Kvalitativa metoder Annika Brorsson med dr Eva Lena Strandberg med dr

Kvalitativa och kvantitativa metoder Frågeställningen avgör metodval Metoderna är komplementära –kan kombineras Kvalitativa studier besvarar frågor som ”vad” eller ”hur”, snarare än ”hur mycket” eller ”hur stor andel”

Kvalitativa metoder Olika traditioner från olika discipliner. Från mycket strukturerade till nära det konstnärliga. Begrepps- och termmässig mångfald. Många gemensamma drag Viktigare att beskriva så att läsaren kan följa processen än att använda en ”etikett”

Kvalitativa metoder Referenslitteratur för den intresserade: Crabtree B, Miller WL. Doing Qualitative Research, Sage 1999 Kvale S. Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur 2009 Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, Studentlitteratur 2009 Kreuger RA. Focus Groups. A Practical Guide for Applied Research, Sage 1994

Varför kvalitativ metod? Syftet att beskriva och förstå fenomen och deras samband Syfte inte att kvantifiera Handlar om erfarenheter, upplevelser och uppfattningar

Varför kvalitativ metod? Kunskaper genereras som är viktiga för att omsätta biomedicin i mötet med patienter Vad upplever och tänker vårdgivare och patienter?

Kvalitativ metod Tillämpningsområden Upplevelser, erfarenheter Nya, outforskade områden Hypotesgenererande eller fördjupande

Förförståelse Forskarens tidigare föreställningar och erfarenheter av det fenomen som skall studeras Kan inte bortses ifrån - måste redovisas

Teoretisk referensram De ”glasögon” vi har på oss när vi tolkar ett empiriskt material Måste liksom förförståelsen redovisas Samma data kan tolkas gentemot flera teoretiska referensramar Läsaren skall kunna följa och göra om processen

Olika steg i forskningsprocessen Idé Litteraturstudier Problemformulering Val av metod – Datainsamling Dataanalys Resultatredovisning I kvalitativa studier är dessa steg integrerade, simultana, ofta rör sig forskaren fram och tillbaka

Urval och överförbarhet Kvalitativ Strategiskt, teoretiskt Överförbarhet/ /tillämpbarhet Alternativa tolkningsmöjligheter Kvantitativ Slumpmässigt, representativt Generalisering till ursprungspopulationen

Kvalitativa metoder: N=? Antal inte bestämt i förväg Beror på frågeställning Strategiskt urval medger lägre (?) antal, kan i princip vara 1. Antal avser inte alltid individer

Metoder för datainsamling Kvalitativ Observation (+/- deltagande) Intervju, fokusgrupp Enkät med fritextsvar Dagbok, andra texter Kvantitativ Experiment Register Enkät

Individuell intervju Inledning Introduktion och uppföljning. Informerat samtycke Intervjuguide som inte behöver följas kronologiskt (checklista) Uppmuntra berättelser om konkreta händelser Tystnad ger utrymme för reflexion

Olika slags intervjufrågor Intervjufrågor inte samma som forskningsfrågor Öppna frågor inledningsvis Därefter ibland preciserande, fördjupande strukturerande eller tolkande frågor Uppmuntrande kommentarer eller icke- verbala budskap

Klinikern som intervjuare - likheter och skillnader Kunskap i samtalsmetodik en tillgång Många gemensamma drag mellan kliniskt samtal och forskningsintervju Fältkunskap viktig tillgång Olika syften: kunskap vs problemlösning Intervju mindre styrd än kliniskt samtal Ideal med korta frågor och långa, spontant formulerade svar

Fokusgrupp Tillämpningsområde Vinner terräng inom medicinsk forskning Annan bakgrund Snabb tillgång till stor informationsvolym Gruppdynamik kan ge uppslag och associationer Gruppen skapar tillsammans (ny), gemensam kunskap

Fokusgrupp Urval Strategiskt urval Gruppstorlek Homogenitet Antal grupper

Praktiska spörsmål Ostörd miljö Ev. neutral plats Välfungerande inspelningsanordning Möblering av rummet Hemma hos intervjupersonen?

Skriva ut inspelningen själv? Fördelar : Intervjun återupplevs - analysen påbörjas Paraverbala fenomen tas tillvara Nackdelar : Tids- och resurskrävande Kompromisser finns (t.ex. läsa utskrift och lyssna samtidigt)

Dataanalys I Börjar under datainsamlingen Stor datavolym – 1000-sidorsfrågan Bli bekant – läsa för helheten Plocka bort irrelevant material Plocka isär – meningsbärande enheter Benämningar – koder Sätta ihop till ny helhet - sammanhang

Dataanalys II Beskrivning – berättelse (alltid) Begreppsbildning (ofta) Teoribildning (ibland)

Redovisning - Presentation Vetenskaplig artikel, muntlig presentation, poster, annan skriftlig rapport Redogöra för alla steg i processen Består i hög grad av text Användning av citat – illustration Tabell – visa översikt, flöden Figur – illustrera sammanhang, teori

Etiska spörsmål Finns på alla stadier i studien Undersökningens syfte Planering - informerat samtycke Intervjun - krav på konfidentialitet, risk för oro och stress Analysen - har intervjupersonen inflytande (member check)

Etiska spörsmål forts. Rapportering - konfidentialitet, finns konflikt mellan konfidentialitet och reproducerbarhet Öppna frågor och förtrolighet kan göra att intervjupersonen öppnar sig för mycket och sedan ångrar sig Beroendeförhållande = etisk konflikt om forskare också är behandlande läkare

Kvalitetskriterier för kvalitativ forskning Pålitlighet Trovärdighet Överförbarhet