Kulturpolitik ”Offentliga åtgärder inriktade på att påverka olika delar av den andliga odlingen i riket.”

Kulturpolitik Statlig kulturpolitik: den politik som kulturministern, eller Kulturdepartementet ansvarar för. Områden som diskuteras i riksdagens kulturutskott eller de som ingår i statsbudgetens utgiftsområde ”kultur, [medier, fritid och trossamfund]”

Kulturpolitik (gränsfall) Idrottsfrågor (under Kulturdepartementet f o m 2007); en integrerad del av kulturpolitiken? TV/radio: beröringspunkter med kulturen; kulturyttring? Folkbildningen? (sorterar under Utbildningsdepartementet men i statsbudgeten räknas till kulturområdet)

Kulturpolitik: centrum och periferi

Historisk bakgrund “Förhistorien” (-1945) “En spirande debatt” (1945–1958) ”Diskursens höjdpunkt” (1959–1974) “Sviktande intresse” (1975–1996)

Modeller Underlättarmodellen (the Facilitator, ex USA) Mecenatmodellen (the Patron, ex UK, Arts Council, [”armlängds avstånd”], Sverige) Arkitektmodellen (the Architect, ex Fr, direkt stöd) Ingenjörsmodellen (the Engineer, ex tidigare kommuniststaterna i Östeuropa, Nazi Tyskland)

Armlängdsmodellen Kulturpolitiken: ett politikområde som i stort sett aldrig behandlar kulturformernas innehåll. Frågorna delegeras till fältet.

Kulturpolitik: en del av välfärdspolitiken (1970t) ”Kulturpolitiken (…) får ses som ett av flera instrument för att skapa ett samhälle som präglas av jämlikhet och som ger människor möjligheter till ett rikare liv” (prop. 1974:28, s. 293).

1974 definition Kulturpolitik avser ”åtgärder inom ordets, scenens, bildens och tonens områden samt i fråga om medier för kommunikation såsom radio och television.” Därutöver nämns insatser för folkbildning och organisationsliv samt kulturarv (prop. 1974:28, s. 287).

Instrument eller autonom sfär? Den antropologiska och estetiska definitionen Under och 1980-talen: ytterligare två aspekter: Det sociologiska synsättet har frihet som mål. Det instrumentella, eller marknadsorienterade synsättet (Johanisson) ser kulturen som ett medel för att uppnå ekonomisk tillväxt Men se Bourdieus beskrivning av konstens fält som en autonom sfär i samhället vars autonomi innebär egna normer för att definiera delaktighet och intern status

Aktörer Statens kulturråd: sammanhållande statlig myndighet med ansvar för hela kulturfältet utom arkiv, kulturminnesvård och film (1970t-) Regionen Länsstyrelserna Flera av målen förutsätter ett engagemang från folkrörelsernas sida: ”samhället har ingen anledning att driva en verksamhet som lika bra eller bättre sköts av en idéburen rörelse” (prop. 1974:28, s. 299).

Praktisk kulturpolitik Tre element: mål anvisning av resurser och andra medel för att uppnå målen uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen och av effekterna av gjorda insatser. De mål som formulerades i 1974 års kulturpolitik var i hög grad ideologiska, med tydlig fördelningspolitisk inriktning Producenterna kom att bestämma innehållet i kulturverksamheten.

Mål (forts.) Yttrandefrihet: kulturpolitiken bör främja en vidgad yttrandefrihet En fråga om konstnärlig autonomi?

Mål (1990t) I de nationella kulturpolitiska mål, som riksdagen antog 1996: ”alla” ska få ”möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande” (Rskr. 1996/97:129).

Internationella kopplingar Utvecklingen inom EU – ”regionernas Europa”: staten på regional nivå, dvs. länsstyrelsen, i princip enbart har en kontrollerande och granskande funktion; Det regionala självstyret tar ansvar för planering och utveckling. (Sverige och EU)

Kulturpolitik: nya aktörer (2000t-) Det civila samhället Näringslivet Partnerskap med kommunen

Kulturpolitik (1995-) - konstpolitik (teater och cirkus, dans, musik och fonogram, film och video, bild och form, litteratur och tidskrifter, folkbibliotek) - mediepolitik (press, radio, television, nya elektroniska medier) - kulturarvspolitik (arkiv, museer och utställningar, kulturmiljövård) - folkbildningspolitik (studieförbund, folkhögskolor, kulturellt föreningsväsende). Därutöver räknas högre utbildningar på kulturområdet och konstnärspolitik (konstnärsstöd, konstnärlig utbildning, arbetsmarknadsinsatser ) (Trossamfund och Svenska kyrkan, idrottspolitiska frågor, kulturarv)

Upplevelseindustri Enligt Stiftelsen för kunskap och kompetens (KK-stiftelsen), som lanserat begreppet, är upplevelseindustri en verksamhet som ”omfattar människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form”

Cultural Planning - kartläggning av kulturella resurser i bred bemärkelse där såväl kvalitativa som kvantitativa metoder används. - sökandet efter att finna det unika som sedan kan utvecklas och ge ökad dynamik.

Utveckling (?) hur förhåller sig konsten som fri och obunden samhällsprocess till de mer målinriktade ekonomiska aktiviteter som ryms i begreppen creative and cultural industries? Autonomi eller instrument

Kulturpolitik och demokrati Armlängdsprincipen igen Kulturpolitiken okontroversiell i demokratier? Konsensus om samhällets kulturella grundvärden