Unga internationellt adopterades livssituation och hälsa Anders Hjern Frank Lindblad Bo Vinnerljung m fl.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vår fråga ute på stan var: ”Tre av dessa fyra situationer bryter mot
Advertisements

Utredningen om män och jämställdhet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer
Samhället är mer än summan av sina delar
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Om risk- och skyddsfaktorer
Surrogatmödraskap ur barnets perspektiv
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Elever med utländsk bakgrund -
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förbättring Bo Vinnerljung EpC & IMS,
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att:
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Skolprestationer och utsatta barns utveckling Uddevalla 2 nov 2011
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk?
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Karin Gisselman Utvecklingsledare Barn och föräldrastöd.
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
Skolresultat och utsatta barns uteckling Bollnäs 4 okt 2011
Bo Vinnerljung, Forskare vid Socialstyrelsen
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Presentation av data kring barn och unga i SIMBA-området.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kampanjen (H)järnkoll För ett psykisk friskare Sverige XX XX, ambassadör i Hjärnkoll, e-postadress, tel nr
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Varför är det viktigt med lagar i ett samhälle? (7C tänker)
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Fyren Insats till unga vuxna inom Öckerö socialtjänst.
Sociologiska Institutionen
kan man dra av Dunedinstudien?
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Trender och utvecklingsstrategier: Relationen mellan kommuner, landsting och civilsamhället 20 november 2015 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
1 Ersta Vändpunkten Mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende.
Att förebygga ohälsa hos nyanlända flyktingbarn och utlandsadopterade Anders Hjern, barnläkare, professor Centre for Health Equity Studies (CHESS), KI/Stockholms.
Bakgrund Barnkonventionen ratificerades 1990 Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA) bildades 2008 Förändringar Socialtjänstlagen och Hälso- och.
Hur kan integrationen bli bättre? Patrick Joyce, WSP.
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin,
MAN DÖR INTE AV STRESS. MAN SLUTAR BARA ATT LEVA.. Kur Eksjö Selene Cortes.
Barn i samhällsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska.
”Cognitive ability, alcohol use and alcohol-related harm” Sara Sjölund MD, PhD Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Presentation av avhandling.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Utlandsveteran Stolt, Respekterad, Värdefull
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nallemottagning på Söderleken!
Suicidrisk-bedömning
Presentationens avskrift:

Unga internationellt adopterades livssituation och hälsa Anders Hjern Frank Lindblad Bo Vinnerljung m fl

Adoption i Sverige

Varifrån?

Adoptivföräldrarna zHöga medelinkomster zBor oftare i villa zLång utbildning zÄldre, mer sällan ensamstående zMer sällan kriminellt belastade zMer sällan psykisk sjukdom eller missbruk

Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (1) Sånt som hände innan adoptionen zExponering för alkohol/droger i fosterlivet zUndernäring zInstitutionsvistelser zMisshandel/Vanvård

Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (2) Adoptionen i sig zSeparation zAtt knyta an (igen) zByte av modersmål (?)

Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (3) Efter adoptionen zDiskriminering zIdentitet - vem är jag, var hör jag hemma? zAtt leva upp till föräldrars förväntningar

Sammanfattning(1) xSmå skillnader när det gäller familjebildning jämfört med syskon. Dock fler ensamstående mödrar och fler pappor som inte bor med sina barn

Tonårsföräldraskap zingen överrisk jämfört med jämnåriga zhögre än jämnåriga från samma sociala bakgrund zfler ensamma mammor än bland jämnåriga (under tidig graviditet) zEkeus, Hjern, Lindblad, Vinnerljung, 2009

Sammanfattning(2) xLikvärdig utbildning med genomsnittsbefolkningen, men klart lägre än syskon x Pojkar: sämre kognitiv förmåga vid mönstring än icke-adopterade, dock inte adopterade från Korea xBättre skolbetyg och utbildning än icke-adopterade pojkar med samma IQ (vid mönstring)

Utlandsfödda adopterade zlägre IQ-testresultat än icke-adopterade svenskfödda zbättre betyg än icke adopterade med samma IQ zbättre chans att få högskoleutbildning zlägre risk att gå ut i vuxenlivet med bara grundskola z......nära nog oberoende av adoptivföräldrarnas utbildning Nationellt adopterade zlägre IQ-testresultat än icke-adopterade zungefär samma risk/chans avseende betyg och utbildning som icke-adopterade med samma IQ zFosterbarn zlägre IQ-testresultat än icke-fosterbarn (ungefär som adopterade) zrejält sämre betyg än “vanliga barn” med samma IQ zrejält sämre utbildning än “vanliga barn” med samma IQ

Sammanfattning(3) xVissa svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden i förhållande till sin utbildning. Diskriminering (?)

Sammanfattning (4): psykisk hälsa zHälsan påverkas även av faktorer i den miljö man kommer från (infektioner, traumatisk stress etc) zDiskriminering påverkar hälsan zVanligt i vissa grupper av adopterade med ADHD-diagnos zUtlandsadopterade sårbar grupp för psykiatrisk sjuklighet och självmordsbeteende zResursstarka familjer, risk att ypersonal menar att adoptivföräldrar är överdrivet vårdsökande y”överpsykologisering” d v s problemen förklaras med att orsakerna måste finnas inom familjen

ADHD- medicinering 2006; pojkar

ADHD-medicinering: adopterade pojkar år Ursprung% Ej adopterade1.5 Africa/Mellan Östern6.7 Fjärran Östern1.4 Sydasien2.2 Latinamerika4 Öst-Europa12.6

Vård på sjukhus med psykiatrisk diagnos (dygnsvård) (predicerade värden från regressionsmodell)

Vård på sjukhus efter självmordsförsök (predicerade värden från regressionsmodell)

Död i självmord

“Social anpassning”

Sammanfattning (5) – “social anpassning” zMer tonårsproblem, mer utagerande beteende i tonåren zÖkad risk för att hamna i social dygnsvård under tonåren zTroligen en sårbar grupp för missbruk, kriminalitet och annat riskbeteende i tonåren z= Sårbar grupp i tonåren för andra riskfaktorer, t ex kompisar med antisocialt beteende

Risk för placering i f-hem & institution z0-10 år: ylägre risk (0,7) än jämnåriga ysamma risk som för jämnåriga med samma socioek bakgrund z10+ Fosterhemsvård y1,7 ggr högre risk än jämnåriga (70%) y3 ggr högre risk än jämnåriga med samma socioek bakgrund z10+ Institutionsvård y3 ggr högre risk än jämnåriga y5 ggr högre risk än jämnåriga med samma socioek bakgrund

Straffad för brott (15-24 år)

Vård på sjukhus för narkotikamissbruk (predicerade värden från regressionsmodell)

Vård på sjukhus för alkoholmissbruk (predicerade värden från regressionsmodell)

Unga adopterade jämfört med ej adopterade jämnåriga zFamiljebildning (*) zUtbildning och arbetsmarknad * zMissbruk och kriminalitet ** zPsyk sjuklighet & självmordsbeteende ***