Etableringsreformens effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. av Pernilla Andersson Joona, Alma Wennemo Lanninger och Marianne Sundström Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet FORES Maj 2016

Reformen Överförde ansvaret för integrationen av nyanlända från kommunerna till staten/AF Från 1 dec 2010 skulle flyktingar och deras anhöriga registrera sig hos AF för att få etableringssamtal, plan, ersättning och lots Planen ska innehålla SFI, samhälls- orientering och arbetsförberedande åtgärder och sträcka sig över 24 månader

Reformen: Bakgrund Alltför långsam integrationsprocess Flyktingar lägre sysselsättning än andra utrikes födda även efter år i Sverige Kommunala integrationsprogrammen hade stora brister och stor variation Forskning hade funnit positiva effekter av intensivare vägledning för nyanlända Erfarenheter från andra länder pekade på fördelar med central styrning

Reformen (forts.) Syfte: Föra nyanlända närmare arbets- marknaden och snabba på deras integration Intensifierad vägledning och hjälp med att validera utbildning och tidigare erfarenhet Förbättrad kvalitet i åtgärder och program – större enhetlighet Individuell ersättning, inte hushållsbaserad Målgrupp: Flyktingar och deras anhöriga 20–64 år som inte arbetar heltid och inte är för sjuka för att arbeta minst 25% Reformen hade stora inkörningsproblem

Studiens syfte Utvärdering efter reformens andra och tredje år Effekter på sysselsättning, löneinkomst och reguljär utbildning för nyanlända år Vi behöver en jämförelsegrupp Vad skulle hänt utan reformen? Antagligen skulle det tidigare systemet fortsatt Vi jämför med dem som fick uppehållstillstånd närmast innan reformen trädde i kraft

Metod Vi studerar skillnaden mellan två grupper Undersökningsgruppen: Mottagna i en kommun 1 dec 2010 – 31 dec 2011, har haft plan, tid med plan och ersättning, personer Jämförelsegruppen: Mottagna i en kommun 1 jan – 30 nov 2010, har deltagit i introduktionsprogram och haft ersättning, personer

Metod ( forts.) Viktigt med kontrollvariabler eftersom Utfallen mäts olika år, 2013 och 2014 för undersökningsgruppen och året innan, d v s 2012 och 2013, för jämförelsegruppen Gruppernas sammansättning kan skilja sig Vistelsetid och mottagningstid påverkar utfallet Arbetsmarknadsläget varierar även geografiskt  vi kontrollerar för arbetslöshet i kommunen och boendelän, båda utfallsåret

Utfall Sysselsättning: sysselsatt i november resp. år eller har kontrolluppgift från arbetsgivare Löneinkomst: Årlig löneinkomst för dem som haft någon löneinkomst under resp. år i 2014 års priser Studerande: studerande höstterminen men ej deltagit i SFI under året

Data Ett utdrag ur SCB:s databas STATIV över utrikesfödda som invandrade åren kombinerat med data från Arbetsförmedlingen

Kontrollvariabler Kön, födelseår och födelseland Utbildningsnivå Flyktingkategori Barn under 7 år, gift Antal dagar folkbokförd Mottagningsmånad Län för boendekommun, utfallsåret Arbetslöshet i boendekommunen, utfallsåret

Tabell 1. Medelvärden och frekvenser Variabler Undersöknings- gruppen Jämförelse- gruppen Födelseland Afghanistan 9,2 4,2 Eritrea 13,1 7,6 Europa 2,7 Irak 18,8 14,1 Iran 7,2 4,4 Somalia 28,3 53,6 Övriga Afrika 8,9 5,3 Övriga Asien 5,0 3,8 Övriga Mellanöstern 6,2 3,7 Övriga världen 0,6

Tabell 1. forts. Variabler Undersöknings- gruppen Jämförelse- gruppen Utbildning Förgymnasial under 9 år 42,240,7 Förgymnasial 9 år 7,58,4 Gymnasial 28,920,5 Eftergymnasial 21,419,0 Okänd 0,011,4 Arbetslöshet i kommunen9,39,7

Tabell 2. Medelvärden och frekvenser för utfallen. Båda könen. Procent och 100-tal kronor Sysselsatta under året22,733,641,722,031,636,0 Löneinkomst, median507,9861,41148,9480,2757,81026,1 Studerande16,120,221,116,722,722,4 Arbetsmarknads- utbildning 8,611,713,75,23,28,1 Undersökningsgruppen Jämförelsegruppen

Tabell 3. Typ av sysselsättning bland sysselsatta i november 2014 resp MänKvinnor U-gruppJ- gruppU-gruppJ- grupp Reguljär anställning 70,981,778,486,6 Subventionerad anst 23,814,120,211,6 Egenföretagare 5,34,21,41,8 Andel sysselsatta 35,529,317,614,0 Observationer

Tabell 4. Andel inskrivna vid AF under året bland män och kvinnor. Procent Män98,386,283,385,583,276,3 Kvinnor98,486,778,867,965,560,6 Undersökningsgruppen Jämförelsegruppen

Resultat  Deltagare i etableringen hade ca 1,8 %- enheter högre sannolikhet än deltagare i introduktionen att vara sysselsatta under det andra året  Och ca 2,7%-enheter högre sannolikhet under det tredje året  Ingen effekt efter ett år  Detta motsvarar ca 5,7% högre sysselsättning efter två år och 7,5% högre efter tre år

Resultat forts  Större effekt på löneinkomsterna  Deltagare i etableringen hade ca 20% högre löneinkomster under det andra året  Och ca 22% högre under det tredje året än de i introduktionen  Ingen effekt efter ett år  Vår tolkning är att deltagarna i etableringen arbetar fler dagar och timmar

Resultat forts  Kvinnor hade sämre utfall än män i båda grupperna  Mellan 14 och 18 %-enheter lägre sannolikhet att vara sysselsatta  Omkring 36% lägre löneinkomster andra året och omkring 51% lägre tredje året

Resultat forts  Reformen påverkade kvinnor och män på samma sätt

Resultat forts Hur är övriga kontrollvariabler korrelerade med sysselsättningen? (Allt annat lika)  Yngre större chanser, utbildning positivt korrelerat, arbetslöshet i kommunen negativt  Men eget boende ger högre chanser än övriga  Nyanlända från Irak har sämre chanser än övriga  Vilket län man bor i har stor betydelse, bästa chanserna i Norrbotten och Stockholms län

Diskussion Vad kan de positiva effekterna bero på?  Tidigare kontakt med AF  Tydligare fokus på arbetsmarknadsinträde  Etableringssamtalet – klarlägger och validerar utbildning och tidigare erfarenheter  Bättre info om individens förutsättningar och behov  lämplig arbetsmarknadsutbildning  Individuell ersättning – inte hushållsbaserad

Tack för att ni lyssnade!