Föreläsning 1: Sociala gruppers utbildningsstrategier – en introduktion Maria Törnqvist 1

”Kursens syfte är att ge förståelse för sambandet mellan elevers/studenters olika förutsättningar och tillgångar och de olika vägar de tar genom utbildningssystemet och ut i arbetslivet. Kursen behandlar dessutom olikheter när det gäller hur olika samhällsgrupper använder sig av utbildningssystemet.” Profilkurs med kurslitteratur från den utbildningssociologiska forskningsmiljön vid Uppsala universitet (SEC) 2

Kursmål Efter genomgången kurs ska studenten kunna redogöra på en generell nivå för hur människor med olika geografiska, etniska och sociala ursprung, med olika kön och med olika tillgångar fördelar sig på utbildningssystemets nivåer och inriktningar, redogöra för övergripande skillnader i sociala gruppers utbildningsstrategier, beskriva förhållandet mellan utbildningssystemets struktur och sociala gruppers utbildningsstrategier. 3

Litteratur Ambjörnsson Fanny I en klass för sig : genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer Stockholm : Ordfront, s. Bunar Nihad, Sernhede Ove Skolan och ojämlikhetens urbana geografi : om skolan, staden och valfriheten Göteborg : Daidalos, s. Börjesson, Mikael Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska studenter i Paris och New York.n Kapitel 1-2 Disputationsuppl. Uppsala : Utbildnings- och kultursociologi, s. Göransson, Anita Lidegran, Ida "En gränslös akademi?". Vägen till den akademiska toppen med utlänsk bakgrund i bagaget” Ingår i: Göransson, Anita Makten och mångfalden : eliter och etnicitet i Sverige : rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram Stockholm : Fritzes offentliga publikationer :b Justitiedepartementet, , [2] s. 4

Litteratur forts. Kallstenius, Jenny De mångkulturella innerstadsskolorna [Elektronisk resurs] : om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm Stockholm : Acta Universitatis Stockholmiensis, s. Lidegran, Ida Utbildningskapital : om hur det alstras, fördelas och förmedlas Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, s. Palme, Mikael Det kulturella kapitalet : studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis (AUU) :b Uppsala universitetsbibliotek [distributör], s. Skawonius, Charlotte Välja eller hamna : det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor Stockholm : Pedagogiska institutionen, [10], 351, [8] s. Wagner, Anne-Christine De internationella skolorna och utbildningspraktikerna: specifika konstruktioner av det nationella. : Bidrag till Konferensen "Formation des élites et culture transnationale, Moskva, april s. Weenink, Don "Cosmopolitanism as a Form of Capital: Parents Preparing their children for a Globalizing World" : Sociology 2008; pp

Utbildningssociologiska utgångspunkter Skolan en del av samhället (speglar samhällsförändringar samtidigt som samhället förändrar skolan) Utbildning som resurs = utbildningskapital Hur fördelas utbildningsresurserna? Och vad förklarar fördelningen?  Social skiktning 6

Strategi som utbildningssociologiskt begrepp Antagande: ”grupper, klassfraktioner och familjer (strävar) medvetet och omedvetet efter att behålla och förbättra sin position” (Lidegran 2009: 41) Det är på så sätt vi kan förstå att selektionen via antagningen är viktig för ’utbildningselitens’ barn – valet kan stå mellan läkarutbildningen och civilekonomprogrammet på Handelshögskolan vilka saknar ämnesmässig beröring men har den hårda selektionen gemensamt liksom statusen och associeringen med välrenomerade arbeten och höga löner. Med andra ord: Det förklarar varför elever och studenter inte nödvändigtvis väljer det de är mest intresserade av utan det som upplevs ge bäst möjligheter. Exempel på elev vid naturvetenskapliga programmet (Lidegran 2009: 227): Ida: Du sa att du hade specialstudiegång? Beskriv, vad är det som är special? Ola: Jag har plockat bort ungefär hälften av alla naturämnen. Jag har plockat bort B-kurser i fysik B, kemi B, biologi B och matte D. Ida: Varför har du gjort detta? Ola: Därför att jag inte var intresserad av det, helt enkelt. Jag håller fortfarande på med biologi A. Det är den enda naturkursen som jag läser just nu. När jag satt på fysik och kemi A så mådde jag dåligt helt enkelt för att jag var inte intresserad av det och, det var rent psykiskt liksom. [...] För att min skolgång skulle bli lite drägligare. Jag blir ganska frustrerad när jag är tvungen att göra saker som jag inte gillar även om man nu kan säga att jag valde ju naturlinjen, men det gick snett någonstans. 7

Strategi – forts. ”Horisont av möjligheter” (Broady 1991: ) – ”Utbildningshorisonten beror på var i det sociala rummet man befinner sig, det vill säga vilka resurser man har tillgång till” (Lidegran 2009: 41) Kamp om ”växelkurserna”: kampen om kapitalarternas värde handlar ytterst om vilka strategier som är gångbara – Ex: ”Vilket är förhållandet mellan (…) en viss examen och lönens storlek?” (Broady 1991: 179) Exempel: elever, familjer och skolor 8

Kursen ger exempel på studier som undersöker sociala gruppers utbildningsstrategier och därmed tillskansning av utbildningskapital. Kursen undersöker därmed sambandet mellan: a)Sociala grupper, dvs fundament för social skiktning med avseende på klass, genus och etnicitet b)Utbildningskapital, dvs tillgångar knutna till utbildningssystemet vilka erhålles genom olika utbildningsstrategier 9

Utbildningskapital ”alla dessa resurser eller tillgångar, som i den mån de tillmäts värde […] kommer att kallas utbildningskapital, [det] ger nyckeln till insikter om hur individer och sociala grupper använder utbildningssystemet” […] Utbildningskapital är de åtråvärda tillgångar som skapas och lagras i utbildningssystemet och som elever och studenter tillägnar sig. (Lidegran 2009:12, 231) Tillmäts värde innanför och utanför utbildningssystemet Nedärvt och förvärvat Inte nödvändigtvis det samma som kulturellt kapital - ”höga betyg behöver inte självklart innebära förtrogenhet med Strindberg” (Lidegran 2009: 35) Samverkar med andra kapitalformer (exempelvis ekonomiskt kapital) 10

Utbildningskapital – forts. Formellt utbildningskapital Skolgång (antal år) Val av skola (kommunal/friskola, område) studieprogram (gymnasium) Betyg MEN formella utbildningstillgångar fungerar inte alltid som utbildningskapital Informellt utbildningskapital Bildning, kunskaper och färdigheter (allmänbildning, att kunna uttrycka sig väl) Personlig utveckling (smak, intressen, självförtroende) Sammanfaller med socialt kapital (nätverk, exempelet internatskola) 11

Utbildningskapital – forts. -För att förstå vad som kan utgöra en tillgång behöver vi ta hänsyn till att ”elever och studenter träder in i en redan strukturerad och hierarkiserad utbildningsvärld” (Lidegran 2009:35) -Olika logiker styr olika utbildningar och sociala världen (ex längs ekonomisk vs kulturell axel) -Vissa av dessa värden och hierarkier är så självklara att de är svåra att ifrågasätta, kring andra råder ständig kamp 12

Vad genererar (mycket) utbildningskapital? Ha ”turen” att födas in i en familj med utbildningskapital: Känsla för vikten av utbildning Informationskapital (skolmarknad) Allmänbildning, språk, kunskapsvana Skolan som klassreproducerande institution = utbildningskapital hemifrån gör det enklare att förvärva mer DOCK: - Innehållet i det eftersträvansvärda utbildningskapitalet förändras över tid - Det är inte klass allena som strukturer möjligheter i utbildningslandskapet 13

Vilka grupper studeras? Social klass – studeras främst via kapitalvolym och kapitalsammansättning – ekonomisk dimension: ekonomiska tillgångar, ekonomisk kunskap – kulturell dimension: kulturellt kapital = ”examina från respekterade lärosäten, förtrogenhet med klassisk musik eller litteratur, förmåga att uttrycka sig kultiverat i tal och skrift” (Broady 1991: 169) Genus Etnicitet Plats/geografi speglar betydelser kopplade till klass och etnicitet (ex Lidegran och Kallstenius) 14

Exempel: gymnasieskolans sociala rum (ur Broady, Donald & Mikael Börjesson: ”En social karta över gymnasieskolan”, i Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2002:1, (9 s.). Social hierarki (lodrät axel): social klass (ekonomiskt och kulturellt kapital) Polaritet mellan kulturella och ekonomiska tillgångar (vågrät axel): kulturellt bemedlade grupper (läkare, journalister, universitetslärare) mot ekonomiskt bemedlade (företagsledare, högre tjänstemän i privat sektor). Geografisk spridning: innerstad och norra förorter högt upp, södra förorterna långt ner Geografisk skiktning: innerstad (kultur), norra förorter (ekonomi) Dock ej genus.  Dessa grupper skiljer sig åt i val av studieprogram samt i val av skolor

Teoretiska ramverk Pierre Bourdieu: kapital, fält, habitus Genusteori: symbolisk och institutionell betydelse av kön/genus Postkolonial teori/teorier om etnicitet + skolans kulturgeografi 17

Kommande föreläsningar Föreläsning 2: Internationaliseringen av skola och högre utbildning Föreläsning 3: Genusperspektiv på utbildning Föreläsning 4: Skolans geografi 18