Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Advertisements

Träningslära med kost.
Energigivande näringsämnen
Mat och hälsa åk 8.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Blodet Blodet har många uppgifter
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Kostcirkeln del 5 - Matfett
Näringsämnen i kroppen
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kolhydrater.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
Materia del 2.
En liten pp om vårt energisystem
-läran om det biologiska arvet
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Cellen.
Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Blodomloppet och blodet
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Farliga ämnen.
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fetter Energi Kroppens reservenergi Värmeisolering Stötdämpare
Energigivande näringsämnen
KEMI Vad är det egentligen?.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Blodet Blodtransport.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Cellen.
ÄMNENA I MATEN.
Kostcirkeln del 5 - Matfett Matfett kan man dela in i framförallt två grupper: Hårt matfett – Främst smör och margarin som innehåller en stor mängd animaliskt.
Organisk Kemi.
Repetition av näringslära
Organisk kemi.
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
- En livsnödvändig funktion
Syns inte men finns ändå
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Lösta molekyler och joner
Näringsämnen i kroppen
Matspjälkningen.
1.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till illaluktande ämnen (fettsyror) vid upphettning eller åldring. Man säger att fettet härsknar

Fetter Vegetabiliska Animaliska Djurfetter – i regel mättade (enkelbindningar) Växtfetter – i regel omättade eller fleromättade (en eller flera dubbelbindningar ) exempel: sojaolja solrosolja rapsolja kokosfett exempel: talg – från nöt ister – från grisar fiskfett ● matlagning ● tvål ● kosmetika ● stearin ● margarin ● matlagning ● godis Kolesterol Fettliknande ämne, bra och dåligt sänker kolesterolhalten höjer kolesterolhalten

Proteiner Kallas även äggviteämnen och är byggmaterial för kroppens celler Alla innehåller: O O O Syre C Kol N N Kväve Väte HH Många innehåller dessutom: S Svavel P Fosfor

Proteiner C, O, H, N, S och P bygger molekyler som kallas aminosyror Som i sin tur, med hjälp av våra gener, sätts ihop till stora spiralformade proteinmolekyler Proteinerna som bildas behövs för att bygga muskler, hår, hud, naglar och all annan vävnad i kroppen. Enzymer är en annan viktig grupp proteiner. Enzymer fungerar som katalysatorer vid viktiga kemiska reaktioner i kroppen, t.ex. matspjälkningen.

Proteiner Proteinerna består alltså av stora, spiralformade molekyler Spiralerna snor ofta ihop sig till stora nystan som i denna hemoglobinmolekyl Hemoglobin är blodets röda färgämne. Det tar upp O 2 från lungorna, transporterar ut det i kroppen och tar med sig CO 2 tillbaka till lungorna

Proteiner När vi äter går det åt andra hållet... Stor proteinmolekyl sönderdelas av matspjälkningen till... … aminosyror som kroppen kan använda för att bygga nya proteiner Restprodukterna som bildas avsöndras i njurarna och försvinner via urinen

Proteiner Protein koagulerar (stelnar) om man: ● upphettar det (Äggvita koagulerar vid 70 grader) ● tillsätter vissa enzym (Löpe vid osttillverkning) ● tillsätter syra

Proteiner Ät inte ägg med silversked! Protein innehåller svavel. Svavel och silver bildar en förening som heter silversulfid. Den är svart till färgen och bildar en ful hinna på skeden! Även luften innehåller svavel vilket ger alla silverföremål en mörk beläggning.

Proteiner... … färgas gula av salpetersyra

Proteiner Man kan testa om något innehåller protein antingen med en teststicka (Albustix) eller med Biuret´s test Klicka på bilden

Livsmedelstillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål Exempel på livsmedelstillsatser är ämnen som; ● ökar hållbarheten -konserveringsmedel och antioxidationsmedel, ● påverkar konsistensen - emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel, ● påverkar smaken - sötningsmedel, och smakförstärkare ● ger färg – färgämnen. Endast livsmedelstillsatser som är godkända av Eu får användas i livsmedel. De har ett så kallat E-nummer. Livsmedelsverket

Tvätt och rengöring Tvättmedlet har som uppgift att: ● minska ytspänningen och ● lösgöra smutsen ● Detta görs med tensider hög ytspänning låg ytspänning

Tvätt och rengöring Tvål bildas vid en kemisk reaktion som kallas förtvålning Fett Natriumhydroxid Tvål