Kemi årskurs 8

Kurs planering under höst terminen Organisk kemi Kolatomen är en mångsidig byggsten kolväten är grunden i organisk kemi omättade kolväten har färre väteatomer alkoholer finns inte bara i vin organiska syror i frukt och i din kropp estrar ger smak och doft Kol och förbränning det finns många former av kol de fossila bränslena börjar ta slut kolets kretslopp förbränning påverkar miljön eld behöver bränsle, syre och värme

Förmågor som ni ska kunna beskriva och förklara Grundämnet kol och dess egenskaper Kolets former Kolväten, alkoholer och organiska syror Kolets kretslopp Råolja och fraktionerad destillation Fossila bränslen

Förmågor om systematiska undersökningar Laboration säkerhet Kolvätemolekyler Lika löser lika Rena med aktiv kol

Underlag för bedömning Hur du visar dina kunskaper i arbetet på lektionerna vid t-ex genomgångar, frågor, diskussioner och laborationer Labb rapporter Fördjupningar Skriftligt prov

Kemins grunder Kemi: allt omkring oss är gjort av olika ämnen Atomer: små byggstenar som hela universum är uppbyggt av Molekyler: grupper av atomer Grundämne: ämne som består av samma sorts atomer Kemisk förening: ämne som består av olika sorts atomer

Det periodiska systemet

Det periodiska systemet

Atomer Väte atom

Atomer Kol atomen

Organisk kemi Kolatomen är en mångsidig byggsten Utan kolatomen skulle livet inte finnas

Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Friedrich Wöhler tillverkade urinämne Oorganisk kemi handklar om ämnen utan kolatomer

Kolatomen kan ha fyra bindningar Bindningar: klister som håller ihop atomerna i en molekyl

Vi kan visa molekylerna på olika sätt Molekylformel Strukturformel Molekylmodell CH4

Olika grupper av organiska föreningar Kolväten Alkoholer Organiska syror Estrar

Kolväten är grunden i organisk kemi Alkaner (alkanserien): en serie av kolväten, namnet slutar med –an Metan: färglös, luktfri gas ,( biogas, biobränsle i bussar) Etan: färglös och luktfri gas Propan: gas Butan: gas Större molekyler har högre smältpunkt och kokpunkt, 5-16 kolatomer: vätskor och mer än 16 kolatomer är fasta ämnen.

Isomer är molekyler med olika form Samma molekylform men atomerna sitter ihop på olika sätt och därmed olika egenskaper.

Kolväten är mycket användbara

Omättade kolväten har färre väteatomer Kolväte grupper Alkaner: kolväte molkyler med enkelbindningar (mättade) Ex: etan Alkener: kolväte molekyler med dubbelbindningar (omättade) Ex:eten (brännbar gas, råvara vid plasttillverkning) Alkyner: kolväten med trippelbindningar (omättade) Ex: etyn (gas, svetsning, acetylen)

Alkoholer finns inte bara i vin Alkoholer innehåller OH Kolväte är grunden till alla organiska ämnen I alkoholer är en väteatom i ett kolväte ersatt med en OH- grupp. -Ol i slutet av kolväte namnet

Enkla alkoholer Metanol Etanol Glykol Glycerol

Metanol Mycket giftig vätska Kallas för ”träsprit” (förr: heta upp trä utan syre, Nu: genom kolmonoxid och vätgas) Färglös vätska som är giftig (blind eller dör)

Etanol Vanlig alkohol Också giftig Kan ger hjärnskador som aldrig går över Förstöra levern

Jästsvampar gör alkohol av socker Jästsvampar och druvsaft behövs vid tillverkning av vin Socker  alkohol och koldioxid Inte mer än 12-13% etanol Etanol dödar jästen Man destillerar drycken ”brännvin”

Alkoholer i industri Metanol och etanol som lösningsmedel och råvara till plaster och som bilbränsle Biobränsle som kommer från växter ”förnybara bränslen”

Glykol Har två OH-grupper Mycket giftig Skadar njurarna och nervsystemet eller dödar Blandas i bilarnas kylarvatten på vintern Vatten fryser inte även minusgrader

Glycerol Har tre OH-grupper Kallas även glycerin Inte giftig utan naturlig del av kroppens fetter Håller kvar fukt Används i tobaksindustri, salvor och hudkrämer

Organiska syror i frukt och din kropp Frukter innehåller organiska syror Ex: äppelsyra, vinsyra, citronsyra Det finns organiska syror i dig Ex: när du tränar hård bildas mjölksyra i musklerna

Organiska ämnen kan vara syror De innehåller ett syragrupp (COOH) Alkohol + syre organisk syra Några exempel på organsiska syror: Metansyra Etansyra stearinsyra

Metansyra Metansyra (HCOOH) Vardagligt namn Myrsyra , finns i myror och brännässlor som ett skyddsmekanism

Organiska syror är svaga syror De kan lämna ifrån sig vätejoner HCOOH HCOO- + H+ Myrsyra formiatjon + vätejon

Etansyra Etansyra (CH3COOH) Vardagligt namn ättiksyra Används som konserveringsmedel , smaksättning av maten Viktig råvara vid plast tillverkning Vin: etanol + syre ättiksyra (vinäger)

Kolväte, alkohol, syra Etan Etanol Etansyra

Stearin består av organiska syror syror som har minst 6 kolatomer är fasta ämnen Stearin i vanliga ljus består av stearinsyra (18 C)och palmitinsyra (16 C)

Estrar är organiska föreningar Fruktgodis innehåller estrar Estrar är organiska ämnen Alkohol + organisk syra ester Ex: Etanol + ättiksyra etyletanoat + vatten

Estrar ger smak och doft Från de vanliga alkoholer och syror får vi estrar som doftar och smakar som frukter. Frukter har naturliga estrar i sig Konstgjorda estrar smakar och doftar nästan likadan ( finns i godis, läsk och glass) Molekylen är det samma både i Konstgjorda ämnen och naturliga ämnen Men inte helt samma smak

Olika estrar

Estrar till lösningsmedel och dynamit Används till smör, matolja, lösningsmedel Glycerol + salpetersyra glyceryltrinitrat (nitroglycerin) Sprängämne som exploderar mycket lätt och ingår i dynamit

Sprängämne som medicin Nitroglycerin som medicin vid hjärtsjukdomar Patienter som har blodkärl som har blivit trånga får ett tusendel gram nitroglycerin åt gången som vidgar dras blodkärlen lite.

Kol och förbränning

Det finns många former av kol Diamant Grafit Amorf Fulleren Grafen

Diamant Sitter hård i tredimensionellt nätverk Jätte molekyl/ kristall Värdens hårdaste ämne Används i borr skär glas Slipa diamanten till vackra smycken

Grafit Sitter atomer i platta skikt Varje skikt är en egen molekyl Skikten hålls ihop av svaga krafter kan glida längs varandra Mjukt ämne Smetar lätt av sig Används i stift i blyertspennor

Grafit till diamant Hög tryck och hög temperatur Naturliga diamant bildas i jordens inre Diamant kan omvandlas till grafit vid vanlig tempratur och vanligt tryck efter tusentals år

Amorft Atomen ligger huller om buller Amorf (formlös) Ex: Träkol: grillkol, ätt att tända, glöder bra, ger hög värme Aktivkol: i kornen finns små hål, stor yta, andra ämne kan absorberas Används för att ta bort föroreningar av olika slag (används av läkare, gasmaskar)

Fullerener Fotbollsmolekyler 5-6 hörningar av kolatomer sitter ihop i en molekyl Nanorör: 6 hörning, smalt rör, stark och kan leda elektricitet Fotbollsmolekyler + Nanorör Fullerener

Grafen Tunt skikt av 6 hörningar av kolatomer Genomskinligt material 200 gånger starkare än stål Formbar Kan leda elektricitet Olika användningsområde: i datorer, bildskärmar, läkemedel, plastmaterial,…

De fossila bränslena börjar ta slut

De fossila bränslena börjar ta slut Används för att varma hus, driva bilar, skapa elektricitet, råvara till plast och kosmetik Fossila bränslen är kolväte djupt nere i marken Rester av djur och växter som dog miljoner år sedan Hamnade på botten av hav, sjöar och träsk Brist på syre  ej förmultnade helt Tiden och temperaturen olika typer av fossila bränslen

Varför behöver vi hitta andra energikällor?

Varför behöver vi hitta andra energikällor? Fossilabränslen tar snart slut Koldioxiden från fossila bränslen orsaken till ökade växthuseffekten

Vilka är fossila bränslen Stenkol Naturgas Olja

Stenkol och torv Blandning av amorfkol och omättade kolväten Ej används i Sverige nu 25-30 % användning som energikälla i världen (kolkraftverk  elektricitet ) Viktig Bränsle fram till 1900-talet Torv : en yngre form av stenkol (baby-stenkol) Växtrester från våtmarker  förmultnat delvis

Naturgas Blandning av olika gasformiga kolväten (metan) Inte mycket i Sverige men 1/5 av energin i hela världen Gaskraftverk elektricitet Industri Värmepannor Driva bilar och bussar

Råolja Blandning av många olika kolväten Råolja måste delas upp för att kunna användas Detta görs i oljeraffinaderi Olika kolväten har olika kokpunkt destillation är bra separationsmetod Fraktionerad destillation Först hetas olja upp gasleds till en högt torn stiger uppblir kallare högre upp och kondenserar till olika kolväten (fraktioner)

Olja destilleras Asfalt : mer än 40 kolatomer, vägbeläggning Paraffin: hudvårdsprodukter Smörolja: smörja maskiner och motorer Eldningsolja: industri och för att värma bostadshus Diselolja: bränsle i diselmotorer i lok, båtar, busar, lastbilar och personbilar Fotogen: fotogenlampor, bränsle jetplan Bensin: sedan 1900-talet mest värdefullaste fraktionen, används i bilar, propellerflygplan och kemtvätt Gaser: propan och butan

krackning Krackning är ett metod där slår man sönder större kolvätemolekyler till mindre 5-10 kolatomer i oljeraffinaderier

Från råoljan får vi plast och läkemedel Råvara till plaster, kosmetika, rengöringsmedel, läkemedel Fråga: Vad kan vi ha för olika alternativ istället råolja?

Vad kan vi ha för olika alternativ istället råolja? Växter Inom bioteknik ändrar man bakterier för att tillverka kolväten

Kolets kretslopp

Vilka energikällor känner du till?

Vilka energikällor känner du till? Ljusenergi Värmeenergi Rörelseenergi Kemisk energi

kemiskenergi Energin är lagrad i molekylernas bildningar När vi eldar ett bränsle bryts bindningarna och frigörs den lagrade energin Energi förvandlas till annan form Vid förbränning : kemiskenergi  värmeenergi + ljusenergi Rörelseenergi

Fotosyntes 2 form av kemiska reaktioner 1) ämnena får mindre energi efter reaktioner förbränning 2) energin i ämnena ökar efter reaktionen  fotosyntes

Fotosyntes Glukos byggs om i andra energiska ämnen som Cellulosa  ved Stärkelse  potatis Fetter  rapsblomman Fossilabränslen är energirika delar av djur och växter som har förvandlats till kol, olja och naturgas

Förbränning är fotosyntes baklänges Energin i våra mat kan frigörs på två sätt 1) genom förbränning i eld 2) genom förbränning inne i kroppen kol + syrgas  koldioxid + vatten + energi

Cellandning med hjälp av enzymer Förbränning i kroppen kallas cellandning I kroppen finns enzymer som sätter i gång cellförbränningen Glukos + syre  koldioxid + vatten + energi (energin används för att hålla kroppsvärmen, tänka och röra oss)

Kolatomerna vandrar i ett kretslopp Luften växter mat frigörs vid förbränning i kroppen Växter och djur hamnar på marken  förmultnar  bakterier och svampar Kolatomen hamnar alltså hela tiden i nya molekyler

koletskretslopp

https://www.youtube.com/watch?v=Cz68FQFs2eI

Förbränning påverkar miljön

Förbränning påverkar miljön fossila bränslen värmer våra hus, driver våra bilar, flygplan och maskiner. När vi eldar bildas giftiga gaser; koldioxid, svaveloxid, kväveoxid, kolmonoxid  sur regn Växthuseffekten: växtgaser i luften som ett växthusglas runt jorden som låter värmen inte ta sig ut. Senaste 200 åren har vi släppt mer och mer växthusgaser  värmare klimat öken har bildats, översvämningar, havsytan stiger

Vilka är växthusgaser Koldioxid förbränning av fossila bränslen 30% ökning Metan  livsmedelproduktion kor och får rapar metan Freon

Vad kan vi göra åt problemen?

Vad kan vi göra? Ta bort svavel i bränslena Använda katalysator i bilar (nya bilar har) Använda förnybara energikällor Använda biobränslen Använda växter (snabbväxande träd i energiskogar) Använda metanol, Etanol Använda vattenkraft, solenergi, vindkraft, kärnkraft

ELD

Eld behöver bränsle, syre och värme Antändningstemperatur för olika ämnen varierar Som bensin och socker En del ämnen kan börja brinna av sig själv linolja

Mer om Eld Man kan släcka eld genom att kväva elden, kyla den och ta bort bränslet. Om man inte lyckas släcka elden själv ska man följa minneramsan ”Rädda, larma, släck”

Kap 8: Livets kemi

Kap 8: Livets kemi Här får du lära dig om: Fotosyntes Matens innehåll Olika kemiska processer i kroppen Olika näringsämne Vad händer vid brist på näringsämne Skilja mellan fakta och värdering

8.1 Maten, kroppen, och solenergin Varför måste vi äta? Få energi Växa, bilda nya celler Reparera och ersätta celler

Maten räcker inte till alla på jorden Befolkningen ökar men maten inte ökar 10 miljoner dör /år av svält

Fotosyntes Växterna lagrar solenergin i ätbar form Solen källa till all energi Vatten + koldioxid + solenergi  socker + syrgas https://www.youtube.com/watch?v=NvC5IM6ONPs

Viktiga ämne i maten och kroppen Makromolekyler: Protein Fett Kolhydrater Nukleinsyra Små molekyler: Vitamin Mineraler

Vatten 1/3 av kroppen är vatten Vi dör på vatten brist på några dagar används som: Lösningsmedel Transport a olika ämne

Biokemi Ämnen + kemiska reaktioner i kroppen handlar om livets kemi biokemi

8.2 Kolhydrater Uppbyggda av sockerringar Viktiga tomer: kol, väte, syre Olika stora molekyler: monosackarider disackarider polysackarider

Glukos (druvsocker) Bildas vid fotosyntes Viktigt i kroppen celler använder får energi C6H12O6 samma molekylformel fruktos, fruktsocker

Enkla molekyler kan bilda större molekyler, långa kedjor Strösocker, potatis, trä Skillnaden beror på hur många sockerringar som molekylerna är byggda av

Disackarider Sackaros: Strösocker, florsocker, pärlsocker, rörsocker, Glukos + fruktos C12H22O11 Laktos: Mjölksocker, Glukos + galaktos 5% av mjölken består av laktos

polysackarider Stärkelse: energiförråd Växter kopplar ihop glukosmolekylerna till långa kedjor Stärkelse  över 1000 glukosringar Finns i potatis, mjöl, gryn, potatismjöl socker ger energi, stärkelse måste sönderdelas till enkla sockermolekyler

Cellulosa Kolhydrat som växterna använder som ett skelett i sina cellväggar Upp till 3000 glukosmolekyler Varannan glukosbyggsten är vänd uppochner Rak och stark molekyl: cellulosafiber Träplanka: döda växtceller med bara cellväggarna kavar Ex: bomullstyg, papper, linnetyg

Cellulosa är bra för tarmen Människotarmen kan inte ta loss glukosringarna Västätande djur, kor, kaniner, många bakterier i tarmarna Bra för oss ändå  pressar fram maten i tarmarna Kostfiber: vetekli, fullkornsmjöl, råa morötter,…

Fiber gör kolhydraterna långsamma Bromsar spjälkningen Snabba kolhydrater, långsamma kolhydrater GI (glykemisk index) Snabba kolhydrater  hög GI-värde

8.3 Fetter är kroppens energireserv Fett innehåller mer energi (1 g fett har dubbelt så mycket energi som 1g kolhydrat/protein) Äter man mer mat än man förbränner  bygger kroppen fetter Fetter används som: energi reservförråd Värmeisolering Stöddämpare

Fetters uppbyggnad Estrar (alkohol + syror) Glycerol + olika organiska syror(fettsyror) Långa molekyler , 10-30 kolatomer Glycerol har tre OH-grupper

I växtfrön finns det ofta fett Kolhydrater är tunga och stora molekyler  djur och människor skulle ha svårt att röra sig Växter kan ha kolhydrater som energireserv Växtfrön innehåller fett som reservenergi  lätt för att kunna sprida sig med vind och djur, samt bra energiförråd Ex: jordnötter, solrosfrön

Fetter kan vara fasta eller flytande Matolja: flytande Smör : fast Fettsyror avgör om fettet är flytande eller fast Mättad  enkelbindning (fast, djurfett) Enkelomättad/fleromättad  en /fler dubbelbindning (flytande, växtfetter) Matolja: oliver, solros, rapsfrön Smör: grädde, komjölk, Margarin: matolja  behandlas, kemisk väg och regerar med vätgas  enkelbindning  stelnar, härdar fet (inte hälsosamt: ökar risken för hjärtinfarkt)

Transfetter Härdar omättad fett så delblir delvis mättad Ex: flytande margarin, kakor, chips, Förbjudet i Sverige

Omega-3 Fleromättad fett Fiss i fisk, sil, lax, nötter Växter behövs för att vi ska växa normal och hålla oss friska Omega-3 skyddar oss mot hjärtsjukdomar och farliga blodproppar

8.4 Proteiner bygger kroppen och sköter kemin En stor del av kroppen är proteiner (muskler, hud, naglar, hår, hormoner,…) Kolhydrater och fetter är energikällor och energiförråd men proteiner bygger kroppen och utför det mesta jobbet Viktigt att äta fisk, kött, ost, ägg

Proteiners uppbyggnad Långa kedjor av aminosyror 20 olika aminosyror En molekyl  byggd av flera hundra / tusen aminosyror

Vissa aminosyror måste finnas i maten 9 av 20 är nödvändiga Varierad mat är bra Vegetarianer måste äta olika sorters bönor, grönsaker, rotfrukter Fattiga människor  bristsjukdomar : 1. Vätskeansamling 2.Problem med hår, hud och naglar 3.Långsam skadeläkning 4.Konstant sötsug. 5.Värk i muskler och leder

Proteiner kan se väldigt olika ut I kroppen  tusental proteiner  olika speciella funktioner Funktionen beror på formen av proteinet Bollar  hemoglobin Dragspel  muskelproteiner Långa spiraler Enzymer

Proteiner tål inte värme Värme  proteinet stelnar/ koagulerar Kroppstemperatur runt 37 grader Hår och päls/ull är också proteiner  tvätta ej varmare 30 grader  krymper Linne, bomullstyger  cellulosafiber

Enzymer och reaktionerna i kroppen Växterna bildar glukos  vi får energi  genom förbränning Vi behöver mat: Energi Växa Kroppen fungerar som en kemisk fabrik  tar isär kf  bygger om de till nya kemiska föreningar

Enzymers funktion Enzymer  en typ av proteiner Nödvändiga i kroppen 1) kemiska reaktioner går fortare (annars behövs hög värme, lång tid) 2) reglerar reaktionerna: Styr vilka rektioner ska ske (ex: ta vara på näringen eller hämta näring från förråd)

Enzymer är specialister Varje enzym  en enda reaktion Vissa delar upp molekylerna till smådelar (amylas) Vissa bygger upp stora molekyler genom att koppla ihop aminosyrorna till långa kedjor

Kroppen förbränner kolhydrater Celler behöver energi  genom förbränning Glukos + syre  koldioxid + vatten + energi förbränning går i många små steg (kroppstemperatur  släpps lite energi i taget

Användning av enzymer i fabriker och laborationer Enzymer från levande organismer (bakterier) Flera fördelar: specialiserade Annras behövs mycket varm temp. Mycket energi går åt, under höga temp. Blir det andra reaktioner också  blandning av många ämnen Tillverka konstgödsel och plast och läkemedel

DNA bestämmer hur du ser ut DNA (deoxiribonukleinsyra), finns i alla celler Bestämmer om du är tjej eller pojke, … DNA är ett organisk ämne DNA molkyl finns flera miljarder atomer DNA är byggt av fyra byggstenar (nukleotid) AT CG Består av två kedjor som ligger bredvid varandra dubbelspiral

DNA molekyl innehåller gener Ordningen på nukleotiderna i gener talar om hur proteiner ska se ut Varje gen består av tre nukleotider AGC, TTA Koden  cellen bygger proteinet DNA bestämmer när de ska användas

Vitaminer och mineralämnen Blir vi piggare av vitaminer? Vitaminer hjälper enzymer

Vitaminer och mineraler Tror du att vi blir piggare av vitaminer? Varför?

Vad har vitaminer för funktioner? En grupp med organiska mikromolekyler (14-200 aromer) 13 olika nödvändiga vitaminer A, C, D E, K, och 8 B-vitaminer Har olika uppgifter: Vissa hjälper enzymer med deras kemiska reaktioner ex: flyttgubbe (bär på olika atomer) (C och B-vitaminer) Vissa används som råvaror vid tillverkning av olika ämnen, ex: A-vitamin behövs i ljusmottagning i ögat A och D vid hormon tillverkaning (hormoner: bildas i körtlar och styr rektioner i andra ställe)

Andra funktioner: A, C och E –vitamin skyddar kroppen mot fria radikaler (skadliga molekyler som bildas vids olika reaktioner ) Kallas för antioxidanter (mot syre)

Mineralämnen är oorganiska Olika joner har olika uppgifter Ex: järn hjälper hemoglobinet att transportera syre Kalcium och fosfat bygger upp skelettet och tänder Selen skyddar mot fria radikaler

Maten ger oss vitaminer och mineraler Kroppen fungerar inte utan vitaminer och mineraler De finns i maten (bra och varierad kost) Vissa behöver extra tillskott Om man äter ensidig mat Äter lite mat Har sjukdom Är gravid

Brist på olika näringsämne

Var tredje kvinna lider av järnbrist Känner du dig trött och lättirriterad? Då kan du lida av järnbrist. Järnbrist är nämligen världens vanligaste mineralbrist men många vet inte om att de är drabbade.

D-vitaminbrist kopplas till ökad risk för cancer En ny granskning från England tyder på att D-vitamin spelar en viktig roll för att aktivera immunförsvaret mot cancer. Vitaminbrist kan öka risken speciellt för cancer i urinblåsan.

Varannan person behöver D-vitamintillskott under vintern I en studie med över 500 friska blodgivare i Göteborg visade det sig att hälften inte hade tillräckligt med D-vitamin i blodet under vinterhalvåret. Detta kan innebära att hälften av Sveriges befolkning kan behöva D- vitamintillskott under vintern.

Kost, hälsa hygien Kemi som får oss att må bra 9.1 hur ska vi äta egentligen? 9.2 läkemedel och gifter, kemi på liv och död 9.3 vi tvättar oss och våra kläder 9.4 hudvård och smink

Hur ska vi äta egentligen? Nästan hälften av Sveriges befolkning är överviktig Cirka 400 000 personer har diabetes typ 2 Vilka rekommendationer finns?

Livsmedelsverket: tallriksmodellen och mindre fett! Livsmedelsverket: statligt myndighet som ansvarar för frågor om kost och matkvalitet Rekommenderar tallriksmodellen Samt fettsnåla produkter 1/3 kolhydrat 1/3 frukt och grönsaker 1/3 protein Kan anpassas

LCHF-förspråkarna: mer fett, mindre kolhydrater! ”Low Carbohyrates High Fat” Mer fett: ger mycket energi och är mättande Samt mycket proteiner

Vem har rätt? Livsmedelsverket? LCHF? Generna bestämmer Ät varierat

Mat för dig som idrottar Behöver lite mer energi Lite mer kolhydrat / fett Lite protein är bra men inte mycket  annars kroppen börjar förbränna protein och bryta ner dina muskler Tjejer behöver mycket järn

Läkemedel och gifter Förr: magiska och religiösa metoder Medicin från växter : opiumvallmo  morfin lugnade, smärtstillnade Digitalis  behandlar svag hjärta Nu: växter, svampar, bakterier, kemiska läkemedel Kemiska ämnen rättar till någon fel i kroppen

Antibiotika dödar bakterier Antibiotika  giftiga för bakterier Olika antibiotika för olika bakterier Ex: Penicillin förstör bakteriernas cellväggar Fel användning  resistens mot antibiotika

Cellgifter dödar cancerceller Sytostatika, cellgifter Bieffekter: tappar hår, diarré, kräkningar Behövs bättre medicin som hittar rätt

Signalämne får kroppens delar att samarbeta Körtlar tillverkar signalämne / hormoner Kroppens celler pratar med varandra mha. Signalämne Varje signalämne passar bara i sina speciella receptorer som finns på olika celler

Medicin som härmar signalämne Ibland tillverkar kroppen lite om nån signalämne ex: insulin  diabetes typ 1 Eller producerar mycket: adrenalin  hög blodtryck

Olika läkemedel Smärtstillande : morfin liknar hjärnas signalämne  blockerar receptorer Ipren: bromsar enzymer som behövs för tillverkning av signalämnet prostaglandiner Lösningsmedel: löser fett i cellvägar (aceton, lacknafta) Biologiska gifter: toxiner (liljekonvalj, flugsvamp, ormgifter) Härmar signalämne, Dampartiklar: irriterar slemhinnor Stendamm, byggmaterial asbest

Vi tvättar oss och våra kläder Smuts är oftast fet Fettmolekyler är opolära Tvål, schampo, diskmedel  tensider Tensider har två ändar Fettälskade, vattenälskade

Tensider gör vattnet våtare Experiment i klassrum

Fast tvål och syntetiska tensider Fasttvål: fett som man kokat med starkbas hög PH-värde  dåligt i hårt vatten Numera: konstgjorda (syntetiska) tensider Lägre PH Enzymer sönderdelar proteiner: fläckar av blod, ägg, choklad Finns i tvättmedel

Bleckmedel osynliggör fläckarna Syre atomer kan reagera med färgämne i fläckarna  förlorar färgen Perborat och perkarbonat

Hudvård och smink De flesta smink och hudvårdsprodukter är emulsioner(uppsamling av fett och vatten) Produkter får olika egenskaper : Mängd fett Olika sortters fett Tillsatser: färgämne, fuktbindande ämnen

Huden behöver fukt Hud protein keratin släpper ut vatten från de undre lagaren och torkar ut huden Talg håller kvar fukten  tvättas med tvål Behövs fuktkräm Dagkräm  mest vatten Feta krämer, nattkräm  mer fett Foundation är mest vatten  naturliga utseende Foundation mer fett  döljer ojämnheter

Olika sorters feta ämnen I lyxiga märken  lanolin (ullfett) fuktbevarare Billiga märke  kolväten Läppstift ger både färg och fukt Läppar saknar fett  läppbalsam eller läppstift (blandning av fetter, parfym, färgämne, röd järnoxid) Ögonsmink liknar läppstift

Rengöringsmjölk löser fett Tar bort smuts och torkar inte huden Emulsion av flytande fett i vatten Nagellack: en blandning av olika ämnen upplösta i aceton Puder: ska häfta fast vid huden, dölja ojämnheter, suga upp svett och överflödigt fett Puder: blandning av olika vita oorganiska ämnen zinkoxid och krita med små mängder metalloxider för färg

Självständigt arbete: skriftligt inlämning samt presentation (jobba 2 och 2) Hur ska vi äta egentligen? Fett, bra eller dåligt? Vilka är proteiner? Mineraler som är nödvändiga för kroppen Vad är smink? Vad är tensider? Vitamin A Vitamin B Vitamin C Vitamin D Vitamin E