Hur bevara årsrika människor som resurs  Boende  Trygghet  Hälsa och livskvalitet

Historisk tillbakablick Från fattighus till äldreboende, 1900-talet Fattighus Ålderdomshem 1896 Vård- och ålderdomshem Modernt ålderdomshem Servicehus 1960-talet Gruppboende Särskilt boende Ädelreformen 1992 Seniorboenden Trygghetsboenden 2008

Bostadspolitiska mål Mål: Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som motsvarar behoven Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, samt ha tillgång till god vård och omsorg

Lagstiftning – kommunalt ansvar  Bostadsförsörjningslagen  Socialtjänstlagen  Lagen om bostadsanpassningsbidrag

De olika boendeformerna Ordinärt boende (1) Flerfamiljshus, villa, radhus, gårdsfastighet

Ordinärt boende (2) Seniorboende  Är vanliga bostäder med enkelt och bekvämt boende att åldras i samt ökad möjlighet till gemenskap.  Erbjuds människor över en viss ålder och benämns plussboende, 55, 60 eller 65+, livsstilsboende och boendegemenskapr.  Kan skilja sig åt i utformning och erbjudanden  Antal (2011). I ett 80-tal kommuner kommer seniorbostäder att påbörjas under de närmaste två åren. Nybyggnad  Störst tillskott i Storstockholm och i de mindre kommunerna  Allmännyttan står för ungefär hälften

Trygghetsboende  Trygghetsboende är en mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg  Lägenheter anpassade till funktionshinder  Tillgång till gemensamhetsutrymmen  Tillgång till gemensam matsal  Tillgång till husvärd  Kräver inte biståndsbedömning  Åldersgräns 70 år  Ev vård- och omsorgsbehov tillgodoses av kommun och landsting

Hur många senior- och trygghetsboenden finns det?  Finns i hälften av kommunerna  trygghetsbostäder har beviljats investeringsstöd  Allmännyttan byggherre i drygt hälften  Kraftig minskning av de förväntade tillskottet  C:a 80 kommuner bedömer att de börjar byggas trygghetsbostäder under de närmaste två åren.  En fjärdedel tillkommer genom ombyggnad  Störst tillskott i små kommuner och större högskoleorter

Boverkets bostadsmarknadsenkät 2014 Svar från 199 av landets 290 kommuner  seniorbostäder planerades byggas 2014 – 2015  trygghetsbostäder ” ” ” ”  112 kommuner underskott på seniorbostäder  126 kommuner underskott på trygghetsbostäder  117 kommuner bedömde brist på seniorbostäder på fem års sikt  115 kommuner bedömde brist på trygghetsbostäder på fem års skit

Personalen i trygghetsboendena Boverket 2012  I drygt hälften av boendena anställd av kommunen, en fjärdedel av bostadsföretaget, övr olika former  Personalen stöder aktiviteter i gemensamhetslokalen, ibland praktisk hjälp i hemmet  Tid 1-2 timmar upp till 5 eller fler per dag.

Varför byggs trygghetsbostäder utan stöd?  Åldersgränsen 70 år för hög  Kraven för stöd för höga  För låg nivå på subventionerna

Vård- och omsorgsboenden (Särskilda boenden)  Kommunen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer som behöver särskilt stöd.  Biståndsbedömning och beslut av kommunen krävs för att få flytta in  Boverkets statistik inbegriper både vård- och omsorgsboenden och boenden för funktionshindrade  Under 2014 hade bostäder påbörjats  Under 2014 – 2015 tillkommer c:a bostäder, genom nybyggnad, genom ombyggnad  30 % av kommunerna hade ett underskott på bostäder

Vård- och omsorgsboenden Viktigt att beakta  Socialt innehåll i vardagen – kulturen i vården  Djur i boendena  Boenden för utlandsfödda, HBT-personer och forskning om detta  Forskning om hur utformning och miljö samspelar med god omvårdnad och meningsfull tillvaro

Profilerade särskilda boenden  Exempel  Regnbågen för HBT-personer  Björnekulla, Huddinge, finsk profil  Persikan, Tensta, ersisk- och arabisktalande

Varför inte flytta  Bo kvar i stor villa – varför inte flytta  Kvarboende dominerar i åldersgruppen  Bor billigt i nuvarande bostad  Nöjda med sitt boende  Plats för barn och barnbarn  Underhåll och trädgård ett fritidsintresse  Ökad medellivslängd för män = färre änkor  Personligt engagemang i bostaden  Höga kostnader i nytt boende  Reavinstskatten

Bostadstillägget  Idag 93% av 5000 kr  Särskilt bostadstillägg gräns 6200 kr  Drygt pensionärer har tillägg och c:a till skulle få om de sökt  Behöver höjas

Varför flytta  Många bor i stora bostäder  Bor billigt – kan sälja dyrt  Önskan att bo mer centralt  Önskan att flytta ”hem”, längan till landet  Önskan att göra något annat än att bo  Större skilsmässofrekvens än äldre åldersgrupper

Hinder i vägen för bostadsbyggande för årsrika  Politikers prioriteringar av frågan. Okunskap om äldrefrågor  Otydliga uppdrag till tjänstemännen i berörda förvaltningar. Samsyn och samarbete saknas  Brist på kommunikation – internt i kommunen och externt  Detaljplaneringen – tomtanvisning  Plan- och bygglagen  Miljö- och hälsoskydd  Grannreaktioner  Bankerna – tveksamhet till kooperativ hyresrätt

Varför byggs trygghetsboenden utan stöd Boverket 2012  Åldersgränsen 70 år  Kommuner och bostadsföretag egna definitioner på trygghetsboende som inte berättigar till stöd  Regelverket otydligt  För låg nivå på investeringsstödet för att vara intressant

Det handlar om boendet – inte bara bostaden Vi lever inte för att bo. Vi bor för att leva. Det viktiga med hur vi bor är hur det låter oss leva, hur det påverkar raden av vardagar som lagrar sig till våra liv. Rita Liljeström, Bo för att leva

Trygghet för årsrika  Pensionsnivån fattigpensionärer varav kvinnor (EU:s fattigdomsgräns SEK)  Utgiftsnivån – tandvård, boendekostnader mm, mm

Våld och övergrepp mot årsrika människor – ett folkhälsoproblem  Inbrott, överfall, väskryckning mm  Våld och övergrepp i nära relationer – ett folkhälsoproblem -finansiellt, fysiskt, psykiskt, sexuellt -förövare: make, maka, son, dotter, nära bekant  Våld och övergrepp i omsorgerna - personal mot boende, boende mot personal, boende mot boende

Strategi mot våld och övergrepp mot årsrika människor  Förebygga  Upptäcka  Hantera  Våld mot äldre med demenssjukdom som vårdas av en anhörig  Våld mot äldre med demenssjukdom i särskilda boendeformer  Utbildning och tvärprofessionellt teamarbete kan hjälpa

Hälsofrämjande insatser  Att känna sig behövd  Förebygga skador  Fysisk aktivitet  Hjärngympa  Munhälsa  Mat och måltider  Rökstopp  Respekt för alkoholen  Effektiv och säker läkemedelsbehandling

Reparationsmedicinska behov Byte av höfter, knän, hjärtklaffar, ögonlinser - Snabb rehabilitering av vikt

Bräcklighetsmedicinska behov  Multisjuklighet – Samordnade behandlingsinsatser Rehabilitering Omvårdnad

Robotar och övervakningskameror  Kommunikationsrobotar  Rörelseassisterande robotar  Övervakningskameror och sensorer

En robot … existerar fysiskt avläser sin omgivning med sensorer analyserar informationen och agerar

Olika typer av robotar i äldrevården och omsorgen Kommunikation

Olika typer av robotar i äldrevården och omsorgen Kommunikation Rörelseassistans (robotdräkt, exoskelett)

Olika typer av robotar i äldrevården och omsorgen Kommunikation Rörelseassistans (robotdräkt, exoskelett) Assisterande, t ex dusch, hårtvätt, toalettbesök, ätande

Olika typer av robotar i äldrevården och omsorgen Assisterande, t ex dusch, hårtvätt, toalettbesök, ätande Kommunikation Rörelseassistans (robotdräkt, exoskelett) Sällskap (och terapi)

Livsleda – ingen entydig definition men många synonymer  Livströtthet  Melankoli  Depression  Svårmod  Spleen  Dysterhet  Tungsinne  Pessimism  Svarthåga  Mjältsjuka

Dam i vård- och omsorgsboende ”Jag ber i min aftonbön varje kväll att få slippa vakna i morgon. Jag har levt färdigt. Vad har jag gjort för ont när Gud inte hör min bön och låter mig vakna”

Hur kan man känna sig behövd också i livets slutskede? Jag tror att jag lärt något av katten Morris

Morris