Interaktion och migration John Östh

Dagens lektion Vi börjar med att diskutera spridning och hur detta kan mätas och förstås Vi tittar därefter på drivkrafterna bakom migrationsrörelser och hur rörelserna bidrar till att koncentrera vissa aktiviteter till vissa platser Vi avslutar med att diskutera globala interaktionsmönster

Spridning genom diffusion Process där någonting sprids till utåt från centrum med geografisk regelbundenhet (eg. avståndsgradient) men med till synes slumpvis acceptans hos mottagarna. –Diffusio = sprida

Spridning från vad till vad? Plats Individ Hem Fastighet Kvarter Grannskap Stadsdel Tätort Kommun Region Land First law of geography: “Everything is related to everything else, but near things are more related than distant things.“ (Waldo Tobler, 1970) Spridning är en konsekvens av möten –På jobbet –I hemmet –Via Internet –Via media –På semester – resor – flykt –... Möten är en fråga om tid och rum...och om restriktioner...och om sortering

Tidsgeografi och sortering

Tillgänglighet/attraktivitet Gravitationsmått kan användas för att beskriva relationen mellan olika platser Till höger visas exempel på formuleringar. Unconstrained Singly constrained Doubly constrained

Tillgänglighet/attraktivitet Exempel på distance decay I detta fall visas hur en förutbestämd avståndsfriktion påverkar spridning/acceptans på olika avstånd från källan (vid ett tillfälle)

Migration Ravenstein ( ) Migrationslagar (olika antal beroende på var man letar) 1.Flertalet flyttningar sker över kortare avstånd 2.Ju större avstånd desto större är orten man flyttar till 3.Stegvis migration är vanligare än icke stegvis migration 4.Merparten av flyttningarna sker i riktning från landsbygden mot staden 5.All migration skapar återmigration 6.Flertalet migranter är vuxna utan familj 7.Unga män står för en stor andel internationella migrationer

Migration hur ser det ut i siffror och kartor Koncentration av invandrarmän 2009 Koncentration av alla män 2009

Migration hur ser det ut i siffror och kartor

Den lokala migrationen Livsstadiemigration

Centralortsteori Walter Christallers centralortsteori Teoretiskt antagande: –Allt är lika, befolkningsmängden, allt är lika tillgängligt, rumsfriktionen är lika, etc. –”Slumpen” eller kanske en driftig entreprenör, kommer att lägga grunden till ett rumshierarkiskt system liknande bakgrunden (syns bara på bildspel se nästa sida för bild på modell), där två faktorer styr uppdelningen: 1.En tröskel som representerar den minsta mängd människor som krävs för att skapa en lokal marknad 2.En yttre gräns som representerar det längsta avstånds som människor är villiga att resa för att konsumera.

Att skapa ett Christallerskt landskap Var går då gränserna mellan de olika marknaderna? I ett Christallerskt landskap kan dessa beskrivas med Breaking Point:

å i Sverige då? Med bestämdhet JA och inte alls… Stöd för 1 Nordens städer har vuxit enligt ”rank size”, vilket Innebär att Stockholm är 1:1, Göteborg 1:2, Malmö 1:3, Uppsala 1:4 o.s.v. - detta stämmer ju överens Med Christaller på sätt och vis – Stöd för 2 Ju större ort – desto fler funktioner Stöd emot Sveriges befolkningsspridning visar på en helt Annan tillkomsthistoria än Tysklands.

Global interaktion Globaliseringen av världen är en konsekvens av att murar rivs –Språk –Turism/resor/transport –Migrationsstockar –Ekonomiska flöden (varor/tjänster) –Byråkratin förenklas – flera globala organisationer

Global interaktion Världen lika väl som Tyskland kan beskrivas som ”Christallersk” –WCN – World city networks Manifesteras genom: –Flygresor –Internettrafik –Sjukdomsspridning (redan pesten…)

Social Networking Sites data

Simulating spread of the recent A/H1N1

Framtiden Hur kommer den ökande globaliseringen att förändra våra rörelsemönster? Om stora avstånd kunde forceras i ett nafs – var skulle du bo, arbeta… Vad kommer att hända med det exotiska?