Välkomna till kursen! INTRODUKTIONSKURS – ANTROPOLOGISKA PERSPEKTIV - A1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Elisabet Londos Överläkare, docent Neuropsykiatriska kliniken, Malmö
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
OM professioner (exempelvis följeforskare)
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Svenska p Svenska p.
Hjärtligt välkomna.  Kursintroduktion  Diskussion av läst litteratur  Inför nästa träff  Fika infaller vid väl valt tillfälle! Dagens program.
Vetenskapligt arbete Eva Friman, HUB 2010.
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Några av antropologins karaktärsdrag
Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Språk och interkulturell kommunikation
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Huvudområde offentlig förvaltning
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Organisationsteori 7,5 hp Kursansvariga: Gary Kokk och Patrik Zapata Den pedagogiska idén För de flesta av er är detta den sista kurs ni.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Forum för genusvetenskap
Introduktion NTH 001 Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap Christopher Kullenberg 1.
Genus och Kön.
KID DH2655 Björn Thuresson VIC-Sthlm / MDI Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH PEL DH2460 Åke Walldius MDI Skolan för datavetenskap.
Att lära sig att hantera sociologiska begrepp
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Det antropologiska basåret Välj kurser på vårt antropologiska smörgåsbord.
Välkommen! Hanna Sepp Albina Brunosson Moment 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap (5 hp) Momentet ger en introduktion till hem- och konsumentkunskap.
Fontänhögskolan En modell för utbyte av kunskap och erfarenhet - blandning av teori och praktik.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 2: Kulturbegreppet och den antropologiska metoden (1)
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 8 Antropologiska erfarenheter – summering av introduktionskursen.
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
Kandidatuppsats i Statistik 732G32 Linda Wänström.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 Etnicitets-begreppet och Etnisk identitet.
Välkommen! Hanna Sepp Moment 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap (5 hp) Momentet ger en introduktion till hem- och konsumentkunskap genom.
Kulturantropologi A1 VT 2015 Föreläsning 7 Antropologisk metod och arbetssätt + Gästföreläsning med Charlotta Widmark.
Välkomna till styrd helpdesk
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Välkommen till svenska 1
Välkommen till examensarbetet i Lärarprogrammet!
Svenska som andraspråk 3
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Sociologi Introduktion.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
. a, som betyder "utan", och gnosticism eller gnosis, "kunskap, vetande"). Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen.
C-Kursen i Kulturantropologi VT 2015
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
Vad innehåller PU 5 VT 18 Lund och Malmö
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Workshop Arbetsplatslärande.
Geografins fyra förmågor - vad du förväntas visa kunskaper om på np
Presentationens avskrift:

Välkomna till kursen! INTRODUKTIONSKURS – ANTROPOLOGISKA PERSPEKTIV - A1

Kulturantropologi A1 Föreläsning 1: kursupplägg och det antropologiska kulturbegreppet

Men vad är kulturantropologi???

KURSMÅL FÖR HELA TERMINEN Kursens mål är ge en introduktion till kultur- och socialantropologins ämnesområde, synsätt, arbetssätt och vetenskapliga terminologi. Kursen syftar även till att ge kunskaper om social och kulturell variation med särskild betoning på utomeuropeiska samhällen. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: • Diskutera, använda och problematisera grundläggande begrepp som kultur, släktskap, modernitet, etnicitet, genus och deltagande observation; • Besitta grundläggande kunskaper om social och kulturell variation – med särskild men inte uteslutande betoning på utomeuropeiska samhällen – och om de faktorer som påverkar dessa samhällen; • Problematisera universella och specifika aspekter av människan som kultur- och samhällsvarelse; • Ha en grundläggande förmåga att kritiskt använda kulturantropologi för att granska och förstå aktuella samhällsfrågor; • Genomföra kortare skriftliga och muntliga övningar på ett självständigt och kritiskt sätt; • Ha grundläggande kunskaper i antropologiska arbetssätt, etik och metodik

Kulturantropologi. Innehåll Moment 1 (7,5 hp): Momentet presenterar kulturantropologins grundläggande synsätt och begrepp samt ger kunskaper om ämnets idéhistoria och teoretiska utveckling.

Kursupplägg Föreläsningar, Seminarium Schema, litteratur Examination

Föreläsningar …men inte bara…

Seminarier Då diskuteras litteraturen Praktiska övningar Applicera det ni läst och lärt er på specifika händelser Läs noga instruktionerna som finns på studentportalen!

Seminarier - gruppindelning Ni träffas i seminariegrupperna innan seminariet – enligt instruktionerna

v. 4 Må 19/ , Lokal: Engelska parken Upprop/Kursstart. Må 19/110-12, Geijersalen. Gemensam kursstart med information från institutionen, m fl. Efteråt bjuder institutionen på mingel och fika. Ti 20/112-14, Geijersalen. Föreläsning 1. Introduktion, Antropologins grunder, Kulturbegreppet. LÄS: Eriksen, kap. 1 + Viktorin och Hannerz i ”Antropologi och tid”. On 21/ , Geijersalen. Föreläsning 2. Kulturbegreppet, Antropologisk metodologi (1). LÄS: Eriksen kap. 2, 14 + Tunestad i “Antropologi och tid” + Amit ”Introduction” i ”Constructing the Field”. To 22/112-16, 2-K1028. Seminarium 1 (Se instruktioner i Studentportalen) LÄS: Samma som tidigare i veckan. Fr 23/110-12, Geijersalen. Gemensam gästföreläsning (Etno-Antro) av Mikael Kurkiala. Föreläsningstitel TBA

v.5 Må 26/112-14, Geijersalen. Föreläsning 3. Den sociala människan (1): Socialiseringsprocesser, statuspositioner och övergångsriter. LÄS: Eriksen kap. 3, 4 Ti 27/110-12, Geijersalen. Disputation. Nikolas Århem försvarar sin avhandling. Ti 27/114-16, Föreläsning 4. Den sociala människan (2): Individ vs samhälle, genus, ålder och religiositet. LÄS: Eriksen kap. 5, 8, 13 +Ambjörnsson och Hellman i ”Antropologi och tid” To 29/112-16, 2-K1028. Seminarium 2 (Se instruktioner i Studentportalen) LÄS: Samma som tidigare i veckan + Shostak (hela) Fr 30/19-11, Geijersalen. Gemensam gästföreläsning (Etno-Antro) av Karin Lindelöf. Föreläsningstitel TBA

v. 6 Må 2/212-14, Geijersalen. Föreläsning 5. Etnicitet och ”kulturmöten” LÄS: Eriksen kap. 15, 16 Ti 3/ , Geijersalen. Föreläsning 6. Nationalism – Den förställda gemenskapen LÄS: Eriksen kap Eriksen-artikeln ”Ethnicity versus Nationalism” On 4/2Tid: 12-14, Sal: Information och workshop om tentaskrivning och referenser/akribi. To 5/ Seminarium 3 (Se instruktioner i studentportalen) LÄS: Samma som tidigare i veckan.

v. 7 Må 9/212-14, Geijersalen. Gästföreläsning: 2 doktorander (Elisa Lopez och Clementina Amankwaah) berättar om sin forskning. Ti 10/212-14, Sal: TBA. Gästföreläsning av Charlotta Widmark. Föreläsningstitel: TBA. LÄS: Widmark i ”Antropologi och tid”. To 12/212-14, Geijersalen. Föreläsning 7. Antropologisk metodologi (2), Sammanfattning av kursen. LÄS: Amit (hela). Fr 13/212-16, Seminarium 4 (Se instruktioner i Studentportalen). LÄS: Samma som tidigare i veckan. Hemtentan görs tillgänglig i studentportalen fredag den 13/2 kl och ska vara inlämnad i inlämningsmappen märkt ”Hemtentamen- A1 antro vt15 (saml)” i studentportalen senast fredag den 20/2 kl 17.00

Idag ska vi: Prata om vad kulturantropologi betyder Vad är kultur? Vad gör kulturantropologer? Närma oss det kulturantropologiska perspektivet Antropologisk idéhistoria

ANTROPOLOGI: Ántrohopos – människor, människo- Logos- läran om KULTURANTROPOLOGI: Ungefär: Läran om människan som kulturell varelse/som samhällsvarelse

Våra samhällen, sätt att tänka, organisera oss, göra mening, vara kulturella…. …varierar

Men vad är kultur?

Kulturbegreppet/n 1) Det antika kulturbegreppet Kultur och civilisation vs natur och barbari 2) Det estetiska kulturbegreppet Finkultur/populärkultur som film, konst, teater, mm 3) Det antropologiska kulturbegreppet Kulturer i plural, sätt att leva, trossystem, föreställningar, normer, etc. Vi återkommer och fördjupar oss i denna tredje betydelse

Vad innebär kulturantropologi? Att studera människan som kultur- och samhällsvarelse ur ett jämförande perspektiv Att studera lokala/kulturspecifika lösningar på allmänmänskliga problem, kulturell variation Att sträva efter att avexotisera den Andre och ”exotisera” det egna Att genom fältarbete, deltagande observation, intervjuer försöka ”fånga helheten” Att betrakta kultur som en dynamisk process och någonting socialt konstruerat – inte någonting ”naturligt”

En kritisk blick på Normer Begrepp Det ”förgivet tagna” Oss själva Andra

…exempelvis NORMER

…eller Våld, makt och motstånd

Exempel på antropologiska forskningsområden Kulturmöten Migration Makt Relationen mellan det lokala och det globala Meningsskapande Genus Symbolers betydelse religionsantropologi Ritualer Sociala roller Släktskap Medicinsk antropologi Etnicitetsforskning Krigsantropologi Miljöantropologi Demokrati och organisationer och så vidare….

Det antropologiska kulturbegreppet och SD ”Ingen annan lyfter fram den antropologiska dimensionen i kulturen. Det handlar om vår identitet som folk. Vi drar ner anslag till samtidskultur och lägger mer pengar på kulturarvet, säger Aron Emilsson” från DN 14/12.

Detta fick antropologer att reagera starkt! Själva ser vi vårt antropologiska perspektiv och vårt användande av kulturbegreppet som helt motsatt SDs politik.

Svar från Christina Garsten mfl. begreppet-kultur Vad kan då SD:s Emilsson mena när han talar om ”de antropologiska dimensionerna” i kulturen? ”Det handlar om vår identitet som folk”, säger han. Uttalandet speglar en djup missuppfattning om vad antropologi som akademiskt ämne inrymmer och förmedlar. Social- eller kulturantropologi, den antropologi som lärs ut vid universitet och högskolor idag, är läran om människan som kultur-och samhällsvarelse, om vårt samspel med andra människor och om hur kulturella gemenskaper formas och förändras. Att en representant för SD oemotsagt för fram en förlegad, essentialistisk och felaktig uppfattning om kunskapen om människan är allvarligt.

Antropologins idéhistoria Börjar växa fram under senare delen av 1800-talet Avgörande faktorer: Kolonialismen var utbredd Kolonierna innebar möten Antropologernas relation till kolonierna

Evolutionism Rådande idéströmning Darwins utvecklingslära applicerad på samhällen Olika ”kulturstadier” Olika stadier av ”primitiva” och ”civiliserade” samhällen Kultur i singularis

Lewis Henry Morgan ( ) Utvecklingsstegen: Civilisation Barbari Vildhet Kultur någonting som vissa hade – andra inte!

Edward B. Tyler ( ) ”Kultur eller civilisation är, i vidast möjliga etnografiska mening, den komplexa helhet som i sig innesluter kunskap, tro, konst, moraliska principer, seder, och alla andra förmågor eller vanor som människan som samhällsvarelse tillängar sig”

Kulturer enligt Tylors definition: Kultur som : Kunskap och förmågor Inlärt/förvärvat Delat Någonting som alla samhällen hade - kulturer i pluralis Synen var dock i grunden evolutionistisk

Sammanfattning: Idag har vi börjat prata om kulturbegreppet Kultur i antropologisk betydelse Vi har börjat närma oss det kulturantropologiska perspektivet och vad kulturantropologi innebär Vi har börjat gå igenom kulturantropologins idéhistoria …och det ska vi fortsätta med i morgon. Vi ska också vidareutveckla diskussionen om kulturbegreppet.