Ligger kommunens kostnader ”rätt”?. Vem har dyrast äldreomsorg?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Advertisements

Socialdepartementet Äldreomsorgen får gott betyg Nöjdhet för omsorg i särskilda boenden i riket 2008, 2010, 2011 Källa: Socialstyrelsen, Nationella brukarundersökningen.
Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län Härnösand 17 januari 2012 Derk de Beer
Livskvalitet + - ?.
Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
SCB:s medborgarundersökning våren 2007
Studerande 2012 – ekonomi, boende och framtidsval Ingela Gabrielsson Privatekonom.
Resursfördelning
Barns resvanor 2013 IMA Marknadsutveckling AB1. Upplägg - genomförande Målsmän till barn i ålder 6 till 12 år Slumpmässigt urval i Göteborg exkl. Styrsö.
Tilläggsfrågor och jämförelser med andra Stockholmskommuner Medborgarundersökning 2012 Utförd av Statistiska centralbyrån.
Tabellen visar antal besök/kontakter i vården under 2006 för befolkningen i respektive vårdcentralsområde.
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
”Hur mår den äldre värmlänningen?” Lisa Brunzell, utvecklingsledare ”Bättre liv för sjuka äldre” i Värmland 11 maj 2012.
Verktyg för nyckeltal inom äldreomsorg
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Bakgrund: Befintliga jämförelsetal innehåller kvalitetsbrister Analys av måtten saknades.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys
Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande - Fjärde medborgarundersökningen – tidigare 2007, 2009 och Totalt genomfördes telefonintervjuer.
Syfte -Ge en översiktligt bild över kommunernas resultat inom framförallt kunskapsområdet -Politiker och tjänsteman ska kunna använda detta som beslutsunderlag.
Haparanda stad Invånarenkät 2015 Haparanda stad – Invånarenkät
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
SAMBAND. Vi vill undersöka om det finns ett samband mellan tentamensresultat och genomsnittligt antal timmar/dag man studerat. Person ABCDEFGHIJ Timmar/
Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Öjersjö Storegårds skola ÅK2.
Samband och förändring. Delen i procent Finns två metoder. Antingen räknar man först 1 % (genom att dividera med 100) och multiplicerar till den procenten.
Resultatsammanställning Västernorrland Skolpresidiet Lars Thorin.
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
Sida 1 Så planerar nordborna sin semester 2006 Synovate och Toy för Nordea JÄMFÖRELSER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Ängelholm.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Kommun- och landstingsdatabasen - Kolada RKA – Rådet för främjande av kommunala analyser (staten och SKL) Främja jämförelser och analys Öppen och kostnadsfri.
Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Casa Montessori ÅK2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Brukarenkät 2010 Till redovisningen:
Jämtland Härjedalen Analysgruppens presentation
Toivo Sjörén Mikaela Ekblad
Regiongemensam elevenkät 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Regiongemensam elevenkät 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader.
Regiongemensam elevenkät 2016
Sammanfattande dokumentation från länsworkshop om Strategi för hälsa
Regiongemensam elevenkät 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Regiongemensam elevenkät 2016
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Verksamhetsanalys - äldreomsorg Siv Stjernborg Signild Östgren
Strategi för hälsa
Olika mycket pengar till olika skolor – vilka effekter ger det
34. Lättare analysera äldreomsorgens kostnader
Kvalitetsenkäten för studerande mäter folkbildningskvalitet på fyra områden Redovisningen återspeglar de fyra perspektiven som ingår i enkäterna: deltagarnas.
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Öppna jämförelser – Grundskola 2018
Kvalitetsenkäten för studerande mäter folkbildningskvalitet på fyra områden Redovisningen återspeglar de fyra perspektiven som ingår i enkäterna: deltagarnas.
Nyheter i modellsystemet Rapsdagen
Presentationens avskrift:

Ligger kommunens kostnader ”rätt”?

Vem har dyrast äldreomsorg?

Hög kostnad = dyrt?

Ja, vem har dyrast äldreomsorg? Andel äldre äldre kan förklara en del av skillnaden!

Ålder är inte allt… Hälsa, civilstånd, kön, geografi... Standardkostnaden för äldreomsorg tar hänsyn till att kommuner kan skilja sig åt i alla dessa avseenden!

Standardkostnad  Anger förväntad kostnad givet ålder, behov och produktionsförhållanden vid genomsnittlig ambition och effektivitet  Bygger på standardkostnaden Referenskostnad (tidigare ”strukturårsjusterad standardkostnad”)  Används för att jämna ut förutsättningarna att finansiera verksamheten (mellankommunal kostnadsutjämning) Nettokostnadsavvikelse  Visar om kostnadsläget är högt eller lågt, givet förutsättningarna  Beräknas som skillnaden nettokostnad – referenskostnad, i %

Referenskostnad och nettokostnad

Nettokostnadsavvikelse = Skillnad nettokostnad – referenskostnad, i % Egentligen är äldreomsorgen ungefär lika dyr i Älvkarleby som i Österåker!

Några nyheter 1.Nytt namn - Referenskostnad ersätter strukturårsjusterad standardkostnad 2.Smärre revidering av metoden - Variablerna Räddningstjänst och gator och vägar borttagna 3.Referenskostnad och nettokostnadsavvikelse även för fritidshem 4.Referenskostnaden redovisas uppdelad på åldersstruktur, behov och produktionsförutsättningar (geografi, löner etc)

Kostnadsutjämningens uppbyggnad Referenskostnaden = verksamhetsmodellen + relevanta delar av faktorsanknutna delmodellerna

Referenskostnadens variabler för resp verksamhet

Gällivares nettokostnadsavvikelse (ex äldreomsorg) 1.Faktisk nettokostnad för äldreomsorg - Gällivare: kr/invånare Riket: kr/invånare - Kvot: 1,75 2.Referenskostnad - Gällivare: kr/invånareRiket: kr/invånare - Ålder: kr/invånare - Behov: 263 kr/invånare - Produktionsförutsättningar: 328 kr/invånare - Kvot: 1,315 3.Nettokostnadsavvikelse - Gällivare: 17561/13221 = 32,8 % högre kostnader än vad kommunens struktur betingar med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet

”Bra skola till låg kostnad” ”Bra skola får kosta” ”Skolan får kosta vare sig den är bra eller dålig” Ligger kommunens kostnad ”rätt”? Prioritering saknas ”Låga kostnader är viktigare än bra resultat”

Nettokostnadsavvikelse i Koladas Jämförare

Kontakt: