Myrarnas bildning, strukturer och landformer Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution

Myrens form och strukturer bestäms av interaktion mellan: vegetationen underliggande terrängform klimat hydrologi Hydromorfologi

Moen (2002) Beskrivning, skalaExempel Element, struktur Mikrotopografi; 0, m 2 Tuva,hölja, göl EnhetHomogen hydrologisk enhet; 100 m 2 – få km 2 Öppen mosse, kantskog, lagg TypPeat landform, combination of mire sites that are usually found together; 0,5 – 20 km 2 Högmosse med kantskog och mosseplan KomplexSystems of peat landforms; få – >20 km 2 Högmosse med laggkärr RegionKomination av myrtyper inom en klimatisk region; 1000 km 2 Finska “concentric raised bog region” Hydromorfologiska mönster på olika skalor

typ: 1 + 2: högmosse komplex: : högmosse med laggkärr element: fastmatta tuva enhet 1- kalmosse kantskog 3 3- lagg

myrregioner i Finland

Hydrologiska system ombrogen (mosse) minerogen = geogen (kärr, sumpskog) –soligen (sluttande kärr) –topogen (plant kärr) –limnogen (vid öppet vatten; å eller sjö) –marin (saltmader, mangrove)

‘-gen’ eller ‘-trofisk’? ‘ombrogen’ och ‘minerogen’ betonar myrens bildningssätt och hydrologiska regim ‘ombrotrof’ och ‘minerotrof’ betonar var näringen kommer ifrån och näringsregim

Soligent kärr

Topogent kärr John Jeglum på ett gungfly

Limnogent kärr

Myrtyp Kärr, mosse eller sumpskop avslöjas av torvens botaniska sammansättning Stubblager - Indikerar en fas av sumpskog eller tallmosse - Regionalt synkrona lager indikerer en torr klimatperiod Rekurrensyta - Övergång från mörk höghumifierad torv till ljus låghumifierad - Indikerar övergång från torrt till fuktigt klimat Makrofossil och lokalt pollen - Avslöjar detaljer i myrens vegetationshistoria Torvstratigrafi avslöjar myrens bildning

Igenväxning Torv bildas vid kanten och växer in över öppet vatten. Försumpning Torv expanderar över terräng med fastmarksvegetation. Primär myrbildning Torv bildas direkt på nyexponerad våt mineraljord. Land som friläggs vid landhöjning Land som friläggs när glaciär smälter Tre myrbildningsprocesser

Myrens utveckling – ingenväxning av en sjö sjö morän

gungflykärr

sediment = gyttja kärrtorv Det flytande kärret expanderar

mossetorv

laggkärr tallmosse (kantskog)mosseplan mossetorv kärrtorv sjösediment Myrens utveckling – ingenväxning av en sjö

Igenväxningsmyr – typisk stratigrafi Gyttja – sjösediment Carex-torv – kärr Vedtorv – alsumpskog Ombrotrofiering! Sphagnum-torv – öppen mosse Stubblager – tallmosse Sphagnum-torv öppen mosse

N Expansion av mossen vid igenväxning

våt svacka Myrens utveckling – försumpning

torvbildning, vattnets avrinning blockeras

försumpning ovanför torvtröskeln

syrebrist, träd dör

torvbildning

försumpning

syrebrist, träd dör Peatland formation by expansion over mineral soil

Försumpning = de största ytorna av boreala myrar

gungfly kärr mosse högmosse med lagg och försumpnings- kärr

Skifte 1 Sphagnum invaderar Fattigkärrsstadium Lägre diversitet Sphagnum pH 4-6 Ökande torvbildning Mossestadium Låg diversitet Sphagnum som bildar tuvor och höljor pH < 4 Stark torvlagring Rikkärrsstadium Hög diversitet Brunmossor pH 6-8 Svag torvbildning Skifte 2 Expansion av tuvbildande Sphagnum Utveckling från rikkärr till mosse Rikkärr Fattigkärr Mosse Intermediärt kärr försurning ombrotrofiering

establishment and growth of Sphagnum acidification production of decay- resistant litter exclusion of brown mosses and sedges hummock formation & increased dependence on rainwater inputs mineral and nutrient limitation increased dominance of testate amoebae and fungal decomposers? reduced rates of litter decay & nutrient mineralisation greater aeration of hummock interior invasion of ericaceous shrubs increased competitiveness of Sphagnum The role of Sphagnum in peatland development Model by Lisa Belyea

Ändringar i livsformer och diversitet Bergslagen, Sjörs 1948

tuva fastmatta lös- botten mjukmatta göl Högvatten Lågvatten Element (strukturer): mossens mikrotopografi

Tuvarternas kapillaritet gör att de kan växa högt ovan vattenytan Tuvarterna är motståndskraftiga mot nedbrytning Invasion av tuvart  bildar en tuva  dämmer vattenflödet  hölja utvecklas “uppströms” Tuvor expanderar och smälter samman vinkelrätt mot vattenflödet  tuvsträng Högre temperatur och syretillgång i höljan gynnar nedbrytning  höljan kan utvecklas till göl Frostskjutning i tuvan Vedartade ris förstärker tuvan och skyddar mot snökompaktering Hur bildas myrstrukturer?

Flark Långa våta sänkor med gles vegetation (lösbotten) i kärr. Ofta med öppet vatten. Vatteståndet hålls uppe av strängen nedströms. Flarkar och strängar ligger vinkelrätt mot lutningen. Mjukmattesträng Fastmattesträng Myrstrukturer 1:

Göl Permanent vattenfylld bassäng på mosse (mossegöl) eller i kärr (flarkgöl). Gölar är sekundära: Bildades och fördjupades långt efter att myren bildats. Myrstrukturer 2:

Torvkulle i permafrostzon Ombrotrofisk vegetation (eller nästan) Huvudkomponenten är islinser  ger en vattenfylld sänka när den smälter Myr- struktur 3: Pals

“Strängar och flarkar” av björkfrön efter regnVad är det här för mönster?

Torvborrning i morgon efter föreläsning Läs kap 5-7 Tag med lunch bestämingslitteratur (mossor, kärlväxter) lupp anteckningsmaterial

reservbilder