ordinärt boende Hemtjänsten i samverkan med kommunens hemsjukvård/hemrehabilitering och Region Östergötland ska kunna tillgodose den enskildes behov Trygghetsteam utvecklats liksom Regionens ALMA –team Samordnad vårdplanering och ny BAL (betalningsansvarslag) underlättas Kompetens- och kvalitetsutveckling Samordning av insatser för personer med demenssjukdom för största möjliga ”nytta” Trygghetsboende utvecklas Trygghetslarm Träffpunkter, seniorcenter och fritidsverksamheter, minigym Lunchservering och matkorg

Utveckling av särskilt boende i servicelägenhet Servicehusen: utvecklas genom att samordning sker av den enskildes individuella insatser, IBIC – personlig omvårdnad, boservice, trygghetsskapande insatser, sjukvård, rehabilitering, aktiviteter, måltider osv. Kvalitets- och förbättringsarbete för att tillgodose behoven och öka kontinuiteten Kompetenshöjande åtgärder genom teamarbete och möjlighet till önskad sysselsättningsgrad

Socialtjänstlagen 5 kap 5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.

Beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen om särskilt boende Beslut om särskilt boende (servicelägenhet, ålderdomshem, vårdbostad somatik resp demens) fattas av socialkontoret. I lagstiftningens förarbeten framgår att den som beviljas ett särskilt boende ska ha stora behov och omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården samt att den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard ska vägas in i bedömningen. I ett särskilt boende ska den enskildes samtliga behov tillgodoses. I ett särskilt boende ingår hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå.

Förslag till utveckling för att möta behovet av särskilt boende - servicehusen Nuvarande riktlinjerna utvecklas - idag har ca 30 % av de boende inga insatser. Kommunen ger hemsjukvård till personer som bedöms kunna gå till vårdcentralen. Nya riktlinjer föreslås; för att beviljas servicelägenhet skall den enskilde ha behov av individuella insatser (utifrån IBIC) i form av personlig omvårdnad, hög ålder skall fortsatt beaktas Sammanhållen och utvecklad verksamhet; en utförare ansvarar för insatserna och hemsjukvård/rehabilitering i servicehuset, för gemensamma aktiviteter och lunchservering vilket ger ökad trygghet och samordningsvinster Servicehusen är öppna för omkringboende på samma sätt som idag I vissa servicehus föreslås lägenheterna omvandlas till trygghetsboende utan biståndsbeslut

Vad innebär förslaget? Ökad patient- och brukarsäkerhet Servicehusen som har goda bostäder används mer optimalt för att möta behoven av särskilt boende nu och i framtiden Kan ses som en del av utbyggnaden då fler vårdbostadsplatser skapas där verksamheten kan tillgodose mer omfattande behov av omsorgsinsatser De som beviljas boende i särskilt boende i servicelägenhet skall ha behov som inte kan tillgodoses i den nuvarande bostaden Kommunens hemsjukvård inriktas mot de som har behov av hemsjukvård – jfr tröskelprincip i ord boende

Forts: vad innebär förslaget? Förutsättningarna för teamarbete ökar Genom att en utförare ansvarar för alla insatser ökar förutsättningarna att utveckla och arbeta med nya tekniska lösningar Genom att en utförare ansvarar för alla insatser ökar förutsättningen att ge önskad sysselsättningsgrad/rätt till heltid för ytterligare en grupp omvårdnadspersonal De som redan i dag bor i servicelägenheterna bor kvar (besittningsskydd) Träffpunkt kan utvecklas i servicehus som omvandlas till trygghetsboende, även för de omkringboende

Ställningstagande servicehus 2017 170131 – beslut ÄN dec Ramstorpsgatan Östgötagatan Överstegatan Solrosen Trägårn Skäggetorp Tegelbruksgatan 170331 Johannelund 170430 Vikingstad 170831 Räknestickan Kärna Möjetorp Ullstämma 171031 Aspen Blandaren Stolplyckan

Förslag till utveckling av övriga särskilda boenden Två inriktningar av vårdbostad; fysisk funktionsnedsättning (somatik) respektive för demenssjuka Ålderdomshemmen omvandlas för att möta framtida behov av vårdbostad för främst personer med demenssjukdom i samband med ställningstagande/upphörande av avtal Fler platser för personer med mest omfattande behov skapas

Ställningstagande, boende med ålderdomshemsplatser (helt eller delvis) Ekbacken 170331 Berga 170430 Möjetorp 170831 Skräddaregården 170930 Stiglötsgatan 170930 Ekollongatan 170930 Gåsen 170930 Antal ålderdomshemsplatser: 2017: 165 st 2018: 273 st Ånestad 180228 Kvarnbacken 180228 Garnisonen 180228 Kanalgården 180430 Linghem 180430 Vretaliden 180430 Duvan 180831 Bantorget 180831 Valthornsgatan 181031 Brushanen 181031

Förslag till plan för att öka antal trygghetsboenden Omvandling av vissa servicehus Omsorgskontoret fortsätter arbeta med att utforma en åtgärdsplan för ökat antal trygghetsboenden Information till fastighetsägare om behovet Information om kommunens ekonomiska stöd för värd-funktionen Information på kommunens hemsida till äldre Information ges även av äldrelots/socialkontoret Trygghetsboenden idag: Ljungsbro (21 st) och Valla (28 st) 55+ boenden/anpassade boenden Stångåstaden: 296 st

Vilka steg behöver tas för att komma till framtidsbilden Revidering riktlinjer särskilt boende (Förslag till beslut ÄN dec) Ställningstagande till förändring inriktning särskilt boende i servicelägenhet (Förslag till beslut ÄN dec) Framtagande av strategisk plan för ytterligare trygghetsboenden Förändring av FFU servicelägenhet tas fram utifrån avtalstiden utgång Fortsatt utveckling insatser i ordinärt boende: dagverksamhet, trygghetsteam, DAL-lag, demensresurser med mera Ställningstagande till förändring omställning ålderdomshem (omställning till somatik/demens) Förändring av FFU ålderdomshem tas fram utifrån avtalstidens utgång

Bakgrundsmaterial

Alternativa sätt att erbjuda boende i servicehus   Nuläge Trygghetsboende Utvecklat nuläge - servicehus Hur får den enskilde tillgång till boendet Biståndsbeslut om boende. Kö-förfarande 75 plus Biståndsbeslut om boende och insats (IBIC) Biståndsriktlinjer för +65  Ngt av följande Personlig omvårdnad Ensamhet Bostadslösning  Nej Behov av personlig omvårdnad dagligen Uttalad otrygghet Omfattande bostadsanpassning Särskilt boende Ja Nej HsL-ansvar Basansvarig utför HsL. (Annan utförare kan utföra hemtjänst.) Tröskelprincipen gäller för HSV för andra har PV ansvar En utförare har HsL-ansvar och utför all hemtjänst inkl. lunch och fritidsverksamhet Hyresvärd ÄN hyr ut i andra hand Uthyrning (oftast) av fastighetsägaren Övrigt Genom andrahandsuthyrning för Än momsintäkt, ca 10 mnkr Minskad administration Färre särskilda boendeplatser generellt Momsintäkten behålls Fler särskilt boendeplatser för personer med omsorgsbehov

Vilka bor i servicelägenheterna? (Treserva 2016-okt) Antal personer Antal med hemtjänst Antal som ej har hemtjänst Under 65 år 49 21 (43%) 28 (57%) Över 65 år 727 523 (72%) 204 (28%) Totalt 776 544 (70%) 232 (30%)

Beskrivning av de boende utifrån hemtjänstinsatser? (Treserva okt 2016) 776 personer bor i 740 servicelägenheter 30% av de boende har ingen hemtjänst Av 70 % som har hemtjänst har ca 10 % enbart boservice 60 % har personlig omvårdnad och/eller boservice 40 % av de boende äter ibland lunch i restaurangen

MAS/MAR erfarenheter av två/flera utförare på servicehus Källa till patientrisker och säkerhetsbrister vilket medför avvikelser pga. Avvikelsehantering i IT stödet – svårigheter att följa upp och åtgärda. Delegeringar – sämre kännedom om personal från en annan organisation. Registreringar i kvalitetsregister t ex Senior Alert – registreringar kräver samverkan mellan omsorgspersonal och sjuksköterska Samverkans- och kommunikationshinder – brister i efterlevnad av rutiner Sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast – handledning och informationsöverföring till hemtjänstpersonal Osäkerhet om vem som bär ansvaret för patienten då man är ”vårdgrannar”

Klagomål och synpunkter via äldreombudsmannen pga. två/flera utförare Brister vilket medför en brukarsäkerhetsrisk Otydlighet när helhetsansvar saknas - basansvarig begränsad närvaro i huset I kontinuitet, samordning och kommunikation I information till brukare och anhöriga. Otydlighet om fritidsaktiviteter. Samordning mellan sjuksköterska (basansvaret) och hemtjänstpersonalen (olika utförare) – patientsäkerhetsrisk.

Brukarnas upplevelser av två/flera utförare Uppföljningar visar att brukarna upplever otydlighet och osäkerhet otrygghet liten delaktighet och små påverkansmöjligheter svårt att få tag i ansvarig personal mindre bra gemensamhetsutrymmen få väljer om och byter utförare

Ställningstagande servicehus - datum Röd ring = 2017-01-31 Svart ring = 2017-03-31 Lila ring = 2017-04-30 Blå ring = 2017-08-31 Grön ring = 2017-10-31

Ställningstagande servicehus - datum Lila ring = 2017-04-30 Blå ring = 2017-08-31

Ställningstagande servicehus 2018 180430 Nykil Vretaliden Härnebacken Mårdtorpsgatan Sturefors Bestorp Torparegatan Tröskaregatan Linghem Ulrika

Datum för ställningstagande Röd ring = 2018-04-30

Datum för ställningstagande Röd ring = 2018-04-30 Lila ring = 2018

Boende Boendedrömmar – bo kvar hemma (50 %) resp. bo i ”äldreboende” som successivt anpassas efter individen. Olika behov av boendeformer. I jämförande studier av personer som flyttar in i SÄBO respektive bor kvar hemma är resultatet att försämringen i personens funktioner går snabbare i SÄBO.

Hur vill vi bo på äldre dar? ”Ett boende där jag kan bli kvar under hela min ålderdom med stödstrukturer som finns till hands allteftersom mina krafter avtar”. ”Bo hemma så länge som möjligt, så länge jag känner mig trygg i mitt boende och med vården”. Är framtidens äldreboende där vi bor idag? De flesta äldre vill bo kvar hemma. Det finns även studier bl a från KTH där många äldre är missnöjda med sitt boende men man har inte tillräcklig information mm för att sätta sig in i att flytta. Till anpassat boende, det finns inte så många studier som visar flyttning till säbo.

Exempel på stöd och hjälpinsatser för den som bor i ordinärt boende och i trygghetsboende Biståndsbedömda insatser: Hemtjänst i form av hjälp med personlig omvårdnad, boservice, trygghetslarm och matkorg (demensarbetslag) Dagverksamhet, korttidsboende, växelvård Serviceinsatser (”öppen verksamhet”): Fritidsverksamhet och lunchservering på servicehusen Öppen dagverksamhet Träffpunkter tex. Hagdahlska seniorcenter Minigym

Ur Utbildningsmaterial till hemtjänstutförare 161115 Vilka insatser kan man få då man bor hemma? Observera att samtliga avgifter gäller 2016 och de räknas upp årligen

Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Trygghetslarm Möjlighet att nå personal dygnet runt. Hjälp ska ges inom 20 minuter i tätort och 40 min. i ytterområden. Personer som fyllt 75 år vänder sig till valfri utförare. Personer under 75 år vänder sig till Socialkontoret. Max 156 kronor per månad. Installationsavgift 260 kronor. Matkorg Leverans av färdiglagad varm lunchmat. Dietkost kan alltid erbjudas av basansvarig utförare. Lunch: 50 kr. Lunch exkl. sallad, bröd och dryck: 43 kr. Hembärningsavgift: 16 kr per leverans.

Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Restaurangverksamhet på servicehus Möjlighet att äta lunch på servicehus. Dietkost kan erbjudas. Alla, både boende i servicehuset och övriga är välkomna. Lunch kostar 50 kr/portion. Lunch exkl. sallad, bröd och dryck 43 kronor. Fritidsverksamhet på servicehus. Möjlighet att delta i fritidsverksamhet. På flertalet servicehus erbjuds fritidsverksamhet 15 timmar / vecka. Alla, både boende i servicehuset och övriga äldre är välkomna. Avgiftsfritt. Särskild avtalad fritidsverksamhet. Ekbacken, Blandaren och Aspen har en mer omfattande fritidsverksamhet med längre öppettider. Alla äldre Linköpingsbor är välkomna. Fritidsverksamhet för äldre invandrare. Verksamhet på Östgötagatan och i Berga. Kontakta respektive förening. Nio träffpunkter bl a Hagdahlska huset IT-café, hälsorum, studiecirkelrum, mötesplats dit man kan komma för att umgås och dricka en kopp kaffe. Alla äldre Linköpingsbor är välkomna. Kontakta verksamheten.

Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Stödverksamhet för vuxna döva (teckenspråkiga) En fritidskonsulent arbetar med vuxna döva genom hembesök och gruppverksamhet. Råd och stöd, Leanlink. Avgiftsfritt. Äldregym, Minigym Introduktionsgym för äldre finns på Åleryd. Efter instruktion kan man träna själv. Minigym för träning finns på flera servicehus . Kontakta KommunRehab, Leanlink för information. Heminstruktörer för syn- och hörselskadade Hjälp i hemmet för att få råd och stöd för att bättre klara sitt funktionshinder. Kontakta heminstruktör på Råd och Stöd. Fixar -tjänst för 65+ Hjälp t.ex. med att sätta upp lampor, gardiner m.m. Råd om hur man förebygger olyckor i hemmet för ökad säkerhet. Ring direkt till Fixar - tjänst

Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Hemtjänst – boservice (Se Riktlinjer för insatser enligt Socialtjänstlagen) Hjälp med städning, tvätt och inköp. Personer som fyllt 75 år vänder sig till någon av de utförare som kommunen har avtal med. Personer under 75 år vänder sig till socialkontoret. Hemtjänstavgift. Avgiften beror på omfattningen av hjälpen samt den enskildes inkomst och hyra. Se e-tjänster, ”Beräkna hemtjänstavgift” på kommunens hemsida. Hemtjänst – personlig omvårdnad Egenvård Hjälp med t.ex. hygien, på- och avklädning, toalettbesök, frukost och kvällsmål samt promenader och ledsagning. Egenvård (se bilaga eller www.linkoping.se/mas Riktlinjer för hälso- och sjukvård - Egenvård) Hemtjänstavgift. Avgiften beror på omfattningen av hjälpen samt den enskildes inkomst och hyra. Larm ingår i avgiften för personlig omvårdnad. Maxavgiften för hemtjänst (inkl. boservice) 2016 är 1 772 kr per månad. Anhörigbidrag Möjlighet till ekonomisk ersättning för den som vårdar svårt sjuk i hemmet (över 65 år) Anhörigcenter för årligt engångsbelopp. Socialkontoret för ersättning per månad. Avgiftsfritt. Anhörigstöd Stöd i olika former till anhöriga, t.ex. samtal, avlastning, gruppverksamhet. Anhörigcenter på Brigadgatan 14

Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Stödteamet för demenssjuka och deras anhöriga Information och rådgivning till demenssjuka och anhöriga. Handledning till boende och dagvårdens personal för demenssjuka. Gruppverksamhet för anhöriga. Direkt till stödteamet. Avgiftsfritt. Dagverksamhet somatiskt sjuka demenssjuka yngre demenssjuka Dagverksamhet ges vardagar, oftast öppet mellan 9 -15. Insatsen är både en stimulans för den enskilde och en avlastning för vårdande anhörig. Ansökan hos socialkontoret. För dagvård till demenssjuka kan ansökan även göras till demensteamet. Avgift för kost 63 kronor per dag. Omvårdnadsavgift max 926 kr per månad. Öppen dagverksamhet för personer med demenssjukdom Deltagande vid enstaka tillfällen som hjälp och avlastning för anhörig. Direkt till stödteamet för demenssjuka Avgift för ev. kost.

Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Växelvård Växelvis boende hemma och på växelvård. Finns både för somatiskt sjuka och för demenssjuka. Insatsen är både en stimulans för den enskilde och en avlastning för vårdande anhörig. Ansökan hos socialkontoret eller via demensteamet. Avgift för kost 99 kronor per dag. Omvårdnadsavgift enligt taxa. Max 59 kr per dygn. Bostadsanpassning Möjlighet till ombyggnation i lägenhet eller villa. Ansökan till bostadsanpassningsgruppen. Fastighetsägaren får ersättning för ombyggnation. Färdtjänst – särskild kollektivtrafik Möjlighet att resa till arbete, aktiviteter m.m. Ansökan till färdtjänstkontoret, samhällsbyggnadsnämnd Samma avgift som för kollektivtrafik. God man/förvaltare God man förordnas till den enskilde som behöver stöd för att – bevaka rätt, förvalta egendom och/eller sörja för person. Förvaltare till den enskilde som förutom ovanstående bedöms vara ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom. Ansökan till överförmyndarenheten Den enskilde betalar arvode om betalningsförmåga finns, annars betalar kommunen. Hemsjukvård och hjälpmedel för personer i ordinärt boende. T.ex. hjälp av distriktssköterska, hjälp att få rollator eller andra hjälpmedel. Kontakt med vårdcentralen för de personer som själva kan ta sig till VC. Kontakt med kommunsjuk-vården för de som inte kan ta sig till VC. Avgifter för vissa besök.

Andra insatser Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Korttidsboende Tillfälligt boende oftast efter sjukhusvistelse för personer som inte kan komma direkt hem eller i väntan på vårdbostad. Korttidsvistelse kan även användas vid enstaka tillfällen, t.ex. vid vårdande anhörigs resa eller sjukdom. Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterska samt har ansvar för personliga hjälpmedel. Ansökan görs till socialkontoret. Avgift för kost 99 kronor per dag. Omvårdnadsavgift enligt taxa. Max 59 kr per dygn. Bokningsbara korttidsplatser Möjlighet att boka tillfällig korttidsplats/avlastning utan biståndsbeslut. Direkt till boendet eller via äldrelots på socialkontoret.

Forts. andra insatser Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Trygghetsteam Äldre personer med behov av förstärkta och rehabiliterande insatser i hemmet för att öka tryggheten och möjliggöra kvarboende. Ska samtidigt ha behov av hemtjänstinsatser i form av personlig omvårdnad. Ansökan görs hos socialkontoret. Ingår i hemtjänstens maxtaxa Mobilt trygghetslarm (projekt) Personer med kognitiva nedsättningar kan få ett mobilt larm med GPS för positionering. Ansökan görs till socialkontoret. Samma som för trygghetslarm

Vilken hjälp kan man få då man inte längre kan/vill bo kvar hemma? Insats Vad innebär det? Vart vänder man sig? Vad kostar det? Särskilt boende servicelägenhet finns för både äldre och yngre funktionshindrade hemtjänstinsatser vid behov Servicelägenhet – lägenhet oftast 2 r o k, 65 kvm. Ingen ”hjälp” ingår i lägenheten. I servicehuset finns restaurang och fritidsverksamhet. Hjälpen ges i form av hemtjänst. Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterska samt har ansvar för personliga hjälpmedel. Ansökan görs hos socialkontoret. Hyra. För insatser betalas hemtjänstavgift. Särskilt boende i form av vårdbostad ålderdomshem sjukhem gruppboende för personer med demenssjukdom Vårdbostad – liten lägenhet, 35 kvm, med eget hygienutrymme. I lägenheten finns vårdsäng. All hjälp ingår då man bor i vårdbostad. Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterska samt har ansvar för personliga hjälpmedel. Ansökan görs till socialkontoret eller via demensteamet. Hyra. Avgift för kost 99 kronor per dygn. Vårdavgift, max 1 772 kronor per månad.