Dalslands kommuner och Säffle satsar på lokalproducerat Kostchef Ingvar Kardemark Melleruds kommun Kostchef Carina Nisén Säffle kommun Kostchef Elisabeth Brorsson Färgelanda kommun Offentlig upphandling av mat

Idégivare Karin Hilmér

Karins tankar ”Tanken med livsmedelspolicyn Är att för samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala köken i Melleruds kommun ska ställas krav att råvarorna är producerade enligt svensk miljö- och Djurskyddslagstiftning”

Den politiska gången *Kommunfullmäktige antog i december 2005 ett medborgarförslag om att utarbeta en livsmedelspolicy. *Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag, att tillsammans med bygg- och miljökontoret, ta fram ett förslag. *Uppdraget innebar även att se om man kunde samordna policyarbetet och upphandlingarna med de övriga 5 Dalslandskommunerna Åmål, Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda och Värmlands Kommunen Säffle.

Nytänk och hårdare krav Kvalitetskrav enligt livsmedelslagstiftningen: Det ska säkerställas att EU:s livsmedelslagstiftning är uppfylld vid produktion av varje livsmedelsråvara/livsmedelsprodukt som Melleruds kommun köper in. Där den svenska livsmedelslagstiftningen kompletterar EU:s livsmedelslagstiftning ska även den svenska livsmedelslagstiftningen eller motsvarande lagstiftning vara uppfylld. Kvalitetskrav enligt djurskyddslagstiftningen: Det ska säkerställas att EU:s grundläggande djurskyddsregler är uppfyllda vid produktion av varje livsmedelsråvara/livsmedelsprodukt som Melleruds kommun köper in. Där den svenska djurskyddslagstiftningen kompletterar EU:s djurskyddslagstiftning ska även den svenska djurskyddslagstiftningen eller motsvarande lagstiftning vara uppfylld. Kvalitetskrav enligt miljöskyddslagstiftningen: Det ska säkerställas att svensk miljöskyddslagstiftning är uppfylld vid produktion av varje livsmedelsråvara/livsmedelsprodukt som Melleruds kommun köper in. EU-direktiv implementeras fortlöpande i den svenska miljöskyddslagstiftningen. Samma EU-direktiv som berör miljöhänsyn i jordbruk ska vara implementerade i andra länders miljölagstiftning och dessa miljökrav ska gälla oavkortat på samma sätt som de nationella enligt 3.1 nedan. Nya EU-gemensamma förordningar som träder i kraft har direkt tillämpning i Sverige och i andra EU-länder. Melleruds mål är att produktionen ska ha skett i enligt med svensk miljöskyddslagstiftning eller motsvarande.

Kravspecifikation Kraven specificeras vid upphandling enligt följande: –EU:s grundläggande livsmedelsregler –Kompletterande nationell livsmedelslagstiftning –Livsmedelsprodukten ska vara fri från restsubstanser –Vid produktion av råvaran får hormoner eller andra ämnen ej ha använts i tillväxt- eller produktionshöjande syfte –Preparat som är godkända inom EU som fodertillsats får användas –Foder ska uppfylla EU-förordning –Livsmedelsproducerande djur får ej ha utfodrats med foder av animaliskt ursprung/med animaliska biprodukter –Produkt av nöt och gris ska komma från djur som är fria från tuberkulos, mul- och klövsjuka och svinpest. –Produkt av kyckling/fågel/höns får ej härstamma från djur som slaktats på slakteri där det påvisats Newcastlesjuka och ”fågelinfluensa” vid slakttillfället –Samtliga produkter som offereras skall vara korrekt märkta om de innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierade organismer Livsmedelslagstiftningen

Kraven specificeras vid upphandling enligt följande: –EU:s grundläggande djurskyddsregler som skall vara uppfyllda slakt utan bedövning godtas ej för något kött i Melleruds kommun lägsta djurskyddskrav för svinhållning lägsta djurskyddskrav för kalvhållning skydd av levande djur vid transport miniminormer för skyddet av värphöns –Kompletterande nationell djurskyddslagstiftning (eller motsvarande) som skall vara uppfyllda –Kompletterande nationella föreskrifter finns i djurskyddslagen –Djurskyddsförordningen Kravspecifikation Djurskyddslagstiftningen

Kravspecifikation Kraven specificeras vid upphandling enligt följande: –Nationell miljöskyddslagstiftning (eller motsvarande) som i tillämpliga delar skall vara uppfyllda Miljöbalken med införda ändringar och 12 kap om jordbruk och annan verksamhet är särskilt viktigt avsnitt. Avfallsförordningen –EU:s miljökrav angående spridning av stallgödsel Mängden stallgödsel som sprids på animalieproducerande gårdar får inte överskrida 170 kg N per ha och år –Krav på minimerad miljöpåverkan vid produktion av frukt och grönt Produktionen ska ha skett i enlighet med kriterierna i EUREP-GAP frukt & grönsaker eller kriterierna i Integrerad Produktion, IP eller likvärdigt system eller produktionsmetoder som omfattar ovan angivna moment. –Mål för ekologiska livsmedel Melleruds kommun har antagit målet att 5 % av den totala livsmedelskostnaden är ekologiskt producerade livsmedel år 2008 (godkänd av KRAV eller av kontrollorgan inom EU för ekologisk produktion). År 2007 ska en livsmedelsråvara/ livsmedelsprodukt vara ekologiskt producerad. Miljöskyddslagstiftningen

Uppmärksamheten… …har gett eko och ökat fokus…

ghgfhf Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun Bakgrund Kommunerna Mellerud, Färgelanda och Åmål har tidigare antagit en gemensam livsmedelspolicy, där kvalitetskraven enligt gällande livsmedelslagstiftning, djurskyddslagstiftning respektive miljöskyddslagstiftning har preciserats. Dalslands miljökontor har tagit fram detta förslag till reviderad livsmedelspolicy på miljöområdet som ett underlag inför den nya gemensamma livsmedelsupphandlingen i kommunerna Mellerud, Färgelanda, Dals Ed, Bengtsfors, Åmål och Säffle. Syfte Syftet med livsmedelspolicyn är att det för samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Dalslandskommunerna samt Säffle kommun ska ställa grundläggande lagstiftningskrav på livsmedelsproducenterna som säkerställer att hög livsmedelskvalité erhålles. Vidare syftar det till att miljöstörningar begränsas samt att djur i livsmedelsproduktion behandlas väl och skyddas mot lidande. Målet är att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka. Direktiv Det ska säkerställas att EU:s livsmedelslagstiftning, EU:s grundläggande djurskyddsregler samt EG- direktiv som berör miljöhänsyn i jordbruk är uppfylld vid produktion av varje livsmedelsråvara/livsmedelsprodukt som Dalslandskommunerna och Säffle kommun köper in. Där den svenska livsmedelslagstiftningen/svenska djurskyddslagstiftningen/svenska miljölagstiftningen kompletterar EU:s lagstiftning ska även den svenska lagstiftningen, eller annan motsvarande kravnivå följas. Vidare ska livsmedelsupphandlingen och måltidsproduktionen ha som mål att utvecklas för att minska klimatpåverkan och miljöbelastning. Nedanstående policypunkter ska specificeras i kravkriterier och kravnivåer vid upphandlingstillfället och Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ska då användas. Följande minimikrav tillämpas:

ghgfhf Hög livsmedelskvalitet Inga restsubstanser av bekämpningsmedel eller läkemedel får överstiga EG:s förordningar Inga tillväxthormoner, antibiotika eller andra liknande ämnen får användas i tillväxtsyfte Foder av animaliskt ursprung/animaliska biprodukter får ej användas i fodret för idisslare eller kyckling Alla livsmedel ska vara salmonellafria Djur med sjukdomar som kan överföras till människa får ej användas i livsmedelsproduktionen Genmodifierade livsmedel får inte köpas in Spårbarheten för animalier utökas (utöver nuvarande nötkött, ägg, honung, frukt och grönt) God djuromsorg, i alla led Beteskrav för mjölkkor, får och nötkreatur över 6 månader (undantaget tjurar) Utrymmeskrav ställs för alla djurslag Grisar ska hållas lösgående med tillgång till bökbart material Svanskupering tillåts ej och inte heller näbbtrimning av höns Hönor ska ha tillgång till värprede, sittpinne och sandbad Höga krav på djurtransporter, djuret har transporterats max 8 timmar till slakt Bedövning ska ske före slakt, gäller alla djurslag Miljöhänsyn Miljöhänsyn i jordbruket (EG:s och respektive lands miljökrav ska följas) Miljökrav ställs på transporter av livsmedel genom att ge goda förutsättningar för alla att lämna anbud alternativt upphandla transporterna för sig För fisk och skaldjur bör ställas krav som motsvarar kriterierna för MSC eller KRAV Producentansvar för förpackningar Nivån av andelen ekologiskt producerade livsmedel beslutas i respektive kommun Etisk upphandling - mänskliga rättigheter Arbetsförhållanden under framställning bör uppfylla ILO:s 8 grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet Antagen av Kommunfullmäktige § 126.

Gemensam Livsmedelsupphandling De fem Dalslands kommunerna och Säffle kommun i Värmland har under flera år haft gemensam upphandling av livsmedel.

Nätverksgruppen – Kostchefer Nuvarande konstellation sedan år 2000 Dalsland tidigare upphandling med Trollhättan-Uddevalla- Vänersborg Dåvarande inköpare i Säffle kommun blev samordnare för livsmedelsupphandlingen Dalsland-Säffle år 2000 Vid livsmedelsupphandlingen år 2006 grundlades första livsmedelspolicyn utifrån Karin Hilmérs medborgarförslag Inköpare Björn Koch samarbetade med Charlotte Frenander på Miljöstyrningrådet för att få fram rimliga krav i förfrågnings- underlaget och den första versionen av livsmedelspolicyn

Ny livsmedelsupphandling 2011 Dalslandskommunerna samt Säffle Vi vill välkomna kommunalråd, ekonomichefer, inköpare, övriga deltagare och kostchefer till ett diskussionsforum.

Syfte – mål Syfte Att få klarhet i hur vi fortsättningsvis ska förhålla oss till matkvalitén och alla höga förväntningar från kommuninvånarna gällande svenskt, närproducerat, ekologiskt, alternativrätter, digra salladsbuffér, mjukt bröd etc, samtidigt som vi får ekonomiska neddragningar i livmedelsbudgeten. Mål: Att få besked av politiker och tjänstemän om vad de vill ha för matkvalité i kommunerna, samt ge oss mandat att leva upp till de högt ställda förväntningarna genom att bidra med tillräckligt ekonomiska resurser

Diskussion Livsmedelspolicy Ekologiska livsmedel Närproducerade livsmedel Kvalité på råvaror Miljömål i Dalslandskommunerna och Säffle Hur ska vi arbeta i framtiden?

Hur gjorde vi? Uppdatering av kravspecifikationerna, dvs skallkraven i respektive varugrupp som tex kött, fisk, fågel, ägg etc, samt uppdatering av anbudsspecifikationerna, dvs specifika krav per produkt tex mängd köttråvara i köttbullar, mängden socker i saft, syft etc. Allt detta utifrån nya rön, rekommendationer och produkter. Innan förfrågningsunderlaget skickades ut, träffade kostcheferna de största grossisterna och leverantörerna i en dialog om vad för kvalitéskrav kommunerna förväntade sig utav dem. Upphandlingen gjordes elektroniskt via Eniro Upphandlingsverktyg. Ett mycket lätt system för såväl de som sänder ut förfrågan, som för de som besvarar den. Kommunerna har fått de producenter och produkter som efterfrågats, t.ex har vi fått Värmlands Chark, Scan, Kronfågel, Guldfågeln, ägg från Linköping, Arlas mjölk, lokalt bageri o.s.v.

Hur går vi vidare? Uppföljning: Möte med leverantörerna 4 ggr/år Internkontroll i köken

Gemensam matsedel för Dalsland-Säffle Bakgrund: Uppdrag från kommuncheferna att samordna matsedlarna för äldreomsorgen Arbetet sjösätts 1/ Syfte: Samordnad matsedel – upphandling Kvalitetssäkrade matsedlar

Fördelar: Näringsvärdesberäknade matsedlar Portionsberäknade recept Tidsvinst Specialkoster – samsyn på konsistensanpassad kost Ekonomiska vinster Nackdelar: Mindre flexibilitet Teknisk utrustning i köken kan begränsa Olika förutsättningar i kommunerna, tex. blandkök, personaltäthet

Riktlinjer för matsedelsarbetet Livsmedelsverkets råd ESS-gruppens rekommendationer 7- veckors rullande grundmatsedel Samsyn på specialkoster Från 2006 – Gemensam livsmedelspolicy, uppdaterad 2010

Ingvar Kardemark, Enhetschef, Melleruds kommun, tel.nr , mobilnr , Carina Nisén, Kostchef, Säffle kommun, tel.nr./mobil , Elisabeth Brorsson, Enhetschef, Färgelanda kommun, tel.nr/mobil , Tack för visat intresse!