Behandling av ätstörningar hos barn Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Edh, leg. psykolog

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Exponering – habituering eller nyinlärning?
Advertisements

Vi vänder oss till kvinnor från 18 år som har Missbruks-/beroendeproblematik och någon eller några av följande problemområden: Svåra ångeststörning Personlighetsstörning.
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Behandling av spelberoende
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Ätstörningsmottagningen
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Hälsa ur olika perspektiv
Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov
Bra mat för dig – som tränar
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
FaR® på Hisingen Anders Esko, leg sjukgymnast
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Hej och välkomna!.
Ätstörningsproblematik
Ätstörningar Ett informationsmaterial om kliniska riktlinjer för utredning och behandling.
Rehabiliteringsgarantin
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Försäkringskassans roll i samverkan
SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer
Vad innebär hälsa för dig?
Ätstörningar Ata Ghaderi och Thomas Parling
Ätstörningsenheten Eriksbergsgården
Psykolog utan gränser, september 2013
En gång per vecka Tolv gånger Ca 20 patienter kallade från väntelistan (är under utredning, nyss börjat i behandling) Alla i teamet deltar vid olika tillfällen.
Elevenkät Volgsjö skola År Höstterminen 2008.
Hur går behandlingen till? Bedömning av barnläkare
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Anorexia (utan aptit) Symtom Väger 15% mindre än vad som är normalt.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Om oss: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar Vi driver på utvecklingen.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
TR90 Omvandla ditt liv på 90 dagar. När det handlar om att utveckla en VÄLBALANSERAD SUND LIVSSTIL, finns det MÅNGA HINDER som miljoner av oss försöker.
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
Sammanställning av föräldraenkät Barnavdelningen för neurologi, 95B
Wallin Ätstörningar Ulf Wallin. Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosaAnorexia nervosa Bulimia nervosaBulimia nervosa HetsätningsstörningHetsätningsstörning.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
ÄAIK P03:BLÅ Lag & Spelarutveckling NIVÅANPASSNING.
PSV – OCD-programmet Huddinge
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Skolsköterskans sociala uppdrag, finns det?
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Bedömning av individens kriminalitet
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Normaliseringsprocessen
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Förebyggande av skador
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Träff 11 Välkomna!.
Ny Remissrutin till BUP
Träff 13 Välkomna!.
Träff 2 Välkommen!.
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Träff 7 Välkomna!.
Diabetes.
Läkarintyg för sjukpenning
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
Ledarträff Nicklas är lagledare och ansvarar för administration i Laget.se och kontakt mot Störmsbro IF och fotbollsförbundet, sätter ihop.
Presentationens avskrift:

Behandling av ätstörningar hos barn Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Edh, leg. psykolog

Agenda  Typer av ätstörningar  Distribution, uppkomst  Behandling  Vidmakthållande faktorer  Motivation till förändring

Typer av ätstörningar Anorexia nervosaBulimia nervosa  Underviktig (15% under normalvikt)  Hetsätning  Intensiv rädsla för viktuppgång  Kompensatoriskt beteende  Störd kroppsupplevelse, självkänsla överdrivet påverkad av kroppsvikt  Minst 2 ggr/v i minst 3 mån  Amenorré  Självkänsla överdrivet påverkad av kroppsform/vikt

Typer av ätstörningar, forts.  Hetsätningsstörning  Kommer troligen att bli en separat diagnos  Hetsätning utan olämpliga kompensatoriska beteenden  Resulterar ofta i övervikt

Typer av ätstörningar, forts. Ätstörning UNS  För kvinnor, alla kriterier för AN uppfyllda förutom amenorré  Alla kriterier för AN uppfyllda förutom att vikten ligger inom normalintervall trots betydande viktnedgång  Alla kriterier för BN uppfyllda förutom att hetsätning och kompensatoriska beteenden förekommer mindre än 2 ggr/v eller under kortare period än 3 mån.  En normalviktig person som regelmässigt använder kompensatoriskt beteende efter att ha ätit små mängder mat.  En person som vid upprepade tillfällen tuggar och spottar ut stora mängder mat.  Hetsätning: personen har återkommande episoder av hetsätning, men uppvisar inget av de kompensatoriska beteenden som annars karaktäriserar BN.

Bakgrund distribution Anorexia nervosa  90% kvinnor  Tonåren (13-14 år)  Möjligtvis något mer i övre social klass  Prevalens: ca 0,5-1,0% Bulimia nervosa  Mest kvinnor (män osäkert)  Unga vuxna (16-19 år)  Jämnt fördelat över klass  Prevalens: 1-2%

Uppkomst och utveckling  Biologiska faktorer  Sociokulturella faktorer  Psykologiska faktorer  Multifaktoriellt

Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar, Uppsala  Tidig upptäckt, ingen väntelista, snabba insatser  Samarbete: pediatrik och barnpsykiatri med föräldrar, skolhälsovård, skolledning  Gemensamt synsätt = behandlingsprogram baserat på KBT och familjebehandling.  Undvik hospitalisering  Initialt fokus på viktuppgång (Undantag för BN)  ”Först mat sedan prat”

Barnläkarbedömning Familjen sjukskrivs under minst en vecka Bedömning på ätstörningsenheten Familjebehandling Separat familjebehandling Individuell behandling i samarbete med vårdnadshavare Dagvård

Familjebehandling  Forskningen visar att familjebehandling, som direkt angriper ätstörningen, är den mest hjälpsamma behandlingen för unga, nyinsjuknade patienter med AN.

Hur behandlingen går till: steg 1 Bryta svält och påbörja viktuppgång  Föräldrar återta auktoritet och kontroll över matsituationer  Skuldsanering  Externalisera sjukdomen  Regelbundna och normalstora måltider (+ näringsdrycker)  Vila efter huvudmåltiderna + lugn  Viktuppgång 0,5-1 kg per vecka  Hembesök med måltid  Sluta med kompensationsstrategier  Ångesthantering

Hur behandlingen går till: steg 2 Fortsatt viktuppgång/regelbundet och tillräckligt ätande  Så länge det behövs…  Undvika återgång till ”det anorektiska högvarvet”  Ångesthantering

Hur behandlingen går till: steg 3 Successiv återgång till skola och vanligt liv  När patienten har tagit igen ca hälften av förlorad vikt samt/eller när mat, vila, lugn fungerar  Social aspekt viktigare än studier (bromsa höga ambitioner och prestationskrav)  Gradvis ta över eget ansvar för mat, ätande och annat  Ätträning i skolan, träna svår mat  Anhöriggrupp

Hur behandlingen går till: steg 4 Eventuellt ta upp vidmakthållande faktorer  Övervärdering av vikt och figur  All form av bantning  Självkänsla  Interpersonella svårigheter  Färdighetsträning  Perfektionism  Känsloreglering  Problemlösning och stresshantering

Övervärdering av vikt och figur  Arbeta med hur det tar sig uttryck  Kolla kroppen  Väga  Prova kläder  Bantning  Felbenämning av oönskade tillstånd (känna sig tjock)

En ”vanlig” persons självvärdering

Självvärdering vid ätstörning

Motivation  Medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser  Tillbaka till skola/aktiviteter/träning  Långsiktiga livsmål  Externalisera sjukdomen  Vad kan behandlingsprogrammet erbjuda?  Fördelar med att gå upp i vikt snabbt om man ändå har bestämt sig

Tack för mig!