Sida 1 Så julhandlar svenskarna 2007 Synovate Sweden för Nordea Anna Bäcklund 2007-12-05.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Julshopping 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Advertisements

Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober2008-maj2009 Ahmad Azizi
Sida 1 Svenskarnas semesterplaner 2008 Pengar - Resor - Miljö Baserat på en undersökning från Synovate för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Juni 2008.
Sida 1 Låneläget 2007 Så ser svensken på sina bolån Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
Semesterekonomi och planer 2016 Ingela Gabrielsson, privatekonom
Sida 1 Så ser svensken på sin semester 2007 Synovate Temo för Nordea Ingela gabrielsson
Sida 1 Så planerar nordborna sin semester 2006 Synovate och Toy för Nordea JÄMFÖRELSER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så oroas svensken inför förändringar En nordisk studie genom Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Nordea SNR
Sida 1 Så finansierar svensken och övriga nordbor sina större inköp En nordisk TEMO-undersökning för Nordea Nordisk Rapport Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
© Landja Marknadsanalys AB Säkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2009 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Metod Mätning 1 Kampanj: vecka Mätning: vecka Mätning 2 Kampanj: vecka Mätning: vecka Undersökningens målgrupp.
Ekonomiska förväntningar. Om undersökningen Syfte Att undersöka hur nuläget i ekonomin påverkat arbetstagarnas förväntningar på ekonomin och löneutvecklingen.
Östkraft – Egenproducerad el Prisutveckling T Östkraft:Marie Aktö Synovate SwedenÅsa Hedström Datum:
1 Novus Företagsledare om de nya sjukskrivningsreglerna Arne Modig Viktor Wemminger 1632.
INCLUSIVE CITY.
Julfirande 2016 – inköpsplaner för stora och små
Ahmad Azizi Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober2008-maj2009 Ahmad Azizi
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
PRV – upphovsrättsundersökning 2017
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Det behövs mellan – nya bostäder om året fram till 2030
BEFOLKNINGSPROGNOS Nynäshamns kommun
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam elevenkät 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam elevenkät 2016
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Ekonomiska ficktjuvar och impulsköp
Stor majoritet av befolkningen önskar skydd mot sjunkande pensioner
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Hur mår boråsarna – del Här är en neutral sida som kan användas som förstasida i presentationen. All text vänsterställs.
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
Svenskt Näringslivs Kandidatdialog
SFI/SFX 2018 i Stockholms län
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
En lönejämförelse mellan män och kvinnor
Opinionsundersökning om storregion Svealand
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Akademikerförbundet SSR
Så tänker vi om våra bostadsräntor
Regiongemensam elevenkät 2016
Resultat DemoskopPanelen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam elevenkät 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Konsumenterna och miljön 2018
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Regiongemensam elevenkät 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
IQs Alkoholindex 2018.
Uppskattning av vinstnivåer i friskolor DemoskopPanelen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Presentationens avskrift:

Sida 1 Så julhandlar svenskarna 2007 Synovate Sweden för Nordea Anna Bäcklund

Sida 2 Vi tror att vi ska köpa julklappar för nära kronor per person i år Personer i Norrland spenderar mest pengar på julklappar per person. Bas: Samtliga För hur mycket pengar totalt sett tror du att du kommer att köpa julklappar för i år? (Genomsnittliga belopp per person redovisas) Nästan alla köper julklappar (91 procent). Endast fem procent köper inte julklappar och resterande fyra procent vet inte.

Sida 3 Vi tror att vi kommer att lägga 240 kronor mer på julklappar i år Ökningen med 240 kronor motsvarar cirka åtta procent. Personer i Västsverige och Norrland tror att de kommer att öka sina julklappsinköp mer än i övriga regioner. Bas: Samtliga För hur mycket pengar totalt sett tror du att du kommer att köpa julklappar för i år? (Genomsnittliga belopp per person redovisas för 2006 och 2007) Förväntad ökning även i Norden Danmark 0% Norge +9% Finland +11%

Sida 4 Kvinnorna ökar julklappsinköpen mer Männen tror de kommer att köpa julklappar för ungefär samma belopp som förra året. Kvinnorna tror på en ökning med närmare 370 kronor (13 procent). Alla åldersgrupper tror att de kommer öka sina inköp julen Åldersgruppen år tror de kommer öka mest. Bas: Samtliga För hur mycket pengar totalt sett tror du att du kommer att köpa julklappar för i år? (Genomsnittliga belopp per person redovisas för 2006 och 2007)

Sida 5 Bas: Samtliga För hur mycket pengar totalt sett tror du att du kommer att köpa julklappar för i år? (Genomsnittliga belopp per person redovisas för 2006 och 2007) Personer som bor i hushåll med låga inkomster kommer att öka sina julklappsinköp med cirka 650 kronor jämfört med Personer som bor i hushåll med minst tre personer står för den stora delen av ökningen. Låginkomsttagare står för ökningen Definition av årlig hushållsinkomst i denna studie: Låg= kronor eller lägre Mellan= – kronor Hög= kronor eller mer

Sida 6 Svenskarna tror de kommer lägga närmare kronor på julen, utöver julklappsinköp Personer i Norrland spenderar mest pengar på övriga julinköp per person. Bas: Samtliga Hur mycket extra pengar tror du att du kommer att använda i jul utöver julklappsinköpen, exempelvis för julmat, julpynt, kläder, evenemang? (Genomsnittliga belopp per person redovisas)

Sida 7 De i 40-års åldern spenderar mest Män köper för cirka 250 kronor mer när det gäller julinköp, som inte är julklappar. Personer i åldern och är de stora julkonsumenterna. Bas: Samtliga Hur mycket extra pengar tror du att du kommer att använda i jul utöver julklappsinköpen, exempelvis för julmat, julpynt, kläder, evenemang? (Genomsnittliga belopp per person redovisas)

Sida 8 Svenskarna väntas spendera närmare 41 miljarder på julinköp Estimerade utgifter inför julen 2007 i kronor SamtligaMänKvinnor Lägre hushålls- inkomster Mellan- stora hushålls- inkomster Högre hushålls- inkomster Julklappar Övriga extra julinköp Total kostnad för julen Män och kvinnors utgifter hamnar på ungefär samma nivå, men kvinnorna spenderar mer på julklappar och männen spenderar mer på övriga julinköp. Att personer som bor i hushåll med lägre hushållsinkomster spenderar mindre, har åtminstone delvis sin förklaring i att dessa hushåll består av många singelhushåll.

Sida 9 Norrlänningar väntas spendera mest Estimerade utgifter inför julen 2007 i kronor SamtligaSyd- sverige Småland & öar Väst- sverige StockholmMellan- sverige Norrland Julklappar Övriga extra julinköp Total kostnad för julen Norrland sticker ut med beloppet kronor. I Sydsverige spenderar man minst, cirka 4860 kronor. Övriga regioner spenderar mellan fem och sextusenkronor.

Sida 10 Norrmännen är mest spendersamma Base: All Julklappar3 430 DKK (€460) NOK (€610) SEK (€340) 355 Euro Övriga extra julinköp2 480 DKK (€330) NOK (€495) SEK (€250) 275 Euro Total kostnad för julen DKK (€790) NOK (€1 105) SEK (€590) 630 Euro

Sida 11 Nordborna tror de kommer att spendera nära 15 miljarder Euro på julinköp Base: All Julklappar€2 miljarder (€460) €2,3 miljarder (€610) €2,5 miljarder (€340) €1,6 miljarder (€355) 8,4 miljarder Euro € 420 Övriga extra julinköp €1,5 miljarder (€330) €1,8 miljarder (€495) €1,9 miljarder (€250) €1,2 miljarder (€275) 6,4 miljarder Euro € 320 Total kostnad för jul €3,5 miljarder (€790) €4,1 miljarder (€1 105) €4,4 miljarder (€590) €2,8 miljarder (€630) 14,8 miljarder Euro € 740 Norden total Genom- snitt*) *) Beräknat på Nordisk befolkning, 19,9 million (16+ years)

Sida 12 Personer i åldern år och höginkomsttagare köper i högre grad gärna upplevelser som julklapp. I vilken utsträckning instämmer eller instämmer du inte i följande? Svara på en skala mellan ett till fem, där ett betyder att du inte instämmer alls och fem att du instämmer helt och hållet. Bas: Samtliga Äldre ger gärna pengar/presentkort som julklapp Intresset att köpa aktiefond som julklapp är lägre. Gruppen åringar visar ett något större intresse (27 procent instämmer helt eller delvis). Pengar och presentkort ges främst från personer i åldern från 68 år. 44 procent av dessa instämmer helt eller delvis jämfört med 20 procent bland samtliga.

Sida 13 Äldre skänker i högre grad pengar till välgörenhet (42 procent instämmer helt eller delvis i åldern från 54 år. Fler kvinnor skänker vanligtvis pengar (25 procent instämmer helt och hållet). I vilken utsträckning instämmer eller instämmer du inte i följande? Svara på en skala mellan ett till fem, där ett betyder att du inte instämmer alls och fem att du instämmer helt och hållet. Bas: Samtliga Var fjärde skänker pengar till välgörenhet, men detta ersätter inte julklappsinköpen Äldre personer ersätter julklappar med att skänka pengar i högre grad. Åtta procent av personerna 68 år och äldre instämmer helt eller delvis.

Sida 14 Hur kommer du att betala för dina julklappsinköp? (fler svar möjliga) Julklapparna betalas främst med löpande inkomster Bas: Samtliga som handlar julklappar Andelen som kommer att betala via någon form av kredit är totalt 9 procent. Bland personer som bor i hushåll med höga inkomster kommer 14 procent att betala via kredit. Personer i åldern år och från 68 år betalar i högre grad med sparade pengar (37 procent). I övrigt visas inga skillnader mellan kön, ålder eller region när det gäller sättet att finansiera julklappsinköpen. Andel som kommer att betala med någon form av kredit är i; Norge22% Danmark19% Finland13%

Sida 15 Har du planerat för hur mycket pengar du kommer att köpa julklappar för i år? Knappt en tredjedel har en ekonomisk plan för julklappsinköpen Personer i åldern år har i högre grad en plan för vad det får kosta (37 procent). Bas: Samtliga som handlar julklappar Andelen som planerar var lika stor i föregående års mätning.

Sida 16 Hur såg det ut förra julen (2006), hade du då handlat julklappar för mycket mer pengar än du planerat, för lite mer, som planerat, för lite mindre eller för mycket mindre än planerat? Hälften köper julklappar för belopp som de planerat Bas: Samtliga som handlar julklappar Fler köper för mer än planerat jämfört med för mindre än planerat. Låginkomsttaga re köper enligt planerna i högre grad (64 procent) och personer i åldern år köper mer i högre grad än övriga (34 procent). Mindre, 9 procent Mer, 26 procent

Sida 17 I vilken utsträckning instämmer eller instämmer du inte i följande? Svara på en skala mellan ett till fem, där ett betyder att du inte instämmer alls och fem att du instämmer helt och hållet. Bas: Samtliga Hälften försöker begränsa sina julklappsinköp Kvinnor försöker i högre grad än övriga att begränsa julklappsinköpen (34 procent instämmer helt och hållet).

Sida 18 Hur skulle du beskriva din ekonomiska situation vanligtvis efter julen? Majoriteten har inga stora ekonomiska svårigheter efter jul Bas: Samtliga som handlar julklappar % Aldrig eller sällan svårigheter, 84 procent Ibland eller alltid svårigheter, 15 procent

Sida 19 Hur skulle du beskriva din ekonomiska situation vanligtvis efter julen? Fler kvinnor har ekonomiska svårigheter efter jul Bas: Samtliga som handlar julklappar % Kvinnor har i högre grad ekonomiska svårigheter efter jul. Höginkomsttagare har i lägre grad ekonomiska svårigheter efter jul. Problemen avtar med åldern. Inga regionala skillnader i denna fråga.

Sida 20 Sammanfattning Svenskarna tror sig spendera cirka kronor per per person på julklappar i år. Personer i Norrland spenderar mest pengar på julklappar (4 076 kronor). Personer i åldern år är de stora julklappsinköparna. I jämförelse med förra året tror man på en ökning av julklappsinköpen med åtta procent (240 kronor). Det är främst kvinnor, låginkomsttagare och invånarna i Västsverige och Norrland som står för årets ökning av julklappsinköpen. Övriga kostnader för julen, utöver julklappsinköpen, estimeras till cirka kronor. Höginkomsttagare tror att de kommer spendera mer (2 948 kronor) samt personer i Norrland, som tror att de kommer spendera kronor. Kvinnor köper julklappar för mer pengar än män, medan männen köper för mer pengar än kvinnor när det gäller andra julinköp (exempelvis mat, juldekorationer etc). Den totala julnotan (julklappar+övriga julinköp) landar på kronor per person. Julklapparna betalas främst med löpande inkomster. Knappt var tionde betalar via någon form av kredit. Andelen som betalar på kredit är i stor sett oförändrad sedan förra året. En tredjedel har en ekonomisk plan för sina julklappsinköp. Personer i åldern har i högre grad en plan. Var fjärde person skänker pengar till någon välgörenhetsorganisation under julen, men detta ersätter inte julklappsinköpen. Äldre är mer benägna att ge pengar/presentkort som julklapp. Att köpa upplevelser som julklapp kan komma att öka, eftersom fler kan tänka sig att köpa en sådan julklapp i år jämfört med förra året. Knappt en femtedel kan tänka sig att ge bort en aktiefond i julklapp. Närmare hälften försöker begränsa sina julklappsinköp. Endast fyra procent av samtliga känner ett tvång att köpa julklappar. Slutsatsen man kan dra av detta är att julhandeln för flertalet är en lustfylld upplevelse, som får kosta!

Sida 21 Fakta om undersökningen – Metod, målgrupp och omfattning Bakgrund: Nordea önskar ta reda på mer om julhandeln kopplat till ekonomin. Studien har genomförs i Norge, Danmark, Finland och Sverige under samma tidsperiod. Undersökningen genomfördes under samma period förra året (2006), vilket möjliggör jämförelser med de frågeställningar som är lika mellan åren. Några frågor har endast ställt i årets mätning. Målgrupp:Allmänheten i åldern från 16 år, vilket motsvarar cirka 7,4 miljoner människor i Sverige. Fältperiod: 5 november- 13 november 2007 Metod:Undersökningen har genomförts via Synovates telefonomnibus. Intervjuerna genomförs kvällstid av utbildade intervjuare. Antal intervjuer:1 036 intervjuer i Sverige. Totalt har intervjuer gjorts.