ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi 2.
Advertisements

De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07: Kommentarer till rapport från Riksrevisionen.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för KI Laura Hartman 15 maj 2009.
STATENS EKONOMI.
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Samhällsekonomi.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Pengar i stat, landsting och kommun
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
KONJUNKTURLÄGET 20 juni 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Lågkonjunkturen fortsätter Mest troligt att euron överlever – läget klarnar mot slutet av.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Ekonomiska kretsloppet
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Konjunkturer.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Finanskrisen och lågkonjunkturen Martin Flodén 12 maj 2009.
Budget för landskapet Åland år Global ekonomi Världsekonomin återhämtar sig i rask takt –tyngdpunkt i länder stadda i utveckling, t.ex.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURINSTITUTET
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
#hyväätyötäSuomi. Finlands ekonomi har stagnerat.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Samhällekonomi.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Samhällsresurser och fördelning
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Reflexioner över skuggbudgetar Seija Ilmakunnas Direktör, Löntagarnas forskningsinstitut Seminarium ”Skuggbudgeten – analytisk genomgång” Ekonomiska Samfundet.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
KONKURRENSKRAFTSAVTALET FÖRHANDLINGSRESULTATET
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Vad görs på nationell nivå för att förebygga marginalisering november 2015 Georg Henrik Wrede.
Regeringens sysselsättningspolitik Lars Calmfors SNS Arbetsmarknadsdag 19 maj 2015.
School of Economics and Management | Department of Economics, Åsa Hansson Ett effektivt skattesystem Åsa Hansson.
Kommunalekonomins utveckling till år 2020
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Skattefinansieringen år 2016, md €
KONJUNKTURINSTITUTET
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Stabiliseringspolitik i praktiken

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Beskattningen i Finland
Skattefinansieringen år 2016, md €
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €
Presentationens avskrift:

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Oppositionens alternativa budgetförslag Vesa Vihriälä Ekonomiska Samfundet

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Finland halkar efter

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY BNP återhämtar sig långsammare än under 1990-talet

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Exporten har nu stampat på stället i 4 år

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Kostnadskonkurrenskraften och lönsamheten har försvagats; gapet till nivån före krisen är ungefär % Industrins relativa lönsamhet* Nationalekonomins relativa kostnadsnivå och relativa lönsamhet Källa: Etlas beräkningarKälla: Kajanoja/FB *) Förädlingsvärdet dividerat med arbetskraftskostnaderna. Finland i förhållande till handelspartnerländerna med Finlands utrikeshandelsvikter.

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Anpassning av kostnadskonkurrenskraften på talet och under de senaste åren Kostnadsanpassningen under talets lågkonjunktur Kostnadsanpassningen från år 2008 framåt Etlas beräkningar - Avtalslöneindex - Förtjänstnivåindex - Enhetsarbetskraftskostnader - Enhetsarbetskostnader i konkurrentländernas valuta - Relativa enhetsarbetskostnader

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Den privata konsumtionen har den här gången stött tillväxten, men tillväxten har stannat av

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Finanspolitiken har kumulativt varit den mest stimulerande av alla EU-länder Källa: Ameco

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Politiken har under de senaste åren skiftat till lindrigt åtstramande, regeringen fortsätter med denna åtstramning

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Mycket långsam återhämtning i sikte, räcker inte till för att förbättra sysselsättningen under de närmaste åren BNP-tillväxten, % 0,2 1,0 1,3 1,2 1,4 Tillväxten i sysselsättningen, % -0,8 0,1 0,1 0,2 0,2 Arbetslöshetsgraden, % 9,6 9,5 9,5 9,4 9,3 Sysselsättningsgraden, %68,168,368,769,069,2 Etlas prognos september 2015

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Den offentliga ekonomin rätar långsamt upp sig I den offentliga ekonomin finns det ett hållbarhetsgap även efter pensionsreformen och sparbesluten –FM: 3,5 %, –ETLA 1,5 – 2,5 % Underskotten blir mindre, men skuldsättningsgraden överstiger 60 % och fortsätter sin tillväxt även efter budgetbesluten Skuldsättning/BNP,%62,1 64,4 66,0 67,3 67,9

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Översikt av skillnaderna till regeringens proposition 2016, milj. euro, partiernas egna uppskattningar (1) SDP De Gröna Vänster- förbundet SFP KD Skatter Andra inkomster Inkomster sammanlagt Utgifter Nettoutlåning

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SDP: större utgifter finansierade med högre skatter Skatter: finansiell skatt (+230), kapitalbeskattning ( ) skatt på placeringsförsäkring (+115); arbetsinkomstavdrag (-100); effekten av bekämpning av den grå ekonomin (+200) Utgifter: + utvecklingssamarbete (190), transportleder (100), arbetskraftspolitik (158), utbildningspolitik på alla nivåer (124), socialpolitik (108) t.ex. genom att slopa indexnedskärningar, mögelskolor (100) Övrigt: Sänkning av arbetspensionsavgiften (0,8 %-enheter.), sysselsättningssedeln; en betydande inkomstfinansiering från överföring av Sitras (350) och Finlands Banks (60) medel till statsbudgeten

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SDP: bedömningar Budgetens direkta finanspolitiska impuls avviker bara litet från regeringens linje; sänkningen av APL-avgiften försvagar den offentliga ekonomin med uppskattningsvis 400 miljoner euro (0,2% av BNP) Effekterna på tillväxten och sysselsättningen kommer sålunda från det att utgiftsökningarna och förändringar i sättet att använda pengar ger upphov till större positiva effekter än de negativa effekterna av skatteåtstramningarna De uppskattade effekterna är sett mot detta optimistiska –sysselsättningssedelns effekter svåra att bedöma –den finansiella skatten inverkar på finansieringens pris –åtstramningen av beskattningen försvagar investeringsincitamenten –effekterna av åtgärderna på den grå ekonomin uppskattas vara stora Tillfällig finansiering av utgifter som troligtvis blir bestående är problematiskt Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY De Gröna: lite mera utgifter, lite mera skatter; större förändringar i utgifts- och skattestrukturer Skatter: dividendbeskattningen (+260), användning av bil ( ), dividend- och solidaritetsskatt (+31+31) mm.; grundavdrag (-300), Utgifter: biståndssamarbete (+290), utbildning- och forskning (+140), bostadsbidrag ( ), Finnfund (-90), Övrigt: motiven för förändringar i utgifts- och skattestrukturen är mera miljömål och mål för social rättvisa än tillväxt eller sysselsättning

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY De Gröna: bedömningar Den finanspolitiska impulsen avviker inte nämnvärt från regeringens proposition (skillnaden 0,1 % av BNP), fastän partiet poängterar nyttan av en långsammare anpassning av den offentliga ekonomin Skillnaderna i inkomsternas och utgifternas totala belopp och strukturer är inte heller väsentliga med tanke på tillväxten och sysselsättningen (särskilt förändringar i inkomstbeskattningens struktur, m.a.o. en lättnad i form av en ökning av grundavdraget och en åtstramning av progressionen, ökar inte utbudet av arbete) Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Vänsterförbundet: mindre skatteintäkter, mera utgifter; stora stukturförändringar Skatter: MOMS (-1600), grundavdrag (-300), kapitalinkomster ( ), solidaritetsskatt (+95), energiskattenedsättningens minskning (+100), den grå ekonomin (+50) Utgifter: biståndssamarbete (+300), utbildning och forskning (+ 200), arbetskraftspolitik (+130), återkallandet av nedskärningen av socialskyddsutgifterna (+320), Finnfund (-90) Övrigt: Motsätter sig en sänkning av arbetskraftskostnaderna genom att ingripa i lönerna, arbetstiden och de indirekta arbetskraftskostnaderna

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Vänsterförbundet: bedömningar En klart expansiv budgetlinje (underskottseffekten 0,75 % av BNP), som avviker från alla andra Den mest centrala åtgärdens, MOMSens uppskattade effekt på tillväxten är optimistisk (0,8 % vs. Etlas uppskattning 0,35 %) => den offentliga ekonomins skuldsättning är större än partiets egen uppskattning Den betydande åtstramningen av kapitalinkomstbeskattningen torde inverka på investeringsviljan, åtstramningen av inkomstbeskattningens progression har en negativ inverkan på de välutbildades utbud av arbete Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SFP: Samma skatteintäkter och utgifter, men litet annorlunda strukturer Skatter: höjd moms (+409), inkomstskatter (-488), slopad skattefrihet för köp av första bostad (+95), den grå ekonomin (+70) Utgifter: biståndshjälp (+250), utbildning och forskning (+156), Finnfund (-130), minskade uppgifter för kommuner, vård- och kommunreform (-150), förkortad stödperiod (-105), spetsprojekt (-126) Övrigt: SFP vill minska på finansieringen av spetsprojekt och bevara finansiering av Tekes-typ

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SFP: bedömningar Den finanspolitiska impulsen avviker inte alls från regeringens förslag En lindrigare beskattning av arbete, en större nedskärning av det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddets varaktighet och vissa andra åtgärder stöder sysselsättningen Budgeteffekterna av minskningen av kommunernas uppgifter, utvecklandet av sote-tjänsterna och bekämpandet av den grå ekonomin är optimistiska Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY KD: Lite mera utgifter, lite mera skatteintäkter Skatter: den grå ekonomin (+145), tobaks- och alkoholskatterna (+130), energiskatterna (+60), bilskatten (60) företagaravdrag (-135) Utgifter: utbildning och forskning (+140), återkallandet av nedskärningen av de sociala utgifterna (+120), statens ICT- utgifter (-55) Övrigt: ökningen i skatteintäkterna baserar sig i betydande grad på ”dynamiska effekter”

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY KD: bedömningar Den finanspolitiska impulsen avviker inte alls från regeringens förslag Effekten av olika åtgärder på skatteintäkterna är optimistiskt uppskattade, särskilt nyttan av att bekämpa den grå ekonomin har bedömts vara stor Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Den riktiga finanspolitiska linjen? Skuldsättningen borde börja sjunka på medellång sikt Borde också följa EU:s finanspolitiska regler Bara VF föreslår påtaglig finanspolitisk stimulans och är i klar konflikt med EU:s regler Tillväxten kan bäst främjas genom att –Förbättra kostnadskonkurrenskraften –Förbättra arbetsmarknadens funktion (lönebildning, omallokering) –Bevara och förbättra arbetskraftens kunnande och ekonomins innovationsförmåga –Minska skatterna på arbete; finansiering delvis med skatter på fastigheter och konsumtion –Förenkla regelverk t.ex. för byggande –Partiernas förslag varierar en hel del på dessa områden

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Tack!

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Översikt över skillnaderna till regeringens proposition 2016, milj. euro partiernas egna uppskattningar (2) SDP De Gröna Vänster- förbundet SFP KD Skatter Kapitalinkomstskatter Inkomstskatter Bankskatt Mervärdesskatt Tobaksskatt Skatt på alkoholhaltiga drycker Energiskatter Bilskatt Utgifter Utrikesministeriet Finansministeriet Undervisnings- och kulturministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet