1. Uppmärksamma/Aktualiseringsorsak I första hand ska nya elevärenden tas upp i samband med elevvårdstiden. Här tar man ställning till om man ska göra extra anpassningar, en kartläggning eller om ärendet bör gå via EHT. I undantagsfall kan ärenden också tas upp mer informellt i samband med ett möte mellan lärare och EHT. 3. Samråd EHT diskuterar hur man ska gå vidare med ärendet. Detta steg kan i vissa fall hoppas över. 4. Pedagogisk kartläggning/Utredning Undervisande lärare träffas och gör en kartläggning i de ämnen som berörs gärna i samarbete med speciallärare/specialpedagog. Mentorer ansvarar för att elever och föräldrar kontaktas när en kartläggning har påbörjats. De ska också göras delaktiga i kartläggningen. 5. Besluta/Beslutsmotivering EHT tar i samråd med mentorer beslut om det krävs särskilt stöd och därmed ett åtgärdsprogram. 6. Åtgärdsprogram EHT leder arbetet med att ta fram ÅP i sammarbete med mentorer. Även här ansvarar mentorer att kontakt tas med föräldrar och elever för diskussion kring vilka åtgärder som ska vidtas. 7. Delgivning Mentorer kallar föräldrar och elev till möte för att få ta del av ÅP. Detta kan vid behov även göras via e-post/brev om omständigheterna så kräver. Föräldrar ska även informeras om möjligheten att överklaga ÅP. 8. Uppföljning Mentorer sammanfattar vad som sägs på uppföljningsmötet och vidarebefordrar till EHT. 9. Avsluta ÅP Mentor alt EHT skriver en kommentar kring varför ÅP avslutas. Ex. målen är uppfyllda, det behövs nya åtgärder eller behoven har förändrats. Beslutsgång när det beslutas om ÅP 2. Extra anpassning Lärare och speciallärare/specialpedagog beslutar om vilka anpassningar som ska göras i undervisningen. Dessa dokumenteras i IUP och kommuniceras till föräldrar. Räcker inte detta kan ytterligare anpassningar göras. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig behöver man gå vidare till nästa steg.

1. Uppmärksamma/Aktualiseringsorsak I första hand ska nya elevärenden tas upp i samband med elevvårdstiden. Här tar man ställning till om man ska göra extra anpassningar, en kartläggning eller om ärendet bör gå via EHT. I undantagsfall kan ärenden också tas upp mer informellt i samband med ett möte mellan lärare och EHT. 2. Samråd EHT diskuterar hur man ska gå vidare med ärendet. Beslutar man i detta skede att det inte anses vara nödvändigt med en kartläggning, gå vidare till punkt 4 4. Pedagogisk kartläggning/Utredning Undervisande lärare träffas och gör en kartläggning i de ämnen som berörs gärna i samarbete med speciallärare/specialpedagog. Mentorer ansvarar för att elever och föräldrar kontaktas när en kartläggning har påbörjats. De ska också göras delaktiga i kartläggningen. 5. Besluta/Avslag EHT skriver i samråd med mentorer en kommentar kring varför det inte skrivs ett ÅP. 6. Delgivning Föräldrar och elev får del av beslutet att inte skriva ÅP. Föräldrar ska även informeras om möjligheten att överklaga beslutet att inte utarbeta ett ÅP. IUP De åtgärder som görs skrivs in i IUP. Här ansvarar mentorer. Detta kan med fördel göras i samband med utvecklingssamtal vilket gör att både föräldrar och elever är delaktiga. Handlingsplan Upprätta en handlingsplan där de stödinsatser som görs skrivs in och vilket ansvar eleven har. Ansvarig för handlingsplanen kan vara både mentor och undervisande lärare beroende på vad det gäller. Eleven ska vara delaktig i denna process. Kravet på föräldrarnas deltagande minskar. Beslutsgång när ÅP inte skrivs Andra sätt att dokumentera åtgärder. 3. Extra anpassning Lärare och speciallärare/specialpedagog beslutar om vilka anpassningar som ska göras i undervisningen. Dessa dokumenteras i IUP och kommuniseras till föräldrar. Räcker inte detta kan ytterligare anpassningar göras. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig behöver man gå vidare till nästa steg.