Belastningsergonomi - vad säger föreskriften? (AFS 2012:2) Olämpligt underlag kan orsaka spända och belastande arbetsställningar och arbetsrörelser hos arbetstagaren, särskilt i situationer där man hanterar bördor eller går och står mycket. Ojämna, ostadiga, lutande eller hala underlag kan delvis motverkas med bra arbetsskor. Det finns därför skäl att förbättra dem. Arbetsskor utan hälkappa och med dålig stötdämpning och svikt i sulan ökar risken för fallolyckor och belastningsbesvär i rygg, höfter, knän och fötter.

Belastningsskador - varför ska de förebyggas? Både fysisk och psykisk exponering i arbetsmiljön kan ligga till grund för så kallade muskuloskeletala besvär (belastningsskada/skada i rörelse- och stödjeorganen). (Toomingas m fl. 2008). Brister i arbetsmiljön påverkar både individen, företaget och samhället. Studier har visat att ergonomiska insatser kan minska kvalitetsbrister med 30 till 50% (Axelsson, 2000). Belastningsergonomi är en inriktning inom ergonomiområdet och omfattar hur arbetsrörelser, arbetsställningar och andra fysiska, fysikaliska, psykosociala och organisatoriska faktorer påverkar människans muskler, leder och skelett.

Att arbeta med belastningsskador kostar Belastningsskador beräknas kosta samhället mellan 50 till 70 miljarder kronor per år i Sverige. (Svend-Erik Mathiassen, professor och forskningsledare på Centrum för belastningsskador.) Arbetsmiljöverkets statistik från 2014 visar att den näst vanligaste orsaken till besvär i arbetet är påfrestande arbetsställningar hos både kvinnor och män. (Statistik från Arbetsmiljöverket, år 2014.) Av samtliga sysselsatta i Sverige har 20 % av kvinnorna varit sjuknärvarande med arbetsrelaterade besvär och av männen har drygt 14 % besvär i arbetet utan att ha varit sjukfrånvarande. Vi kan också se att dessa siffror stiger för varje år. (Arbetsmiljöverkets rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär.)

Att arbeta med belastningsskador kostar Att må bra är en förutsättning för att kunna prestera i sitt arbete. En person som har ont i kroppen reducerar sin arbetskapacitet med cirka 15 %, beroende på besvärsgrad. Produktivitetsnedsättningen går att beräkna. En investering i bra ergonomiska produkter som minskar risken för belastningsbesvär betalar snabbt igen sig. Exempelvis ett par arbetsskor. Skor som har bra ergonomiska produktegenskaper och som används mellan 80 till 100 % av arbetstiden är en lönsam investering i förhållande till en billigare sko med sämre ergonomi och sämre funktionella egenskaper.

Att arbeta med belastningsskador kostar I genomsnitt kan man räknar med att en person med belastningsbesvär, men som ändå arbetar, sänker sin produktivitet med 15 %. Lagerarbetare Olle tjänar kr/månad. Inklusive arbetsgivaravgifter (31,42 %) motsvarar det 1,3142 x = kr/månad. Det blir en årslön på kr /12 månader x 0,15 = kr/månad. En sänkning av sin produktivitet med 15 % innebär en kostnad för Olles arbetsgivare på kr/månad. Kostnaden per år om Olle arbetar med belastningsbesvär och nedsatt produktivitet är hela kr. Till detta tillkommer naturligtvis lidande och eventuella rehabiliteringskostnader, sjuklönekostnader, vikariekostnader, med mera.

Dina fötter bär upp hela din kropp En fot består av: 26 ben 57 leder 108 ledband

Fotställningen påverkar! ”Fotfel” vanligare än du tror Pronation (överpronation) – foten lutar inåt. Supination – foten lutar utåt. Rygg Höfter Knä Ben Fötter Vid varje steg har foten en isättningsfas, stödfas och avvecklingsfas. Under en arbetsdag hinner många gå till steg. Om vi då har en avvikande fotställning kan vi få belastningsbesvär som överförs på olika delar av kroppen..

Pronation/överpronation syns inte på fotavtrycket Pronation (överpronation) – foten lutar inåt. Överpronation är en ökad rörlighet i mellanfoten som gör att det längsgående valvet sjunker ner för mycket i stående och gående position. Detta kan leda till belastningsbesvär i nedre extremiteter och rygg. I dessa fall krävs rätt stöd i hålfoten - en bra arbetssko och rätt individanpassat skoinlägg - för att korrigera den avvikande felställningen och inte få belastningsbesvär.

Ett fotavtryck av fotsulan visar vilka delar av foten som har kontakt med underlaget

Normalhögt fotvalv

Lågt fotvalv

Högt fotvalv

Det är skillnad på skor & skor ”När man går belastas fötterna med två till tre gånger kroppsvikten. Därför är det väldigt viktigt att välja skor som ger fötterna stöd, stabilitet och avlastning – exempelvis genom bra stötdämpning och gelänk. En för mjuk sko – utan stabilitet i hålfoten – kan leda till att foten inte böjs på rätt sätt i gångcykeln, vilket kan ge smärtor i knän, höfter eller rygg.” Eva Jangdin Ergonom/leg.fysioterapeut ERGONOMEVA/ERGO INNOVATION SWEDEN AB

Det är skillnad på skor & skor 1. Inpinnat skinn 3. Formpressad bindsula 4. Gelänk 2. Stabil hälkappa * Energy Gel®/Energy Gel® 2.0 är en elastisk gelkudde med maximal stötupptagningsförmåga och med en speciell och avgörande placering. Gelkudden går igenom bindsulan och vidare ned i klacken på skorna och ger därför optimal effekt. Kudden ger dessutom lyftkraft tillbaka när den återgår till sin ursprungliga form och skapar en mycket skön sviktkänsla i steget. Stötdämpningslösningen är patenterad. Energy Gel® 2.0 består av två mjukheter, där det inre materialet är placerat precis vid hälkudden på foten, vilket ger en enastående verkan. *

Vetenskaplig studie - minskning av sjukfrånvaron med Energy Gel® En vetenskaplig studie, ”Utveckling och utprovning av bättre sulor och skyddsskor för operatörer i aluminiumindustrin”, har visat att skyddsskor från Arbesko med Energy Gel® gav en anmärkningsvärd minskning av sjukfrånvaron på grund av muskel- och ledsmärtor. Sjukfrånvaron minskade med hela 78 % hos de deltagare som använde skor med Energy Gel®. I kombination med ett individanpassat skoinlägg minskade även smärtor från höfterna. Studien var ett samarbetsprojekt mellan Norsk Hydro, Ortopediteknikk AS, sektionen för arbetsmedicin vid universitetet i Bergen och Arbesko som genomfördes

Vetenskaplig studie - minskning av sjukfrånvaron med Energy Gel® Studien genomfördes på tre aluminiumindustrier inom Hydro Aluminium; Høyanger Metallverk, Karmøy Metallverk och Årdal Metallverk. Samtliga deltagare arbetade i miljöer som kräver skor med värmebeständig sula. Skostudien ingick som en del i ett omfattande projekt som kartlade belastningsskador inom aluminiumindustrin i Norge. Huvudprojektet hade tidigare kommit fram till att muskel- och ledsmärtor var mycket vanliga i branschen – främst hos operatörer som tillbringar många timmar dagligen på betonggolv och andra hårda underlag. Målsättningen med skoprojektet var att undersöka om bra skor kan förebygga sådana smärtor. Läs sammanfattningen, Läs hela slutrapporten, k_Hydro.pdf

Det är skillnad på skor & skor Testa om skon uppbyggd på rätt sätt Försök att vrida skon med händerna. En sko med gelänk är vridstyv och stabil och ger foten bra stöd. Ju vridstyvare, desto bättre. Greppa om klacken och tån på skon och försök böja hela skon. Den ska inte kunna böjas vid hålfoten utan bara strax bakom tårna. Känn på hälkappan. Den ska vara i ett starkt material, kännas stabil och följa hälens rundade form.

ComfOrtho ComfOrtho Hjälper fötter som har ett lägre fotvalv än det normala och därmed belastar för mycket på insidan av foten. ComfOrtho Anpassad för fötter med medelhögt fotvalv, vilket ofta ger en alltför hög belastning på häl och främre trampdynan. ComfOrtho Anpassad för fötter med högt fotvalv, vilket ofta ger en alltför hög belastning på häl och främre trampdynan.

Kontakt Arbesko AB Box 1642, Örebro. Telefon: E-post: Webbplats