Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Syftet med en personlig handlingsplan
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genombrottsmetoden.
Genombrottsmetoden.
Hur vänder vi trenden? Carsten Rose Moderator. Paneldeltagare Birgitta Södertun, Regionråd (KD) Ordf. folkhälsoberedningen Region Skåne Eva Pettersson-Lindberg,
Ramverk för patientmedverkan
Utvärdering av processmognad
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
RMPG Hälsofrämjande strategier
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
Karlstad Kurprojektet – En möjlighet till samverkan! Ett led i regeringens psykiatrisatsning.
Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Patientsäkerhetsarbete
Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister Qulturum Arbetsuppgift LS1 – LS3 Ledningsteam Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister 2013.
Detta är God Vård
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Förbättringsområde KOL. Bakgrund KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom som oftast är en följd av mångårig rökning. Rökstopp är enda.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Genomförd av CMA Research AB Medarbetarundersökning 2014 Oktober 2014 Ängelholms kommun.
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Ramverk för patientmedverkan
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Utbildning av patienterna för att minska telefonrådgivning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Beloppet på fördelas enligt följande
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Förbättringsarbete- tillgänglighet på Hälsans vårdcentral 1 år 2016
Bättre diabetesvård med nytt personcentrerat arbetssätt
HbA1c <50 efter kost beh
Hur når vi HbA1c <52 mmol/ml?
Left hand side is the P (Plan) Right hand side is DSA (Do Study Act)
Förbättringsområde Effektiv mottagning – rätt patient till rätt vårdgivare vid Bankeryds vårdcentral.
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Benchmarking 2 Förbättringsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
. Förbättrad hälsa genom ökad förståelse hos arbetsledare Att hitta en samverkansmodell Sammanfattning Att arbetsledarna som deltagit i.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Levande bibliotek Estherforum.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

Bakgrund Bra matvanor har en stor betydelse för hälsan. Ohälsosamma matvanor kan leda till en kraftigt förhöjd risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet (Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder). Råslätts vårdcentral har ett CNI på 2,84. Det är känt att det finns en association till låg socioekonomi och ohälsosamma matvanor. Genom patientkontakter och signaler från lokala samarbetspartners bedömer vi att det finns behov av insatser för att främja hälsosamma matvanor. Vi vill vi genom att fokusera på några utvalda grupper, med nuvarande resurser i samarbete med andra aktörer, utvärdera en metod med mål att nå många i befolkningen i området. Mål Vi vill hjälpa människor till bättre matvanor för en bättre hälsa. Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, effektiv) och Folkhälsa

Nuläge Beskriv nuvarande situation för detta område beskrivs. Vilka är våra resultat och hur gör vi idag? Det är känt att ohälsosamma matvanor är mer vanligt förekommande bland individer med låg socioekonomisk status. Andelen individer med ohälsosamma matvanor på Råslätt är inte känt, men bland dem som genomförde hälsosamtal/hälsokurva 2014 hamnar 22% på ”orange” nivå i den totala hälsokurvan när det gäller matvanor. Personalens erfarenhet i det dagliga arbetet och hälsosamtalen på vårdcentralen bekräftar att det finns behov av förbättrade matvanor hos befolkningen. Det finns därför ett välgrundat behov av riktade preventiva insatser. Att inte fler nåddes vid förra interventionen kan bero på vilka vägar vi använde för inbjudan. För att på ett så effektivt sätt nå så många som möjligt vill vi i samarbete med andra aktörer fokusera på grupper som i sin tur har stor möjlighet att påverka andra.

Analys av nuläget a) beskriv orsaker till att nuläget ser ut som det gör utifrån fakta och inhämtade synpunkter från personal och patienter, b) Samla alla idéer som ni tror påverkar att ni når målet a)Vi nådde relativt få personer med interventionen som gjordes förra året med föreläsning och butiksvandring. Samarbete med Smålandsidrotten. Vi gjorde också förra året väldigt få hälsosamtal på grund av sjukdom hos personal. Personal: Vi gör fler hälsokurvor – kan då hitta fler som kan behöva hjälp i den gruppen. Diabetiker som är dåligt reglerade – fråga dem. Överviktspatienter som vill ha hjälp – fråga dem. Höra med BVC/familjecentral om de är intresserade av samarbete eftersom de gör hälsokurvor på förstagångsföräldrar till ettåringar. Då når man hela familjer och kanske kan förbättra matvanor från tidig ålder Patienter/personer: En hel del överviktiga patienter önskat möjlighet till dietistkontakt

Analys av nuläget forts b) Ideer: Fortsätta att bjuda in till föreläsning/butiksvandring på liknande sätt som förra året Maria N Tell göra nåt ihop med familjecentralen. Inbjuda till en bredare föreläsning om matvanor – kanske av Maria Norburg Tell som är diplomerad matrådgivare?? Information om förbättringsområdet ska ske på vårdcentralens utvecklingsdag den Då ska även Maria NT ha matföreläsning för alla medarbetarna.

Tidigare genomförda eller planerade aktiviteter/förbättringsarbeten beskriv de aktiviteter/förbättringsarbeten ni tidigare genomfört eller planerar att genomföra kopplat till det ni vill uppnå med detta förbättringsområde 2015 påbörjade vi förbättringsarbete angående matvanor. Bjöd in utvalda patienter från diabetessköterskor, astma/KOL-sköterskor, tobaksavvänjare och överviktspatienter till föreläsning och butiksvandring i samarbete med dietist från Smålandsidrotten. 18 bjöds in, 7 deltog. Få deltagare, men de som deltog tyckte butiksvandringen varit till nytta och fler åt mer regelbundet än innan. Planerar: Samarbetspartners: BVC/familjecentral, Smålandsidrotten, Willys på Råslätt planeras butiksvandring – Eva Hjalmarsson från vårdcentralen tillsammans med dietist från Smålandsidrotten till några tillfrågade, intresserade patienter planeras föreläsning och butiksvandring med Maria Norbug Tell för intresserade föräldrar från familjecentralen. Alla som är med får fylla i ”20 frågor om matvanor” före och sedan igen efter viss tid. Under hösten planera för fler butiksvandringar tillsammans med föreläsningar.

Forts planering Ska informera om arbetet på utvecklingsdag för vårdcentralen 25/5. Då fånga upp ev idéer.

Göra butiksvandring för 7-8 inbjudna patienter från diabetessköterskor m fl. Dessa personer får fylla i ”20 frågor…” föreläsning och butiksvandring från inbjudna från familjecentralen. Får fylla i enkät ”20 frågor…”

Studera Vid tillfället den 17/5 kom 4 personer, dvs ca hälften av de inbjudna som tackat ja innan. Alltså nådde vi vid det tillfället mycket få personer där det krävts mycket planering och arbetsinsats, även utanför vårdcentralens ordinarie öppettider/arbetstider.

Agera