Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson

Pedagogisk planering, en översikt: Förankring i kursplanens syfte (långsiktiga mål) Konkretisering av kursplanens syfte och långsiktiga mål för eleven Undervisningens innehåll (kursplanens centrala innehåll) Undervisningens utformning och arbetsmetoder (läroplanens del 1 och del 2) Bedömning (kursplanens kunskapskrav samt läroplanens riktlinjer) Dokumentation

Exempel på en pedagogisk planering Hållbara mellanmål Utgångspunkter Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper samt i läroplanens övergripande mål och kursplanen i ämnet.

4 Kursplanens syfte planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Kursplanens syfte, till exempel: ”I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider” ”Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser” ”Genom undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang”

Diskussion med elever för att ta reda på elevernas förkunskaper och vad de vill lära sig inom ramen för arbetsområdet Hur man lagar mellanmål om man ska träna Hur ofta man ska äta mellanmål Om det är nyttigt med t ex Risifrutti eller pirog till mellanmål Om det spelar någon roll om det är ekologiskt Blir det billigare att laga egna mellanmål än att köpa färdigt?

Centralt innehåll Mat, måltider och hälsa Konsumtion och ekonomi Miljö och livsstil HEM – hälsa, miljö, ekonomi 7

Kursplanens centrala innehåll, exempelvis: ”Bakning och matlagning och olika metoder för detta” ”Måltidens betydelse för gemenskap” ”Ungas ekonomi, sparande och konsumtion” ”Jämförelser av några vanliga varor, t ex utifrån jämförpris” ”Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelser” ”Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa” ”Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag”

Konkretisering av målen i syftet. Vilka kunskaper och förmågor ska eleverna ges möjlighet att utveckla under arbetsområdet, till exempel: I arbetsområdet Hållbara mellanmål ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: - planera och laga mellanmål för olika situationer och sammanhang - värdera val och handlingar i hemmet och som konsument utifrån perspektivet hållbar utveckling och - kunna lösa praktiska situationer i samband med att göra hållbara mellanmål

Hur ska undervisningen genomföras? Med vilka arbetsformer? - Läroplanens andra del, 2.2 Kunskaper, till exempel: ”Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” ”Läraren ska ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel” ”Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan” SAMT med stöd från diskussionerna med eleverna i inledningsskedet. Till exempel: Planera och tillaga måltider, studiebesök, diskussions- och värderingsövningar med mera.

Bedömning utifrån läroplan och kursplanens kunskapskrav. Exempel från läroplanens första del, 2.7 Bedömning och betyg: ”Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier” Exempel från kursplanens kunskapskrav, betyget E i hem- och konsumentkunskap, år 6: ”Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden”, ”Eleven kan föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider” och så vidare.

Dokumentation - Hur ska elevernas lärande och utveckling dokumenteras? → Del i underlag som ligger till grund för skriftliga omdömen.

Pedagogisk planering som del av helhet – IUP-processen Pedagogisk planering → Skriftliga omdömen (i varje ämne, elevers kunskaper i relation till nationella mål och pedagogisk planering) → Utvecklingssamtal (elev, vårdnadshavare och lärare i trepartssamtal om hur elevens utveckling förhåller sig till läroplanens och kursplanens mål) → Individuell utvecklingsplan (samlat dokument med alla skriftliga omdömen, en framåtsyftande planering och beskrivning av hur elevens fortsatta utveckling ska stimuleras och stödjas).