Socialpolitik Jonas Olofsson. Vad är välfärd ”att färdas väl” ”att färdas väl” Lyckomaximering Lyckomaximering Pareto-effektivitet Pareto-effektivitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tillväxt, tillväxt, tillväxt…
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
För att jobben kan bli fler
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Ekonomiska system.
Vilka är utmaningarna för sysselsättningspolitiken?
Sidas attitydmätning om utveckling och bistånd 2008 Magnus Liljeström Vokativ Ab.
Konjunkturer.
Bristande integration, ojämlikhet och utanförskap
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
De samhällsekonomiska målen
Fattigdom och ett gott liv
Internationell Ekonomi
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Den ljusnande framtid är vård
SUOMEN PANKKI | FINLANDS BANK | BANK OF FINLAND 1 Likheter och skillnader mellan de nordiska EU-ekonomierna Erkki Liikanen Stockholm
Kommundirektörsföreningen
Bilder för lokal utbildning
Ekonomiska kretsloppet
Lönebildningsteorier
Vägar till en jämlik hälsa
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Konjunkturer.
UTBILDNING OCH EKONOMI Lygdbäck, V. (1993) - en historisk tillbakablick Utbildning som investering i humankapital fram till 1900-t sågs utbildning som.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Konferens om Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen 5 april 2011 Rafael Lindqvist Från sociala rättigheter.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Barnomsorgsmarknaden i EU Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa? Mikael Elinder Rapport för Almega.
Det svenska civilsamhället: ett jämförande och historiskt perspektiv
Vad skiljer partierna åt?
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
KONJUNKTURINSTITUTET
#hyväätyötäSuomi. Finlands ekonomi har stagnerat.
BNP i fasta priser.
Absolut relativt sa Bill, relativt absolut sa Bull Fattigdom i Sverige – är det ett problem? Björn Halleröd Sociologiska institutionen Göteborgs.
Samhällekonomi.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
Ålderdom utan fattigdom Om äldrefattigdom och kvinnors låga pensioner.
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Fakta om Sveriges ekonomi BNP i Sverige, EU-15 och USA.
Ur Havamal Enbent man rider Döv man går vall Enögd man duger till drabbning Blott lik gagnar föga till Agenda för Sverige Jan Edling vid konferensen ”Vägar.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
EKONOMI. Hur påverkar din familj samhällets ekonomi? Hur påverkar samhällets ekonomi din familj?
Hundra år av välfärdspolitik – Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige Klas Åmark.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Den svenska modellens nationalekonomi – finns den?
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Hur kan man mäta välstånd?
Bostadsbristen. Bostadsbristen Den historiska skulden Källa SCB.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
KONJUNKTURINSTITUTET
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Arbetslöshet och utanförskap
Presentationens avskrift:

Socialpolitik Jonas Olofsson

Vad är välfärd ”att färdas väl” ”att färdas väl” Lyckomaximering Lyckomaximering Pareto-effektivitet Pareto-effektivitet Omfördelning från rika till fattiga Omfördelning från rika till fattiga En modern syn på välfärd utgår från sociala behov En modern syn på välfärd utgår från sociala behov

…vad är välfärd? ”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder och bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll” (FN-stadgan om mänskliga rättigheter, artikel nr 25)

Vad är rättvisa? Vad är en rättvis fördelning av inkomsterna? Amartya Sen Amartya Sen Fattigdom resultat av snedvriden fördelning Fattigdom resultat av snedvriden fördelning Välfärdspolitikens mål skall vara att stärka människors förmågor (capabilities) Välfärdspolitikens mål skall vara att stärka människors förmågor (capabilities) John Rawls John Rawls ”vail of ignorance” – ”slöja av okunnighet” som grund för att bedöma vilken typ avsamhälle vi skulle vilja leva i ”vail of ignorance” – ”slöja av okunnighet” som grund för att bedöma vilken typ avsamhälle vi skulle vilja leva i Frihetsprincipen Frihetsprincipen Olikhetsprincipen Olikhetsprincipen

Olofssons avgränsningar o utgångspunkter Västvärlden Västvärlden Socialpolitik på den offentliga arenan Socialpolitik på den offentliga arenan Arbetsmarknadsrelationerna (IR) är navet i de sociala trygghetssystemen Arbetsmarknadsrelationerna (IR) är navet i de sociala trygghetssystemen Socialpolitik behandlas ur ett makt- och fördelningspolitiskt perspektiv Socialpolitik behandlas ur ett makt- och fördelningspolitiskt perspektiv Socialpolitik historiskt kopplad till att minska risker Socialpolitik historiskt kopplad till att minska risker

Socialpolitiken Nästan 1/3 av BNP i Sverige omfördelas i socialpolitiska syften. Nästan 1/3 av BNP i Sverige omfördelas i socialpolitiska syften. Offentlig konsumtion – sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, utbildning, socialtjänst Offentlig konsumtion – sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, utbildning, socialtjänst Transfereringar – bidrag, socialförsäkringar Transfereringar – bidrag, socialförsäkringarSocialpolitiken… - skall tillgodose basala försörjningsbehov - förebygga och undanröja sociala problem  individens välfärd förbättras

Två analytiska begrepp Stigberoende – grundläggande institutioner skapar bestämda förutsättningar som styr politik och ekonomisk utveckling för lång tid framöver Stigberoende – grundläggande institutioner skapar bestämda förutsättningar som styr politik och ekonomisk utveckling för lång tid framöver Komplementaritet – hur institutioner på olika områden kan samverka och förstärka varandra Komplementaritet – hur institutioner på olika områden kan samverka och förstärka varandra

Komplementaritet/Relationen mellan den kapitalistiska ekonomin och socialpolitiken Ekonomin AR Socialpolitik Efterfrågan/ Investeringar Sociala kostnader

Socialpolitik och samhällsekonomin Leder minskade inkomstskillnader och generösa offentliga trygghetssystem till minskade drivkrafter, incitament, för studier, arbete o företagande? Ja – socialpolitiken kan reducera allas välfärd, mindre att omfördela… Nej – Socialpolitiken kan underlätta ekonomisk effektivitet

Välfärdens hörnpelare Familjen Familjen Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden Offentliga sektorn Offentliga sektorn …där sysselsättning förenande länken mellan de tre arenorna…

Generationskontrakt Olika försörjningsbehov under olika perioder i livet - Horisontell omfördelning - Vertikal omfördelning Hotet mot generationskontraktet – ökande andelen äldre i befolkningen, högre andel arbetslösa, sjukskrivna o lägre ekonomisk tillväxt

Motiv för socialpolitik Ideologiska motiv Ideologiska motiv Välgörenhet o frälsning Välgörenhet o frälsning Ordning o kontroll Ordning o kontroll Social jämlikhet o lika förutsättningar Social jämlikhet o lika förutsättningar (Ny)liberalismen (Ny)liberalismen Marknadsmisslyckanden Marknadsmisslyckanden Investeringar som är samhällsnyttiga men privatekonomiskt olönsamma Investeringar som är samhällsnyttiga men privatekonomiskt olönsamma Informationsproblemet Informationsproblemet Samhällsekonomiska motiv Samhällsekonomiska motiv Socialpolitik som styrinstrument för att underlätta ekonomisk tillväxt Socialpolitik som styrinstrument för att underlätta ekonomisk tillväxt Komplementaritet Komplementaritet Förändrad syn på marknadsmisslyckanden Förändrad syn på marknadsmisslyckanden

Förändrade riskbilder o socialpolitiska reformer Sociala risker – riskhantering. Tidlösa eller föränderliga? Sociala risker – riskhantering. Tidlösa eller föränderliga? Fattigvårdstraditionen Fattigvårdstraditionen Fria marknader Fria marknader Marginella insatser Marginella insatser Moderna välfärdsstaten Moderna välfärdsstaten Arbetarrörelsens framväxt Arbetarrörelsens framväxt Social ingenjörskonst Social ingenjörskonst Senmodern välfärdsstat Senmodern välfärdsstat Förändrade produktionsmönster Förändrade produktionsmönster Stramare socialpolitik Stramare socialpolitik Nya riskbilder Nya riskbilder Personligt ansvar / Individualism Personligt ansvar / Individualism

Överstatlig socialpolitik FN – ILO – Samförstånd FN – ILO – Samförstånd Världsbanken / IMF – Avreglering, nyliberalism Världsbanken / IMF – Avreglering, nyliberalism EU – ”den europeiska sociala modellen” EU – ”den europeiska sociala modellen”

Dagens arbetsmarknadsrelationer Institutioner kan bidra till att stabilisera sociala och ekonomiska situationer i en verklighet av ständig förändring. - Minskade transaktionskostnader Förhandlingssystemens positiva effekter - organiserade arbetsplatser – effektiva - bidrar till mindre löneskillnader

Ekonomi och sysselsättning Ekonomisk tillväxt ger förutsättningarna för socialpolitiken men hur påverkar socialpolitiken de ekonomiska förutsättningarna? Ekonomisk tillväxt ger förutsättningarna för socialpolitiken men hur påverkar socialpolitiken de ekonomiska förutsättningarna?BNP=f(A,K,R) Förädlingen av humankapitalet allt viktigare förklaring till produktivitetsökningen i ekonomin.

Socialpolitikens förutsättningar BNP per capita BNP per capita Produktivitetsutvecklingen Produktivitetsutvecklingen Antal arbetade timmar Antal arbetade timmar Sysselsättningsutvecklingen Sysselsättningsutvecklingen Löneutvecklingen Löneutvecklingen

Vad säger statistiken? Långt perspektiv: Ökat välstånd har omsatts i ökade socialpolitiska ambitioner och ökade sociala utgifter. Långt perspektiv: Ökat välstånd har omsatts i ökade socialpolitiska ambitioner och ökade sociala utgifter. Svag ekonomisk utveckling ca  minskat utrymme för socialpolitik, effektiviseringsstrategi, ”stramare” socialpolitik. Svag ekonomisk utveckling ca  minskat utrymme för socialpolitik, effektiviseringsstrategi, ”stramare” socialpolitik. Inget urskiljbart negativt samband mellan förändringar i produktivitet och ökade socialpolitiska ambitioner… Inget urskiljbart negativt samband mellan förändringar i produktivitet och ökade socialpolitiska ambitioner… Inget urskiljbart negativt samband mellan sysselsättningsgraden och ökade socialpolitiska ambitioner… Inget urskiljbart negativt samband mellan sysselsättningsgraden och ökade socialpolitiska ambitioner…

Några slutsatser Inget fog för påståenden om att höga sociala utgifter skulle vara tillväxthämmande Inget fog för påståenden om att höga sociala utgifter skulle vara tillväxthämmande Socialpolitiken spelar en avgörande roll för inkomstfördelningen och andelen fattiga i ett land Socialpolitiken spelar en avgörande roll för inkomstfördelningen och andelen fattiga i ett land Skandinaviska modellen har historiskt sett haft starka positiva effekter ur samhällsekonomisk synvinkel. Skandinaviska modellen har historiskt sett haft starka positiva effekter ur samhällsekonomisk synvinkel.

Inkomstfördelning och fattigdom Gini-koefficienten Gini-koefficienten 90/10-kvot 90/10-kvot Relativ och absolut fattigdom Relativ och absolut fattigdom Relativ: relaterar de sociala villkoren till förhållanden inom en nation. Relativ: relaterar de sociala villkoren till förhållanden inom en nation. Absolut: relatera till ett visst belopp, ta hänsyn till köpkraft i respektive länder. Absolut: relatera till ett visst belopp, ta hänsyn till köpkraft i respektive länder.

Rhen-Meidner modellen Full sysselsättning kombinerad med låg inflation. Solidarisk lönepolitik Solidarisk lönepolitik Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadspolitik Socialpolitik Socialpolitik Lönepolitiken skulle bidra till… 1. Strukturomvandling 2. Ökad produktivitet 3. Rörlighet på arbetsmarknaden / utbildning / social infrastruktur 4. Omfördelning till offentlig sektor genom höjda skatter på lön & bolagsvinster