Välkomna till Kulturgeografiska institutionen och Ekonomisk Geografi 15 Hp HT 09 Huvudlärare: Johan Jansson Ekonomikum rum: L 440

Kursens upplägg och struktur Schema Undervisningen: föreläsningar, seminarier och övningar. Deltagande i all undervisning (förutom föreläsningar) är obligatoriskt.

Kurslitteratur Kurslitteratur finner ni i bokhandeln (på stan eller på nätet). Viss litteratur säljs vid introduktionen (och senare via institutionen). Artiklar via länk får ni enklast tag på via universitetsbibliotekets hemsida (fråga gärna i biblioteket om ni får problem).

Information rörande obligatoriska moment Seminarier och övningar (samt vissa andra tillfällen) är obligatoriska. Föreläsningar är ej obligatoriska – men bra att gå på ändå. För att få godkänt på ett obligatoriskt moment krävs att man är närvarande, deltar aktivt och uppnår godkänt i de uppgifter som anges. Vid frånvaro från t.ex. seminarium ges restuppgifter som ska lämnas in för godkänt resultat vid seminarium. Kursen godtar endast frånvaro från ett (1) av de obligatoriska momenten (undantag ges vid giltigt skäl).

Examination Examination sker genom skriftlig tentamen samt obligatoriska moment (seminarier samt övningar). Kursen rapporteras som ett delmoment. a) skriftlig tentamen (betyg U/G/VG) b) övriga obligatoriska moment i kursen (betyg U/G). Slutbetyget på kurs avgörs av betyget på tentamen.

Kursens målsättning Kunskap om grundläggande ekonomisk-geografiska begrepp, teorier och metoder. Grundläggande kunskaper om såväl världsekonomins utveckling som Sveriges ekonomiska geografi. Hur påverkar och påverkas ekonomiska aktiviteters utveckling av den samhälleliga omgivningen (fysiskt, institutionellt, kulturellt). Insikt i samspelet mellan företag i industriella system/kluster. Kunskap om hur olika regioners egenskaper (resurser, demografi, institutioner) leder till ojämn ekonomisk utveckling.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna Beskriva grundläggande ekonomisk-geografiska begrepp samt äga kunskap om ekonomisk-geografiska teorier och metoder. Redogöra för världsekonomins utveckling liksom Sveriges ekonomiska geografi samt förstå förutsättningarna för uppkomsten av geografisk ojämn ekonomisk utveckling. Analysera den lokala och regionala miljöns betydelse för företag och ekonomiska verksamheter samt diskutera hur ekonomiska aktiviteter påverkar och påverkas sin omgivning. Aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer. Behandla en avgränsad ekonomisk-geografisk frågeställning i ett kortare PM.

Introduktion till ekonomisk geografi

Geografi = jordens beskrivning Geografiämnet delas in i naturgeografi och kulturgeografi …som ibland kallas samhällsgeografi… …som i sin tur kan delas in i… Social, politisk, urban och ekonomisk geografi etc.

Kulturgeografins huvudområden Befolkningsgeografi (demografi, migration, bosättningsmönster) Social geografi (klass, kön, etnicitet, segregation) Politisk geografi (gränser, territorialitet, geopolitik, makt, planering) Ekonomisk geografi (näringslivs- och strukturomvandling, företagslokalisering, regional utveckling)

Vad är Ekonomisk Geografi? Ekonomisk geografi är studier av ekonomiska aktiviteter kopplade till lokalisering, distribution och rumslig organisation. Ekonomisk geografi behandlar bland annat ekonomiska och rumsliga perspektiv på näringslivsomvandling, arbetslivsförändring och regional utveckling. T.ex. studier av industrilokalisering och transporter. Ekonomisk geografi har beröringspunkter med andra akademiska discipliner, exempelvis internationell ekonomi, nationalekonomi, ekonomisk sociologi, urbana studier.

Ekonomisk geografi studerar olika rumsliga nivåer: Globalisering Hur globaliseringen förändrar rumslig organisation av produktion, företagande, institutioner, marknader osv. T.ex. förändrade förhållanden mellan samhälle-människa, maktstrukturer. Regionalisering Regioner (särskilt storstadregioner) har en nyckelfunktion för utvecklingen av konkurrenskraftiga ekonomier och samhälleliga välfärdssystem. Vanliga studiefält är industriella agglomerationer, arbetskraftens rörlighet, informationsflöden och innovationssystem. Lokala miljöer Den ekonomiska geografin studerar ofta geografiska koncentrationen av aktiviteter. Exempel på detta är regionala och nationella specialiseringar inom vissa specifika branscher; Silicon Valley inom IT eller bioteknik i Uppsala.

The geography of the internet (Dicken 2007)

Europe’s major growth axis (Dicken 2007)

Localized knowledge clusters in a wider context: local buzz and global pipelines (Dicken 2007)

Utgångspunkt för modern ekonomisk-geografisk forskning Frågan om lokalisering (VAR?) hänger samman med: VAD? (typ av produkt/vara/tjänst) HUR? (organisation, teknologi) FÖR VEM? (typ av kund/köpare/klient) HUR MYCKET? (dimensionering, skala, grad av standardisering) …samt förändringar i de samhälleliga rambetingelserna för verksamheten …

Ekonomisk geografi studerar bakomliggande strukturer som styr ekonomins geografiska organisering Hur påverkas företags lokalisering och regioners ekonomiska utveckling av… …ny teknik …infrastrukturutveckling …globalisering …institutionell förändring (formell/informell) …strukturomvandling

Teknologisk utveckling… Kommunikation Distribution

Infrastruktur…

Globalisering…

Institutionella förändringar… € © § Olika rumsliga nivåer: Global - EU, WTO, NAFTA etc Nationell – Stat, lagar, regler… Regional/lokal – Kommun, landsting, länsstyrelse…

Strukturomvandling…

En rumslig paradox I en allt mer globaliserad ekonomi tycks den lokala miljön spela en allt större (inte mindre) roll för företags utvecklingsförmåga Vad beror detta på?

Klassiska ekonomisk-geografiska frågeställningar Hur påverkas företags konkurrenskraft av den plats/region där de är lokaliserade? Vilka egenskaper gör en plats/region ekonomiskt livskraftig? Varför agglomereras likartade/relaterade verksamheter till vissa platser/regioner? Hur uppstår och reproduceras regional specialisering?

Traditionella förklaringsfaktorer Kostnadsminimering Produktionskostnader (t.ex. arbetskraft) Transportkostnader Den lokala marknadens storlek → Klassisk lokaliseringsteori (se t.ex. Christaller, von Thünen, Weber)

Ny syn på konkurrenskraft och lokalisering Innovationsförmåga är viktigare än kostnadseffektivitet Innovationer är mer än high-tech Innovationer uppstår i samspel inom industriella system Närhet är viktig i detta samspel Lokala kunskaper är viktigare än råvaror

Från råvaru- till kunskapskälla…

..till förnyad resurs… Kalkbrottet i Furillen

Sammanfattningsvis… Från stor betydelse av: Produktionskostnad Transportkostnad Marknadens storlek Till ökad betydelse av: Innovationsförmåga i rumsligt förankrade system av företag Nyckelbegrepp Kunskap Lärande Innovation