Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Nationella screeningprogram
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Socialdepartementet PRIO •Långsiktighet •Gemensamt ansvartagande •Ordinarie strukturer.
Välkomna! Förskrivarens juridiska ansvar kontra patientens egenansvar
Psykologenheten och Recure Rehab enheter inom
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Är det väl använda pengar?
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Uppsala Kompetensutvecklingsdagar MAS
Landstinget i Värmland Primärvårdens FoU-enhet
Rehabiliteringsgarantin
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Förebyggande åtgärder undernäring
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
/1 Landstinget Kronoberg 2009 – 2015 Strategisk utvecklingsplan, delrapport april 2009.
Tillsammans för världens säkraste vård
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
Nationella riktlinjer Astma KOL
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Ett led i regeringens psykiatrisatsning
Minispirometri – maximal nytta?
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Förbättringsområde KOL. Bakgrund KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom som oftast är en följd av mångårig rökning. Rökstopp är enda.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
DIVISION Närsjukvård Behandling vid KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sami Sawalha, ST-läkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus Doktorand OLIN-studierna.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Nationella riktlinjer för vård vid astma.
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Ur nya nationella KOL-riktlinjerna Hälso- och sjukvården bör erbjuda en FEV1/FEV6-mätning till personer som röker eller har rökt och som dessutom har eventuella.
Spirometri – varför då? Maria Ingemansson
COPD6-mätning sparar tid
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
KOL-sköterskans roll i primärvård
Skolsköterskekongress Stockholm
Take home messages kring Astma och KOL
Centrumråd Kirurgi, ortopedi och cancersjukvård
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december
EVO-träff 8/ Inför Lungmånaden.
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
GAP analys, astma och KOL Region Jönköpings län
Bättre liv för sjuka äldre
Sammanfattning.
HJÄRTSJUKVÅRD 2018 Sydöstra sjukvårdsregionen
För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,
Astma och KOL Inhalationsbehandling, AKT, CAT och screening av KOL
Presentationens avskrift:

Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten CAMTÖ/Laxå vc Region Örebro Län Fakulteten för Hälsovetenskap och Medicin Örebro Universitet Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Astma/KOL-ssk uppdrag De sex kärnkompetenserna Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringsarbete Säker vård Informatik Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Prioritering Socialstyrelsens olika typer av rekommendationer Typ av rekommendationBeskrivning Rangordning 1-10Åtgärder som bör eller kan erbjudas. Prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. FoUInga åtgärder rutinmässigt, endast inom ramen för kliniska studier. SoS vill stödja till utvärdering av nya åtgärder innan de används. Icke-göraÅtgärder som ej bör utföras alls. SoS vill stötta i att ineffektiva metoder ej används. Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Patientundervisning Vad behöver patienten veta mer om? Kontrollera och korrigera inhalationstekniken Livsstilsförändringar (SoS Sjd.förebygg. metoder) Kommunikation Förskrivning av hjälpmedel och läkemedel Skriftlig behandlingsplan Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Totalt 138 rekommendationer, 53 är centrala rekommendationer. Inom följande områden: diagnostik och utredning läkemedelsrelaterad behandling omvårdnad och rehabilitering uppföljning och symtombedömning Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Diagnostik ASTMA Dynamisk spirometri med reversibilitetstest (prio 1) och mätning av dygnsvariation (prio 6). Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn (prio 2) Riktad allergiutredning barn (prio 2) Riktad allergiutredning vuxna (prio 5) KOL FEV1/FEV6-mätning (COPD6) för att identifiera personer till vidare utredning (prio 2) Mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilatation (prio 1) Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Samverkan, rökstopp, läkemedelsbehandling Interprofessionell samverkan (prio 3 och 4). Rökstopp (prio 1) Läkemedelsbehandling av astma hos gravida (prio 1) Behandling med inh.steroider hos förskolebarn (prio 2) Behandling med inhalationssteroider (prio 2) och kombinationsläkemedel (prio 8) Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut astma, spray och spacer (prio 2) nebulisator (prio 5) Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

forts. Mätning av fysisk kapacitet vid KOL (prio 2) Träning vid KOL (prio 3) Nutritionsbehandling vid KOL (prio 3) Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Utbildning och egenvård vid astma och KOL Erbjuda ungdomar och vuxna med astma (prio 4) samt personer med KOL (prio 3) patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt som i grupp Erbjuda utbildning i grupp för föräldrar till barn med astma (prio 3) Erbjuda personer med astma och KOL (prio 3) en skriftlig behandlingsplan Erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär (prio 4). Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Symtombedömning Symtombedömning med frågeformulären ACT och CAT vid astma eller KOL (prio 2) Hjärtsviktsutredning vid KOL (prio 2) Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Uppföljning och återbesök vid astma Barn och ungdomar bör erbjudas återbesök med spirometri samt bedömning av symtom och fysisk aktivitet inom 6 veckor vid astma och exacerbation (prio 2) minst 2 gånger per år vid okontrollerad astma (prio 2) 1–2 gånger per år vid kontrollerad astma och underhållsbehandling (prio 2) vid behov vid kontrollerad astma utan underhållsbehandling (prio 3) Vuxna bör erbjudas återbesök med bedömning av symtom och fysisk aktivitet inom 6 veckor vid astma och exacerbation (prio 2) minst 2 gånger per år vid okontrollerad astma (prio 2) 1 gång per år vid kontrollerad astma och underhålls­behandling (prio 3) vid behov vid kontrollerad astma utan underhålls­behandling (prio 4) erbjuda vuxna med okontrollerad astma och underhållsbehandling uppföljande spirometriundersökning 1 gång per år (prio 3). Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Uppföljning och återbesök vid KOL Personer med KOL bör erbjudas återbesök med bedömning av symtom och fysisk aktivitet inom 6 veckor vid akut exacerbation (prio 2) minst 2 gånger per år vid exacerbationer (prio 2) 1 gång per år vid underhållsbehandling (prio 3) vid behov vid ingen underhållsbehandling (prio 3) erbjuda personer med KOL som röker uppföljande spirometriundersökning 1 gång per år (prio 2) Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Ekonomiska Konsekvenser Kortsiktiga kostnadsökningar  ökad frekvens återbesök  utökad interprofessionell sam­verkan  ökad frekvens av astmautredningar av barn  mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL. På längre sikt stora kostnadsbesparingar  fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen  ökad sjukdomskontroll och färre exacerba­tioner ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell samverkan bättre upp­följning genom återbesök minskning av onödig kombinations­behandling vid astma. Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

Organisatoriska konsekvenser Organisatoriska konsekvenser i form av ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar. Detta för att möjliggöra: en utökad interprofessionell samverkan vid astma och KOL ett utökat fokus på träning och nutrition vid KOL en ökad frekvens återbesök vid astma och KOL. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt vård av barn. Universitetssjukvårdens Forskningscentrum

TACK! Universitetssjukvårdens Forskningscentrum