Vart är stiftet på väg? Varifrån kom vi ? Gustav Björkstrand Stiftsdagar i Borgå

Sockenindelningen grunden Socken från ”söka”, dvs. den kyrka dit folk sökte sig Under medeltiden 4 socknar: Mustasaari och Pedersöre 1305, Närpes 1348, Karleby 1467 Pedersöre omfattade P:öre, Lappajärvi, Karleby, Lochteå, Lappo, Kuortane Efter reformationen tillkom Lappfjärd, Malax, Nykarleby, Kronoby år nya kapell under och 1700-talen, men inga nya självständiga församlingar på 200 år

Nya församlingar - sammanslagningar På 1800-talet nya församlingar: Kvevlax och Munsala 1857, Korsnäs 1861, Larsmo 1864, Esse 1865, Purmo och Vasa 1867, Terjärv 1868 Församling och kommun skiljs åt 1865, kyrka och skola 1866 Vid grundandet 90 församlingar, Största folkmängden , nu Under senaste decennier samfälligheter och sammanslagningar Svenska församlingar i 24 samfälligheter, tio med svensk majoritet knutna till Borgå stift

Ny kommunstruktur > ny församlingsstruktur Tre modeller: Samfällighet, prosteri, stift Stiftsmodellen – Stiftet bestämmer skattesatsen, fördelar pengar, handhar fastigheterna, fungerar som arbetsgivare för alla – Borgå stift ”försvinner”, eftersom stiftet inte utgör ett geografiskt enhetligt område – Egendomen på Åland inte kan överlåtas till något stift – Fick litet stöd – föll bort

Ny kommunstruktur > ny församlingsstruktur Prosterimodellen Geografiskt bestämd, ska ej förväxlas med nuvarande prosterier Prosterifullmäktige bestämmer skattesats, fördelar pengar, sköter ekonomi- och personalförvaltning och alla fastigheter Kontraktsprosten chef för alla anställda, också minoritetens Konfliktmöjligheter mellan kontraktsprost-biskop och domkapitel Leder till komplicerade strukturer med avdelningar eller nya modeller för språkligt samarbete

Prosterimodellens konsekvenser Fungerar väl i enspråkiga regioner Den språkliga gemenskapen bryts i tvåspråkiga regioner Förutsätter administrativa strukturer i form av avdelningar eller ”nya prosterier” ”Språköar” uppstår både på finskt och svenskt håll (Finska: J:stad, Korsholm, Kaskö, Kristinestad, Väståboland,Hangö, Karis, Pojo. Svenska: Karleby, Åbo, T:fors, Metropolen, Östra Nyland) Konflikter kan uppstå mellan kontraktsprost-det egna stiftet och den egna biskopen

PROSTERIFIULLM Ä KTIGE lekmannaordf ö rande Finsk avdelning Svensk avdelning Ledningsgrupp f ö r det finska Ledningsgrupp f ö r svenska arbetet, den finska kontraktsprosten arbetet, den svenska kontraktsprosten ordf ö rande (Nödvändig struktur för service enligt lika grunder) Verksamhet i f ö rsamlingarna

Samfällighetsmodellen Grundas av alla deltagande församlingar Handhar ekonomi-, personal- och fastighetsförvaltningen Församlingarna fungerar självständigt och hör språkligt till sitt stift och sitt prosteri, vilket tryggar den språkliga autonomin Majoritetsspråket dominerar, dess biskop visiterar, inviger, minoriteten förlorar egendom Har upplevts fungerande i minoriteter

Samfällighetsmodellens konsekvenser Bara tre samfälligheter med svensk majoritet säkert kvar (P:öre, Åboland och Raseborg) Ifall kustkommunsmodellen förverkligas > Vasa + 4 andra finska församlingar ansluts till en svensk samfällighet ( finskspråkiga under Borgå domkapitel) Ifall Stor-Vasa förverkligas > 12 svenska församlingar till finska samfälligheter under Lappo domkapitel Ifall 4 storkommuner i Öb får tre svensk majoritet Minoritetsförsamlingar administreras från egna stift och egna prosterier, har egen ekonomi. Har fungerat rätt väl hittills

Det svenska stiftet – en utopi? Föreslogs när stiftet grundades Kunde bildas av icke-territoriella personförsamlingar (Jfr Olaus Petri, Tyska församlingen) Skulle ge det svenska kyrkofolket självbe- stämmanderätt – egen skattesats, fördelad Finska delen av kyrkan kunde ha enkla strukturer Skatteprocenten lika för alla församlingar, räcker solidariteten? Fastighetsfrågorna svårlösta – misstro mot personförsamlingar inom helhetskyrkan

UUSI SEURAKUNTA - YHTYMÄ 2015 * Den nya samfälligheten 2015 * Modifierad samfällighetsmodell – under behandling i kyrkomötet * Presenteras av biskop Björn Vikström