GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb

Advertisements

Golv, väggar, tak. fönster och en dörr

P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS

Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.

Varför grammatik? Vad är ordklasser?

Allmän grammatik SATSDELAR

Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)

Igår var Lisa på bio..

Svenska Grammatik.

SYNTAX Allmän Grammatik.

Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.

Böja den bestämda/obestämda artikeln.

Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)

Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.

Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial

Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

Svenska p Svenska p.

Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial

Våra fyra första satsdelar i korthet

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.

Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.

FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…

Syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet.

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Morfologi – hur ord böjs och bildas

Huvudsats och bisats– att bygga meningar

 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.

SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.

Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!

SKRIVA TEXTER Vad är uppgiften? Berätta om det inte något annat! Skriv mycket! Bättre med lång text och fel än lite och rätt. Några exempel på bisatser.

Ord som beskriver substantiv och pronomen

SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.

Satsschema - Hur använder man det?.

Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –

Grammatik och språkriktighet

Grammatik - Språket om språket -.

GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.

Skriva meningar i huvudsats

Ordföljd huvudsats.

Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.

Satsdelar Så här hittar du dem!.

Morfologi – hur ord böjs och bildas

Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.

SUBSTANTIV Grammatik.

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Grammatisk terminologi I

Svensk grammatik Satslära (Del 2).

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Ordföljd huvudsats.

Satsschema - Hur använder man det?

Ordklasser och akademisk text

Nominativ Ackusativ Dativ

Satsschema - Hur använder man det?.

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Possessiva pronomen.

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Morfologi – hur ord böjs och bildas

Presentationens avskrift:

GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

A CKUSTATIVOBJEKT ( DIREKT OBJEKT ) Svarar på frågan: Vad +p (predikatet)+s (subjektet)? Vad äter Kalle? Kalle äter ett äpple. ao Är det subjektet ”gör något med”. Skriver Anna ett prov? ao

DATIVOBJEKT ( INDIREKT OBJEKT ) Svarar på frågan: Till/åt vem/vilka + p + s + ao? Till/åt vem/vilka ger Kalle äpplet? Kalle ger äpplet till Lisa. ao do Är ofta den som ”får något” men kan också vara den man ”tar” något ifrån. Rektorn tog bort tid från idrottslektionen. do

P REDIKATSFYLLNAD Svarar på samma fråga som ackusativobjektet men predikatet måste vara: Vara (är, varit…), bli, heta, kallas (lär dig rabbla dessa verb!) Vad+p (predikatet)+s (subjektet)? Vad är Kalle? p pf Kalle var snäll. Pojken heter/kallas Kalle. pf pf Jag blir glad när jag ser dig! pf Det kallas predikatsfyllnad eftersom det inte så tydligt det subjektet gör något med utan mer något som fyller ut predikatet eller en egenskap hos subjektet (det subjektet är, heter, blir, kallas…).

A TTRIBUT Beskriver på olika sätt substantiven (personer, saker, djur). De kan stå före eller efter sitt substantiv. De kan vara adjektiv (glad, stor) pronomen (min, alla, den), räkneord (tredje, två), substantiv (Peters, kattens). De två blonda tjejerna är mina systrar. attr attr (subst) attr (subst) Tips: Leta först upp substantiven i satserna och hitta sen de ord som beskriver substantiven!

ADVERBIAL Svarar på frågorna: Var? Vart? När? Hur? (lär dig frågeorden och fundera över vilka ord som svarar på dessa frågor) De beskriver eller preciserar verb, adjektiv och adverb och tillhöra flera olika ordklasser. Pojken gav snabbt flickan rosor på advl Arlandagymnasiet på alla hjärtans dag. advl advl

AGENT Agent är den som borde vara subjekt, alltså den som egentligen gör något i satsen, men som istället placeras efter ”av” i en så kallad passiv sats. Aktiv sats: Agent 007 sköt skurken. Passiv sats: Skurken blev skjuten/sköts av agent 007. ag Tips: Leta efter ”av” och ett passivt verb (blev …., eller verb+s), ordet efter ”av” är agent.