Myndigheten för frågor som rör skog Skogsstyrelsen Uppdaterad 2014-11-20, Sven-Erik Bucht Uppdaterad 2015-01-19, Näringsdepartementet. Nytt regleringsbrev med uppdrag. Uppdaterad 2015-02-17, värdegrund. Uppdaterad 2015-03-17. Skogseko nytt utseende. Uppdaterad 2016-02-29. Ny generaldirektör. Uppdaterad 2016-04-12. Ny karta. Uppdaterad 2016-08-25. Ny mall. Myndigheten för frågor som rör skog

Skogspolitiken Två jämställda mål produktionsmål miljömål Sektorsansvar frihet under ansvar

Hallands distrikt Kontor i Halmstad och Ullared 16 anställda 25 % kvinnor och 75 % män Kompetenser: skogsbruk, naturvård, mark och vatten, skogsbilvägar

Vår verksamhet Tillsyn av skogsvårdslagen och miljöbalken kopplat till skogsbruk Rådgivning, information, kurser, e-tjänster - karttjänster Skydd av skog - biotopskydd och naturvårdsavtal Inventeringar, skogsskador Regional utveckling Stöd till ädellövskogsbruk och till natur- och kulturmiljöåtgärder Uppdragsverksamhet – erbjuder tjänster och produkter. En del av vår verksamhet är uppdragsverksamhet där vi tar en avgift för våra produkter och tjänster. Som myndighet bedriver vi den här verksamheten på uppdrag från regeringen och utan motiv att nå ekonomisk vinst. Motivet för verksamheten är att bidra till att uppnå målen för skogspolitik eller andra politikområden.

Skogsstyrelsens övergripande mål för 2017 Stärka naturvärden och möjliggöra ökad avverkning för ett hållbart samhälle Att göra rätt sak på rätt plats

Skogen i Halland Foto: Mikael Stenström

Virkesförråd trädslagsvis (miljoner m³sk) Källa: SVS och Skogsstatistisk årsbok

Mer än halva Halland är täckt av skog, ett hektar skog per innevånare, 300 000 hektar produktiv skogsmark Källa: Skogsstatistisk årsbok 2011

Nästan 10 000 skogsägare 37% kvinnor 63 % män Källa: Skogsstatistisk årsbok 2011

Produktiv skogsmarksareal fördelad på beståndstyper . Produktiv skogsmarksareal fördelad på beståndstyper

många olika värden och många intressen I skogen finns Foto: Michael Ektrand Foto: Rune Ahlander många olika värden och många intressen Källa: Skogsstatistisk Årsbok 2010 Foto: Jan Bengtsson Foto: Michael Ekstrand Foto: Michael Ekstrand Foto: Joakim Hemberg Foto: Michael Ekstrand Foto: Joakim Hemberg

Många möjligheter i skogen för ett hållbart samhälle - ekosystemtjänster Motverka klimatförändringar – CO2 upptag Produktion av träråvara och bioenergi Nya biobaserade produkter Avgörande för biologiska mångfald Bevarande av kulturmiljövärden Källa för rekreation och friluftsliv Livsmedel Fler arbetstillfällen – ofta i glesbygd Forskning och utveckling

Skogliga konsekvensanalyser 2015 – SKA 15 Underlag för samhällsplanering för en hållbar utveckling och hushållning med naturresurser Scenarier om skogens utveckling 100 år framåt i tiden Olika inriktning på skötsel och miljöarbete Belysa framtida virkestillgång och skogstillstånd Framtagen av SLU och Skogsstyrelsen Tre rapporter

Resultat Skogen kan långsiktigt ge en hög virkesavkastning Mer död ved och ökad areal gammal skog Yngre och tätare produktionsskogar Andelen granskog förväntas öka i Götaland På grund av stormar kommer avverkningsnivåerna variera över tiden

Effekter i Halland i SKA 15, om 100 år Produktionsskogarna är yngre än 60 år Naturvårdsskog äldre än150 år Skogstyper på virkesproduktionsmark Arealen granskog, barrblandskog och blandskog ökar till ca 80 % (idag 65%) Arealen tall- och lövskog minskar till ca 20 % (35%) Negativa klimatförändringar förutom storm är inte beaktade

Klimatförändringar Varmare och fuktigare Fler och kraftigare stormar? Kraftigare regn, risk för översvämningar Längre torrperioder Positiv konsekvens: Ökad tillväxt Negativa konsekvenser: Ökad risk för insekts- och svampangrepp, rotröta, vårfrost, vindfällning pga otjälad mark och blött, översvämningar, ökad brandrisk

Hur kan skogen motverka klimatförändring? Biobränslen ger energiförsörjning -substitution. Trä ett energisnålt byggnadsmaterial Ökat kollager i träd (ökad tillväxt) Ökad tillväxt medför klimatnytta Ca 33 % av totala energikonsumtionen idag från biobränslen – övervägande delen från svenska skogen. Ersätter fossila bränslen - substitution. En stor del av kolet hade avgått till atmosfären när groten förmultnar på hygget. Därav dubbel nytta eftersom man tar tillvara kolet i groten som ändå hade spritts till atmosfären och gör energi av det och ersätter dessutom fossila bränslen. Trä ersätter dessutom betong som medför koldioxid utsläpp när kalken bränns – CaCO3 -> CaO + CO2 (kalciumkarbonat blir kalciumoxid och koldioxid vid förbränningen). Koldioxid och lustgas släpps ut när torven bryts ner.

Nyttjande av bioenergi från skogen kan alltså bidra till att minska vår påverkan på klimatet – men kan också medföra minskat näringsförråd i skogsmarken samt viss försurning av mark och avrinnande vatten.

Varför askåterföring? Kretslopp! Askåterföring Motverkar försurning Minskade deponikostnader Möjliggör ökat grotuttag Hållbart uttag av biobränsle från skogen Bibehålla skogsmarkens produktions- förmåga Minskad deponering Kretslopp!

Läget för askåterföringen i Halland Askåterföringen måste öka för att balansera dagens uttag av grot i Halland. Om uttaget av grot ökar i framtiden måste askåterföringen öka ytterligare. Idag produceras det för lite aska från värmeverken i Halland för att kunna balansera grotuttaget. Aska från industrin i Halland skulle kunna möjliggöra en balansering.

Skogens miljövärden . Källa: Länsstyrelsen i Halland

Skogens miljövärden Ädellöv- och klibbalskogar är särskilt viktiga biotoptyper Strategin för formellt skydd i Halland styr arbetet Nu även Nya Komet Skogsägarnas frivilliga avsättningar är en viktig faktor. Görs i Gröna skogsbruksplaner kopplat till certifieringen.

Skogens miljövärden forts. Naturvårdande skötsel krävs – inte minst i Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal Målbilder för god miljöhänsyn är ett viktigt stöd för miljöhänsyn i produktionsskogen. Framtagna, på initiativ av Skogsstyrelsen, gemensamt av skogssektorn, andra intressenter, myndigheter.

Skogens betydelse för sociala värden Halland – bästa livsplatsen Goda boende- och livsmiljöer Friluftsliv Rekreation Jakt Turism Upplevelsevärden I Halland finns ca 30 000 ha tätortsnära skog Anpassad skötsel? Hyggesfritt? Hur skapa intresse?

Skog och Vilt –balans Påverkar virkesproduktion, miljövärden och sociala värden Skogsstyrelsens återväxtinventering och ÄBIN (Älgbetesinventeringen) visar att tall som huvudplantor saknas nästan helt i dagens föryngringar Äbin visar på mycket hårt betestryck på rönn, asp, sälg, och ek Konsekvens – framtidens produktionsskogar kommer att domineras av gran med inslag av björk

Forskning/utveckling/utbildning SLU – Tönnersjöhedens försökspark Högskolan Halmstad Skogsägarens försöksportal på skogsstyrelsen.se/mina sidor Munkagårdsgymnasiet - skogsutbildning

Virkesproduktion / avsättning Industrin behöver främst gran, timmer och massaved Bjernared, Derome, Stora Enso Hylte, Maa, Värö Löv – avverkningsmöjligheter finns men kunskapen om skötsel behöver förbättras Efter stormarna är det ökat intresse för att plantera lärk, sitka, hybridasp och poppel. Skötsel och avsättning?

Sammanfattning Skogen kan motverka klimatförändring Varmare klimat - ökad tillväxt - ökade risker Askåterföring krävs för ett hållbart uttag av biobränsle Mer granskog, mindre tall- och lövskog enl. SKA 15 Ädellövskogen avgörande för biologisk mångfald Skogen viktig för Halland som bästa livsplatsen SKA 15 – en källa att ösa ur! Hur vill vi i Halland nyttja skogen?

Tack! Foto: Rune Ahlander Foto: Michael Ektrand Foto: Jan Bengtsson Källa: Skogsstatistisk Årsbok 2010 Foto: Michael Ekstrand Foto: Michael Ekstrand Foto: Joakim Hemberg Foto: Michael Ekstrand Foto: Joakim Hemberg