Grammatik och språkriktighet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTIONER.
Advertisements

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Pronomen.
Grammatik Ordklasser.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Allmän grammatik SATSDELAR
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Grammatik.
Underordnade konjunktioner
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Huvudsatser och bisatser
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Samordnande konjunktioner- bindeord
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Morfologi – hur ord böjs och bildas
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Språkets uppbyggnad/grammatik Ordklasser. Substantiv – betecknar levande varelser, växter, föremål, ämnen, platser och abstrakta begrepp Olika typer av.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Huvudsats och huvudsats
Satsdelar.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Ordföljd huvudsats.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Samordnade konjunktioner
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

Grammatik och språkriktighet Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

Språkets struktur Ljudnivå Ordnivå Fraser Satsnivå Sammanhang i text

Ljudnivå Fonem – minsta betydelseskiljande enheten. Prosodi: längd, betoning och accent Accent: Grav – ande-n, bure-n Akut – and-en, bur-en

Ordnivå Ordbildning genom: Sammansättningar: långhårig, överallt Avledningar (prefix och suffix): lyckas – misslyckas - lyckträff Förkortning: sabotera – sabba, television - tv Inlån: popcorn, tejp, byrå, handla, mynt Översätta: bandspelare Försvenska: dejta Onomatopoetiska: krasch

Ordklasser Substantiv – saker Adjektiv – beskrivning S Verb – det som sker Adverb – beskrivning V Pronomen – ers. S Räkneord Prepositioner - läge Konjunktioner – lika Subjunktioner - olika Interjektioner – ljud

Vilken ordklass? Och, men, eller, ty Ofta, borta, mycket Eftersom, om, trots att Gul, snäll, ledsen, Mig, honom, det Pelle, kärlek, apa, is Ett, 2, den första Usch, hej, oj På, till, efter Gå, regna, har sprungit Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Prepositioner Konjunktioner Subjunktioner Interjektioner

Verb Verb Presens: Tittar Imperfekt: Tittade Perfekt: Har tittat Pluskvamperfekt: Hade tittat Futurum: Ska titta   Huvudverb; tittar, köper, skriva, läsa, hoppa. Hjälpverb; har, ska, kommer att, vill, bör, kan, låta, få, måste, läs, ska, vara (är), bliva (blev). Hon ville inte sjunga Han kunde inte sluta. De reste till Skåne 

Meningsbyggnad Två typer av satser: Huvudsats: en sats som ensam kan bilda mening: Solen skiner ofta nuförtiden.   Bisats: en sats som inte ensam kan bilda mening. Den kräver en huvudsats att ”luta sig mot” för att bli begriplig. Solen skiner ofta nuförtiden, som väl alla har märkt.

Meningsbyggnad Mycket känslor som man upplever genom berättelsen, spänning, lycka, oro, ledsamhet, lugn. Jag älskar ju barnböcker. Tycker att barnböcker lär oss så mycket om de viktiga grundvalen som är så viktiga för oss i livet. Inget hoppande i texten. Därför gör det berättelsen lättare att läsa och förstå. Man ser väl allt för ofta att människor ignorerar de som behöver uppmärksamhet. Och att detta görs av de som kräver omedelbar uppmärksamhet när de själva stiger in i ett rum.

Meningsbyggnad Subjekt Talar om vem, vad eller vilka som utför predikatets handling. Svara på frågan: vem/vad/vilka gör något.   Eva, Lisa och Johan äter. (Flera substantiv) Han äter. De äter. (En eller flera pronomen) Den lille äter. (Ett substantiverat adjektiv) Att äta är att leva. (En infinitiv) Att du vill äta, gläder mig. (En hel bisats)

En fullständig sats har både subjekt och predikat: Meningsbyggnad En fullständig sats har både subjekt och predikat: Solen skiner ofta nuförtiden. s p Predikat Är alltid ett eller flera verb. Talar om vad någon eller något gör eller vad som sker. Svara på frågorna: vad händer? Vad gör någon/något? Robert körde för fort. Robert har alltid kört för fort. Robert skulle kunna köra för fort.  Verb Presens: Tittar Imperfekt: Tittade Perfekt: Har tittat Pluskvamperfekt: Hade tittat Futurum: Ska titta   Huvudverb; tittar, köper, skriva, läsa, hoppa. Hjälpverb; har, ska, kommer att, vill, bör, kan, låta, få, måste, läs, ska, vara (är), bliva (blev).

Exempelmeningar Kalle äter frukost på morgonen.   Läser Peter även samhällskunskap? Anna och Karin sitter bredvid varandra. Mamma gillar att läsa böcker. Den gula bussen tutar. Åsa har två barn hemma. Pennan ligger på bordet. Vem har lagt boken där? Det snöar nog i helgen. Det finns många stolar i rummet.

Biff-regeln BIFF –REGELN (bisats) = inte före finita verbet. Om man sätter in ett inte så ska det komma efter finita verbet i huvudsatser och före finita verbet i bisats. (Finit verb=det verb som är tempusböjt) Jag ska gå ut idag.   Jag vill gå på stan idag, när jag slutar jobbet. Om du går på stan imorgon, kan du köpa godis.

Exempelmeningar Jag hjälper dig med disken. Eftersom det gjorde ont. Hon köpte en fin bil, för att Erik skulle bli glad. Jag ska borsta tänderna och sedan ska jag lägga mig. Har du hört min nya skiva? När jag springer, skriker han. Att läsa är roligt. Du måste göra läxorna innan du tränar. Hon frågade om jag ville komma i kväll. Bilen, som jag köpte på blocket, var jättefin.