TEMA 1 Syfte - Föräldrars erfarenheter av att ha ett barn i ett palliativt tillstånd samt hur de uppfattar den palliativa vården. Författare: Josefine.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Advertisements

Kontaktsjuksköterskans uppdrag och ansvar Klara Karlsson & Jennie Jackson Samordnande kontaktsjuksköterskor Hematologiska processen.
TEMA 1 Max Christensen & Måns Davidsson. “The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study” Syfte: Att undersöka de levda erfarenheterna.
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap.
Sandra Aldescu & Fanny Almström. 4/ RSJE19 Termin 4.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Tema 1 Emelie Carlsson och Jenny Persson. “The impact of cancer on children's physical, emotional, and psychosocial well- being.” Syfte belysa hur cancer.
Omvårdnad vid hjärttransplantation -Ur ett sjuksköterskeperspektiv Hanna Olin & Frida Palm.
OMVÅRDNADSVETENSKAPLIG FORSKNING OCH FORSKNINGSPROCESSEN Tema 1 SJSE17 Hanna Meerveld Maria Stjernfeldt.
Tema 1 Emma Palm & Madelene Karlsson. Vår uppsats  Sjuksköterskors upplevelse av sjukslöterske-, anhörig- och patientrelation vid palliativ vård  Syfte:
Våldsbejakande extremism - en beskrivning av Nacka kommuns strategi Jan Landström Säkerhetssamordnare i Nacka kommun Jan Landström.
Parents’ experience of living with and caring for an adult son or daughter with schizophrenia at home in Ireland: a qualitative study Tema 1 Särskilja.
Funktionshinder och rehabilitering Föreläsning 2 februari 2011 Jörgen Lundälv.
Vuxna med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem.
MINSKA BARNS ORO INFÖR RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR Andrea Sjöström & Caroline Beijer 4/ Tema 1 RSJE19 Termin 4.
”funktionsrätt” ett nytt begrepp i svenska språket 1 Begreppet ”funktionsrätt”
Vad ? Varför? Hur?. Varifrån ? - Familjemedicin Helhetssyn – biomedicinska, psykosociala och existentiella faktorer i samverkan Illness /Disease Att ta.
Tema 1 Maria Nyman Raimonda Bartkuté. “Patient´s dignity in a rehabilitation ward: ethical challenges for nursing staff” Studiens syfte: Undersöka hur.
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Sjukgymnastik/Fysioterapi inom palliativ vård
Christer Borgfeldt Docent Överläkare Kvinnokliniken Lund SUS
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
”Life shaped by pain: women and endometriosis”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Behov, förväntningar och konsekvenser för barn som lever med en förälder med psykisk sjukdom Malin Göransson Frida Lindvall.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
- Elin Lewin och Renata Kuzet
Amputation Av: Jenna och Isabelle
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Elsa Mehner och Malin Kaasik
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Säker läkemedelshantering, april 2010, Britta Svensson
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014?
Avdelningen för vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Sammanfattning.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Personcentrerad vård - en etisk utmaning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Sammanfattning.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Lite bättre hela tiden 16 mars 2018 Krister Björkegren.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Regin Dahl Fysioterapeut Cytostatika sektionen/Palliativa teamet och Mobilt Närvårds teamet vid Sjukhuset i Arvika.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Folkhälsa och sjukvård
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Rapportering av avvikelse och lex Sarah
Caisa Hedlund, Vårdvalsråd Vårdval fysioterapi
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

TEMA 1 Syfte - Föräldrars erfarenheter av att ha ett barn i ett palliativt tillstånd samt hur de uppfattar den palliativa vården. Författare: Josefine Röine och Sara Brissman

ARTIKEL 1 “CARE-RELATED DISTRESS: A NATIONWIDE STUDY OF PARENTS WHO LOST THEIR CHILD TO CANCER ” Syfte - Hur vården påverkar- vårdrelaterade stressfaktorer Metod - Kvantitativ studie, frågeformulär, pilotstudie 15 deltagare Analysmetod - Domän, hur många procent av föräldrar i varje domän. Exempel, hur många som upplever det jobbigt idag att deras barn blev negligerade av sjuksköterskan när de hade ont. Omvårdnadsvetenskap - Faktorer som påverkar föräldrar och barns mående, kunskap, förståelse, minskad sorg, god vårdrelation

ARTIKEL 2 “IMPROVING THE QUALITY OF END-OF-LIFE CARE IN THE PEDIATRIC INTENSIVE CARE UNIT: PARENTS' PRIORITIES AND RECOMMENDATIONS” Syfte - Undersöka föräldrars prioriteringar och rekommendationer för vård av barn i livets slutskede. Metod - Kvalitativ studie. Frågeformulär med fyra öppna frågor. Analysmetod - Datan kodades, analyserades och nyckelord togs fram för att identifiera ämnen. Omvårdnadsvetenskap - Vägledning som kan förbättra den palliativa vården exempel kommunikation. Sjuksköterskans bemötande och emotionellt engagemang

ARTIKEL 3 “BEREAVED PARENTS' PERSPECTIVES ON PEDIATRIC PALLIATIVE CARE” Syfte - Beskriva och förstå sörjande föräldrar vars barn gått bort medan de vårdats på en avdelning för cancersjuka barn Metod - Kvalitativ studie med fokusgrupper, intervjuer, inspelning, fältanteckningar (icke-verbala beteenden) Analysmetod - Transkriberades ordagrant, analys, dominerande teman Omvårdnadsvetenskap - Förstå och använda faktorer som kan hjälpa föräldrar i deras sorg såsom, sjuksköterskans förmåga att kommunicera om döden. Föräldrars erfarenheter kan implementeras i den pediatriska palliativa vården.

ARTIKEL 4 “PALLIATIVE CARE OF CHILDREN WITH BRAIN TUMORS A PARENTAL PERSPECTIVE” Syfte - Beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med hjärntumör som vårdades palliativt Metod - Kvalitativ, gruppintervjuer (8-10 deltagare), tala fritt samt semistrukturerade frågor, inspelade, fältanteckningar Analysmetod - Tematisk analysmetod, läsa all data, inledande koder, definierade och namngav teman Omvårdnadsvetenskap - Hur föräldrar påverkas, ta ett större ansvar som sjuksköterska inom vissa områden exempelvis, information, handledning och undervisning

SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION Enligt WHO definieras palliativ vård följande. ”Förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.” Enligt riksdagen är palliativ vård och vård i livets slut är placerade i prioriteringsgrupp 1 och jämställs med akuta livshotande sjukdomar. - Personal, kunskap, resurser, tillgänglig för frågor och omvårdnadsåtgärder. ICN:s etiska kod “I vårdarbetet främjar sjuksköterskan en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos enskilda personer, familjer och allmänheten respekteras” – Holistiskt synsätt, skyldighet att se till familjen inte bara patient

ANDRA DISCIPLINERS PERSPEKTIV - UTIFRÅN VÅRT SYFTE, PALLIATIV VÅRD OCH FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER Läkare - Medicinskt, exempel effektiv diagnostisering, mediciner som kan lindra sjukdomens symtom och effektivare smärtbehandling. Fysioterapeuter - livskvalité, bibehålla psykiska och fysiska funktioner, använda kroppen trots funktionsbortfall. Dietist - Nutritionsbedömning, miljö, smak, involvera föräldrar i måltider, kosttillskott.

REFERENSER Kreicbergs, U., Valdimarsdottir, U., Onelov, E., Bjork, O., Steineck, G., & Henter, J. I. (2005). Care-related distress: A nationwide study of parents who lost their child to cancer. Journal of Clinical Oncology : Official Journal of the American Society of Clinical Oncology, 23(36), doi:JCO [pii] Meyer, E. C., Ritholz, M. D., Burns, J. P., & Truog, R. D. (2006). Improving the quality of end-of-life care in the pediatric intensive care unit: Parents' priorities and recommendations. Pediatrics, 117(3), Robert, R., Zhukovsky, D. S., Mauricio, R., Gilmore, K., Morrison, S., & Palos, G. R. (2012). Bereaved parents' perspectives on pediatric palliative care. Journal of Social Work in End- of-Life & Palliative Care, 8(4), doi: / [doi] Zelcer, S., Cataudella, D., Cairney, A. E., & Bannister, S. L. (2010). Palliative care of children with brain tumors: A parental perspective. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 164(3), doi: /archpediatrics [doi] Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 11/ : publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf Sveriges riksdag. ( /12). Prioriteringar inom hälso-sjukvård. Hämtad: 12/ skrivelser/Prioriteringar-inom-halso--och_gk0360/?text=tru World health organization (1998). WHO definition of palliative care. Hämtad: 11/