Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 170419

AKUT SMÄRTA inte = LÅNGVARIG skydd, varning, pågående nociception/inflammation vila OK, mediciner OK,

LÅNGVARIG SMÄRTA Efter 3-6 mån Ursprunglig skada ofta mindre eller läkt Smärtan inte längre varningssignal Medicin och vila mm hjälper inte Smärtans konsekvenser blir allt större del av besvärsbilden SENSITISERING på perifer nivå, på ryggmärgsnivå och i hjärnan

Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial -90 Team, multimodal behandling -00 KBT, ACT, etc

Vad är smärta ? En obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada enl IASP Elektricitet och kemi Förändringar av hjärnans cirkulation på vissa områden, möjliga att mäta En ständig dragkamp mellan ingående smärt- impulser och kroppens egna smärtlindringsvägar

TID Långvarig smärta Faktorer som minskar smärtan Akut smärta Faktorer som ökar smärtan Skada

Smärttyper nociceptiv smärta neurogen smärta idiopatisk smärta psykogen smärta centralt sensitiserad smärta

Vad är långvarig smärta? Definition: smärta som varat minst 3 månader Heterogen patientgrupp; Vissa har en bakomliggande sjukdom med smärtmekanismer som helt förklarar smärtan och dess konsekvenser Hos andra dominerar smärtans psyko-sociala konsekvenser och/eller patients fysiska funktionsnedsättning, utan att man kan rimlig förklara det med den bakomliggande smärtmekanismen. Den långvariga smärtan har blivit ”en sjukdom i sig”

Ofta hittar man inget vid undersökningar Röntgen och labprover kan vara utan anmärkning Många kan då uppleva att de ej blir tagna på allvar Många kan tycka att de får olika besked Man kan hitta bifynd som finns men ej är förklaring till smärtan. MRT ger diskförändringar hos 30% av friska 30-40 åringar

Spontan läkningsprocess Hälsa genom sjukvård Korrektion av eget handlings och tankemönster smärtrehabilitering

Varför behövs smärtrehabilitering??

Ofördelaktigt hållnings- och rörelsemönster LIDANDE Humör Koncentration Social situation Ofördelaktigt hållnings- och rörelsemönster Sömn Stress Aktivitetsmönster Nedstämdhet Minne SMÄRTA Ökad muskelspänning Vid långvarig smärta påverkas ofta många områden i livet. I bilden ovan kan du se några exempel. En vanlig konsekvens av långvarig smärta är att sociala situationer inte känns lika roliga som tidigare. Man kanske känner sig trött och inte orkar höra av sig till vänner eller tycker att det är för jobbigt att åka iväg på aktiviteter. Detta kan i sin tur för vissa leda till försämrat humör, stress och nedstämdhet. Sammantaget gör det att man kan uppleva att smärtan blir ännu svårare att hantera. Vilka konsekvenser har smärtan fört med sig i ditt liv? 12

När behövs smärtrehabilitering? När besvärsbilden/ funktionsnedsättningen inte motsvaras av fysiskt underlag När beteendefaktorer hos patienten fungerar som vidmakthållandefaktorer för smärtan När besvärsbilden motsvaras av fysiskt underlag men patienten inte hittat ett fungerande sätt att leva

Smärta är en mycket stark beteendedeterminant

Fear avoidance - Endurance response skada Spänd muskulatur spänning psykiskt depression disuse disability Underaktivitet Överaktivitet Undvikande av aktivitet Undvikande av vila smärta Rädsla för rörelse Rädsla för att vila ”Sjukdomsrädsla”* Smärträdsla fritt efterVlaeyen Fritt efter Hasenbring

Hur ska man då göra? Våga stanna i smärtupplevelsen Minska rädsla Vid behov identifiera skillnaden smärta/ ångest Öka beteenderepertoir Stanna upp o gör mer aktiva val Hitta alternativ till det som patienten inte kan göra utan direkt smärtökning IMPOWERMENT en viktig uppgift De viktigaste åtgärderna pat ska/ kan göra finns bara inom patienten själv

Riskfaktorer underaktivitet Samsjuklighet i depression/ ångest Katastrofkänslor kring smärta Psykosocial belastning i familjen Överbeskyddande/straffande familj Samsjukskrivning inom familjen Föreställning att vila är vägen att bli frisk Smärtfrihet förutsättning för aktiviteter Fysiskt tungt arbete Vantrivsel på arbetet Samband mellan katastrofiering, ung ålder och kvarstående postoperativt smärta är tydligt grad av endometrios korrelerar inte med kvarstående smärta postoperativt Förekomst av ångest depression i 52 % av endometriospat med kvarstående smärta postop Ångest 76% depression 35% i brasiliansk studie 40-60 ½ varit med om övergrepp

Riskfaktorer överaktivitet Identitet genom aktivitet Ångestlindring genom aktivitet Föreställning att friska aktiva människor är det enda som duger Självbild att JAG är OK bara som osårad och osårbar Själva vilandet starkt kopplat till smärtökning ( smärthämning av adrenalin borta) Föreställning att all smärta kan tränas bort

Smärtrehabilitering- Logistik smärtrehab Smärtrehabilitering- program Läkar besök Teamutredning Team konferens Läkar besök 3 mån 6 mån 12 mån OBS Ej läkarkontakt

Sammanfattning av teamutreding Beskrivning av smärtan Medicinsk förklaring till smärtan—Behov av ytterligare förklaring Ytterligare medicinska problemområden Påverkan på vardagen Bidragande faktorer Beteendefaktorer Patientens resurser Patientens förväntningar Teamets bedömning av patientens behov och förslag till åtgärder Rekommendationer och förutsättningar

Inklusionskriterier Motiverade för beteendeförändring Medicinskt färdigutredda Någorlunda klara över sin smärtdiagnos Ej pågående psykiatrisk sjukdom. OBS Pågående depression gör att pat ej är mottaglig Ej pågående missbruk Ålder 18 - 65(helst ej yttre del av intervallet) Redo för beteendeförändring

Rehabprogram med andra smärtpatienter efter teamutredning 5 v heltid 1 v heltid 8 v 1 d/v 6 v halvtid 3 d / v

Rehabiliteringsmål Kunskap om smärta ( personligt och generellt ) Strategier för att öka/ upprätthålla fysisk kapacitet (= någon form av specifik och någon generell träning) Strategier för återhämtning dagtid och sömn nattetid Arbets/ aktivitets situationen under kontroll Adekvata copingstrategier ur ett personligt perspektiv

Åtgärder vid läkarbesök sept Remiss till sjukgymnast för att starta träning Inbjudan till undervisningsprogram om smärtsjukdomen Remiss till teamutredning Uppmanades till kontakt med arbetsgivare för arbetsträning