Demokrati, politik och val. Demokrati = folkstyre För att ett land ska kunna kallas demokratiskt måste det ha: 1.Återkommande fria val. Folket ska fritt få välja de politiska makthavarna och de måste bli valda på nytt efter några år för att få fortsätta styra. 2.Yttrandefrihet, d.v.s. rätten att diskutera politik och kritisera dem som har makten. Diktatur är motsatsen till demokrati. I Sverige har vi val vart 4:e år.

Sveriges Riksdag = 349 folkvalda Riksdagen bestämmer lagarna i Sverige, vilka skatter vi ska ha och vem som ska vara statsminister. Statsministern är regeringens chef. Regeringen styr så länge de har stöd i Riksdagen.

Monarki = kung Republik = president En monarki kan vara en demokrati, t.ex. som Sverige. Kungen är statschef men en chef utan politisk makt. En republik kan vara en demokrati t.ex. som i USA där presidenten är vald av folket. Men en republik kan också vara en diktatur som t.ex. i Kina. Där är presidenten inte vald av folket.

Demokrati på 4 nivåer: 1.Landet/staten, Riksdagsvalet. 349 valda bestämmer över; lagar, skatter, utrikespolitik, försvar, polis, barnbidrag, pensioner m.m. 2.Landsting (Stockholms Läns landsting). 149 valda bestämmer över SL och sjukhusen. 3.Kommun (Stockholms stad). 101 valda har ansvar för barnomsorg, äldreomsorg, grund- och gymnasieskolor, gator och torg, fritidsanläggningar, bibliotek m.m. 4.EU. Sverige är ett av 28 medlemsländer. 20 av 751 ledamöter i EU-parlamentet är valda i Sverige. De bestämmer bl.a. över handelsfrågor och EU:s budget.

Politik och partier Politik är olika sätt att försöka påverka samhällsutvecklingen. Politiker är med i partier. De kan vara avlönade eller engagerade på sin fritid, ”fritidspolitiker”.

När det är val är det många som vill påverka oss hur vi ska rösta på olika sätt. Det är inte bara partier utan även andra organisationer och opinionsbildare. Propaganda = åsiktsreklam, t.ex. valaffischer. Massmedia = Radio, Tv, tidningar och IT. Opinionsundersökning = undersöka vad folk tycker, t.ex. om det vore val idag vilket parti skulle du då rösta på…

Demokrati. Folket (=demos) kan styra (=krati) på olika sätt Hur ska folket styra? 2 varianter: Representativ demokrati = Folket väljer vilka som ska bestämma åt folket. Detta är vanligast, t.ex. riksdagsvalet. Direkt demokrati = Folket för bestämma i en speciell fråga, t.ex. folkomröstningen om vi skulle ha Euro i Sverige eller inte 2003.

Sveriges 4 grundlagar Grundlagar = demokratins spelregler. De är svårare att ändra än vanliga lagar eftersom de valda politikerna inte ska kunna göra om landet till en diktatur utan att först fråga folket. 1.Regeringsformen (Hur ofta ska det vara val, vilka ska få rösta, hur många ska det vara i riksdagen…) 2.Succesionsordningen. (Om kungen) 3.Tryckfrihetsförordningen 4.Yttrandefrihetsgrundlagen =yttrandefrihet

Parlamentarism = Parlamentet, de folkvalda, väljer ledaren. Parlamentet kan även sparka ledaren om de inte är nöjda. Riksdagen utser statsministern Folket väljer Riksdagen Regeringen Statsministern väljer ministrarna i regeringen och är regeringens chef. Regeringen är beroende av stöd från Riksdagen. Riksdagen kan sparka regeringen. Inte tvärtom!

Olika valsystem Proportionella val. Det har vi i Sverige. Alla partier som får tillräckligt många röster (t.ex. riksdagsspärren på 4%) får representanter i parlamentet. Får ett parti dubbelt så många röster som ett annat kommer det att ha dubbelt så många platser i riksdagen. Majoritetsval. Vanligt i USA. Den som får flest röster i ett område (valkrets) vinner, ”vinnaren tar allt”. De andra partierna, förlorarna, får inga representanter i parlamentet.

Olika sorters regeringar: Koalitionsregering, regeringen består av ministrar från olika partier. Motsatsen är en enpartiregering. Majoritetsregering. Regeringen har stöd av en majoritet (minst 51%)av riksdagen. Minoritetsregering. Regeringen har inte stöd av en majoritet av riksdagen men oppositionen kan inte enas om ett starkare alternativ. Hur är det nu?

Olika sätt att påverka Retorik = konsten att tala så att andra lyssnar och tar till sig ens idéer. Opinionsbildning. Olika sätt att påverka vad folk tycker. Bilda/skapa ”opinion” d.v.s. åsikter. (Till skillnad från opinionsundersökning där man undersöker vad folk tycker.) Propaganda = åsiktsreklam

Parlamentarism I en parlamentarisk demokrati röstar folket fram partier till ett parlament (kallas riksdag i Sverige). Det eller de partier som i detta parlament lyckas bilda en majoritet bildar därefter en regering. Man röstar alltså inte fram statsministern eller premiärministern direkt. Regeringen regerar så länge den får majoritet i omröstningarna i parlamentet, men om inte detta lyckas längre kan parlamentet avsätta regeringen och försöka bilda en ny. Går inte detta blir det nyval. Storbritannien är ett klassiskt exempel på ett parlamentariskt land. Sverige ett annat.

USA, en demokrati med maktdelning. Här röstar folket fram en president direkt ett annat val röstar de också fram ett parlament. Följden kan då bli att presidenten inte kommer från samma parti som det parti som har majoriteten i parlamentet. I sådana system kan parlamentet inte avsätta presidenten, men däremot förhindra presidentens beslut. Ofta finns det också en stark högsta domstol som kan förhindra lagförslag från både presidenten och parlamentet. Det blir alltså en maktbalans mellan tre olika delar av makten, eller institutioner som man brukar kalla det. USA är ett klassiskt exempel på detta system.

Kongressen (USA:s parlament) =en tvåkammarriksdag 1.Senaten, 100 ledamöter. 2 från varje delstat. 1/3 väljs vartannat år. De väljs för 6 år i taget. 2.Representanthuset, 435 ledamöter. Väljs vartannat år. Olika antal ledamöter beroende på delstaternas invånarantal. Kalifornien har flest representanter (53).