DEN OFFENTLIGA MAKTEN Demokratipolitik: syftar till att förverkliga folkstyrelsens ideal Författningspolitik: syftar till att införa och förändra grundlagar Förvaltningspolitik: avser idéer och åtgärder riktade mot den offentliga förvaltningens organisation och arbetssätt

FÖRVALTNINGSPOLITIKENS MÅL (”Legitimitetstriangeln”) * Demokrati (”den folkstyrda staten”) * Rättssäkerhet (”den rättssäkra staten”) * Effektivitet (”den levererande staten”) (se Petersson 2009:19ff., jfr. Norén Bretzer 2010:45)

Demokrati som ideal och realitet  Representativ demokrati är det svenska statsskickets grund  Direktdemokrati beskrivs i konstitutionen som ett komplement (”folkomröstningar” regleras RF 8:4 och 8:15)  I lagstiftningen har inslagen av brukar- inflytande och valfrihet ökat sedan talet.

DEMOKRATISKA VÄRDERINGSKRITERIER  Handlingskapacitet (”att politiken får någonting uträttat”)  Delaktighet (”medborgarnas känsla av sammanhang”)  Deltagande (”medborgarnas försök att påverka”)  Legitimitet (”det medborgarna har förtroende för”)

Rättssäkerhet (”rule of law”) Garanteras om följande fyra principer blir vägledande för beslutsfattandet: 1) Förutsebarhet 2) Lika behandling 3) Kontrollerbarhet 4) Legalitetsprincipen ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör upp- gifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakta saklighet och opartiskhet” (RF 1:9)

Rättsstat (”Rechtsstat”) Förutom värdet rättssäkerhet ingår i föreställningen om en rättsstat: - en entydig och styrande konstitution, - en maktdelning mellan statsmaktens centrala organ, - oberoende domstolar samt - medborgerliga fri- och rättigheter (jfr. Norén Bretzer 2010:43f. Se även illustration av maktdelning på sid. 40)

Regeringsformen 1:2 2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Effektivitet  Offentliga organ förutsätts göra rätt saker i rätt tid, på rätt sätt och med god hushållning av samhällets resurser.  Kostnadseffektivitet = effekt dividerat med insatta resurser  Kan offentliga organ nå sina målgrupper vid offentliga interventioner? ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket!” Gustav Möller (s)

FÖRVALTNINGSPOLITIKENS MEDEL 1) Organisationsmakt 2) Utnämningsmakt 3) Finansmakt 4) Lagstiftningsmakt 5) Kontrollmakt (se figur i Petersson 2009:23)

DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGENS PROBLEM OCH UTMANINGAR - Större krav från medborgarnas sida - Demografiska förändringar - Risksamhällets framväxt (Petersson 2009:32ff.)

Samhällets tre sektorer Offentlig sektor Marknad Civilsamhälle (se Norén Bretzer 2010:15)

Flernivådemokrati – flernivåstyre i Sverige 1) Internationellt/EU-nivå 2) Nationellt 3) Regionalt 4) Kommunalt (se Norén Bertzer 2010:17, tabell 1.1)

Från ”government” till ”governance” DECENTRALISERING PRIVATISERING INTERNATIONALISERING

Medborgarskapets rättigheter och ”rättighetsrevolutionen” Civila rättigheter (1700-talet) Politiska rättigheter (1800-talet) Sociala rättigheter (1900-talet) Globala rättigheter (2000-talet) och skyldigheter (T H Marshall i Norén Bretzer 2010:47ff.)

Ett svenskt partiväsende växer fram  Folkrörelserna växer fram snabbt i kölvattnet av industrialismen  Efterhand etableras ett fempartisystem, som sedan utökas till åtta  Partierna utgör idag kommunicerande kärl mellan flernivådemokratins olika nivåer  Är de svenska partierna i kris?

Den offentliga sektorns expansion  Den centrala statsmakten kom att formaliseras under stormaktstiden på 1600-talet (”Axel Oxenstiernas vålnad”)  Välfärdsstaten byggdes snabbt ut under efterkrigstiden (makarna Myrdals sociala ingenjörskonst eller Gustav Möller-linjen?) Den kommunala ”explosionen” inträffade (enligt Assar Lindbeck). Fram till mitten av sextiotalet var Sverige ett västeuropeiskt ”normalland”.

Kompetensförskjutningar i offentlig förvaltning under efterkrigstiden  Överstatlighet (CAP, den gemensamma marknaden, strukturpolitik)  Förstatligande (polis, arbetsförmedling, universitet, socialförsäkringar)  Regionalisering (psykiatrisk vård)  Kommunalisering (särskola, omsorg, grundskola)  Privatisering (utbildning, omsorg, sjukvård osv.)