19 maj attityder till språkvarianter

Repetition När vi talar svenska gör vi det på olika sätt…

geografisk hemvist ålder kön grupptillhörighet yrke utbildning mm intressen Dialekt Sexolekt Kronolekt Fackspråk Gruppspråk Sociolekt

Fint språk Fult språk Dåligt språk Bra språk

De språkliga kraftuttrycken Svärdomar Invektiv (skällsord) Får sin kraft av tabun (tabu=förbjudet område) Förvanskningar (jämför ”noa-ord”)

Populära ungdomsromaner innehåller i snitt 38 svordomar. Och det är de attraktiva, populära och välbärgade karaktärerna som svär mest. Det gör att sannolikheten för att läsarna tar efter språkbruket ökar. Det visar en studie från Brigham Young university i Utah publicerad i Mass communication and society. Forskarna har studerat 40 ungdomsromaner. I 35 av dessa förekom svordomar – från en enda till närmare 500 svordomar. Det innebär att genomsnittsläsaren möter sju svordomar i timmen. Svordomarna yttrades ofta av karaktärer förknippade med egenskaper som skönhet, rikedom och hög social status. Trots en högre svordomsfrekvens än i exempelvis tv-spel saknas varningstexter på ungdomslitteratur. Detta medför, enligt studien, att läsarna utan förvarning möter språket i böckerna och i större utsträckning tar efter de populära karaktärernas språkbruk. (Från Språktidningens webbsida)

Vi samlar på en padlet (ej publik) Skriv arga insändare, alla med olika utgångspunkter (välj en var i gruppen): Du är pensionär och förfasas över ungdomars språk Du är ung och trött på det torra språket hos dagens politiker Du är kvinna och tycker illa om ”det manliga språket” Du är man och tycker illa om ”det kvinnliga språket” Du bor på landsorten och retar dig rikssvenskan och stockholmskan Du bor i Stockholm och hatar ”bonnigt” språk Du är lärare och förfasas över svordomar och fult språk Läs varandras insändare och ge förbättringsförslag!

Ibland är språk något som gör att man känner att man hör ihop – ibland skapar det barriärer. Ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet, och reflektera över varför det blir på det ena eller andra sättet.

Redovisning Som gruppdiskussion (”podd”) eller Som uppsats (obligatoriskt för den som inte skrev eller inte nådde alla E-krav i C-delen NP) Bägge uppgifterna kräver att du läst och förstått de artiklar som jag delat ut!