Gustav Lidén och Jon Nyhlén, Mittuniversitetet Kommunalt flyktingmottagande - bosättning och integration.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Introduktion för nyanlända invandrare
Advertisements

Beredningen för integration och mångfald
KUB-projektet och koppling till informationsverige.se
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
Gävleborg – möjligheter för alla
STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Projektet STANNA ska utveckla mottagandet.
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Länets kommuner i samverkan
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocesen KUB-projektet Presentation Norrbotten.
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
(A) Kommunens mottagande av nyanlända
Efteruddannelse på Tværs – Förutsättningar och möjligheter
Syftet är att nyanlända snarast ska…
Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin
Goda exempel från tema Asyl inom Equalprogrammet Det nya socialfondsprogrammet
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
OECD Territorial Review of Sweden
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Tobias Hedkvist Annika Stark Arbetsmarknadsförvaltningen
Samverkan för nyanländas etablering och introduktion
Fokus Framtid - Etablering för välfärd
Hinder och möjligheter Hur förbereder man mottagande ur ett kommunövergripande perspektiv.
24 februari på Stadshotellet i Luleå Medborgarnas förväntningar på Norrlands framtid ANDERS LIDSTRÖM Professor i statsvetenskap vid Umeå universitet Varmt.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
NEA Seminarium 7 december 2004
Migrations och integrationspolitiken
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Målgrupp Flyktingar och anhöriga utgör huvudmålgrupp.
Om samhällsorientering Och Hur vi arbetar i Gävleborg
Från ankomst till Sverige till etablering
Integration Gävleborg 2.0
Li Jansson Arbetsmarknadsekonom/Branschansvarig Näringslivets syn på kommunernas roll i kompetensförsörjningen.
(B) Lokal samverkan. Frågans lydelse: ’Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas.
Trender och utmaningar för det offentliga åtagandet i en föränderlig tid Hans Folkesson.
Asylsökande och kommunmottagna, utfall och prognos Källa: Migrationsverket.
Pressträff Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december 2015 John Hassler: Ordförande.
Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016.
Flyktingmottagande och Integration i Jämtlands län Hans Halvarsson, Länsstyrelsen.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Sverige tillsammans - seminarium arbetsmarknad Gävle Johan Tegnhed MO Södra Norrland.
Fler vägar till första jobbet - Bryt det nya utanförskapet Tomas Tobé, partisekreterare Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson.
Tillväxt- och regionplanenämnden den 11 december 2015.
Hur kan integrationen bli bättre? Patrick Joyce, WSP.
Nya samarbetsformer för framtida kompetensförsörjning Malin FerbasMaria Ingvarsson
Flyktingsituationen och mottagande av nyanlända Talieh Ashjari.
Integration för tillväxt Stora kompetensförsörjningsproblem Enda gruppen som med kraft kan bidra till lösningen är invandrare Extremt stort flyktingtryck.
Länsstyrelsens uppdrag om integration Med fokus på mottagande och bosättning av ensamkommande barn och nyanlända. Utmaningar, möjligheter och samverkan!
Workshop om inkludering MIUN Anneli von Wachenfeldt
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Hur kan vi se resultat inom integration?
Länsstyrelsens nya uppdrag insatser för asylsökande m.fl.
Presentation fristående förskolor
Tidiga insatser för asylsökande
Etableringsplan Civila samhället Ensamkommande barn
1980 och 2011 Kommunal politik och förvaltning: förändring, kontinuitet och forskningsfrågor Stig Montin När jag skulle komma på vad jag lämpligen.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
GRUPPDISKUSSION 1. Under passet ”Hemlöshet – då och nu” med Elin Eriksson från Eskilstuna Stadsmuseum kom det fram att många personer som befinner sig.
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Djupintervjuer i SITE-kommunerna
Presentation Framtidsland
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
Västvärlden, Sverige och Söderhamn står inför en mycket stor utmaning och stora möjligheter beträffande flyktingmottagandet Söderhamns kommuns vision:
De nya svenskarnas röst !
Presentationens avskrift:

Gustav Lidén och Jon Nyhlén, Mittuniversitetet Kommunalt flyktingmottagande - bosättning och integration

Mittuniversitetet 1. Kommunalt flyktingmottagande 2. Lokal integrationspolitik

Mittuniversitetet Studier om kommunalt flyktingmottagande De svenska kommunerna har haft möjligheten att själva avgöra huruvida de vill teckna avtal om flyktingmottagande eller ej. Stora variationer har existerat. Ny situation efter 1/ genom lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (Bosättningslagen) Beslut om flyktingmottagande har undersökts med hjälp av såväl kvantitativa metoder som kvalitativa.

Mittuniversitetet Kvantitativa resultat visar att: Mindre kommuner är mer benägna att avtala om mottagande. Kommuner med låg inkomstnivå och låg arbetslöshetsnivå är mer benägna att avtala om mottagande. Kommuner där Sverigedemokraterna befinner sig i vågmästarställning är mindre benägna att avtala om mottagande.

Mittuniversitetet Kvalitativa studier: Strukturella omständigheter inverkar. Men hur omsätts de på lokal nivå? Vad är motiven för att ta emot eller inte ta emot flyktingar i kommuner? Fyra kommuner studerades genom dokumentstudier och intervjuer. Urval i enlighet med en modell där likartade kommuner undersöktes. Variation i inställning till flyktingmottagande, mer generöst än i medeltal (Dorotea, Bräcke) eller mindre generöst än i medeltal (Ånge, Rättvik).

Mittuniversitetet Kvalitativa studier visar: Positiva kommuner anger:  Symboliska skäl: ”ska dra vårt strå tills stacken”, ”humanitära skäl”.  Instrumentella skäl: ”räddningen för glesbygden”. Negativa kommuner anger:  Symboliska skäl: saknas.  Instrumentella skäl: ”har för få bostäder”, ”arbetsmarknaden är för liten”. Inställning NegativPositiv Argument Symboliska Bräcke Instrumentella Ånge, RättvikDorotea

Mittuniversitetet Styrning inom Etableringsreformen 1 December 2010 implementerades ”Etableringsreformen” vilket innebar en centralisering av ansvaret för etablering av nyanlända invandrare. Bakgrunden: Likartad behandling samt större fokus på etablering på arbetsmarknaden Kommunernas roll minskar genom centraliseringen

Mittuniversitetet Resultat från egna studier Styrningen inom etableringsreformen studeras i Västernorrlands län under 2013 genom dokumentstudier och intervjuer med berörda aktörer. Reformen representerar på flera sätt en form av nätverksstyrning. Men denna är på många sätt konstlad och beordrad och saknar därför flera inslag av klassisk nätverksstyrning. Detta ger upphov till vad som kan liknas vid en ”hierarkisk nätverksstyrning” som bryter mot många teoretiska förväntningar.

Mittuniversitetet Invandring till jobb – egna erfarenheter från utrikes födda Finansierat av Länsstyrelsen Västernorrland samt Tillväxtverket. Intervjuer med knappt 30 nyanlända i Västernorrland. Strategiskt urval med syfte att spegla olika förutsättningar i länet. Frågor avseende: (i) livsvillkor (ii) möjligheter (iii) hinder och utmaningar (iv) arbetsmarknad (v) utbildning (vi) kontakt med det offentliga (vii) boendesituation och trygghet.

Mittuniversitetet Tentativa resultat – fem olika teman Uppfattningar av mottagande Olika erfarenheter om hur det är att komma som asylsökande, ensamkommande barn respektive kvotflykting. Lokalsamhället och bostadssituation Skillnader mellan stad och land. Svårt att få tag i lämpligt boende. Viljan av att bo kvar beroende på möjligheter till arbete och studier.

Mittuniversitetet Tentativa resultat – fem olika teman Arbetsliv och arbetsmarknad. Fokus på utbildning i Sverige. Kompetens från hemlandet värdesätts inte. Vikten av språkkunskaper. Kontakter med det offentliga Skillnader i mottagande och integration beroende på hur politiken har förändrats. Kontakter som är personberoende – exempelvis till handläggare. ”Samarbetet mellan myndigheterna [och kommunen] bör förbättras” (Intervjucitat).

Mittuniversitetet Tentativa resultat – fem olika teman Sociala aspekter. Vikten av att få återförenas med sin familj. Viktigt att bygga nätverk. ”Det är när man böjar jobba som man skapar nätverk” (Intervjucitat).

Mittuniversitetet Gustav LidénJon Nyhlén Telefon Webbmiun.se