Kostnad Per Brukare Kristianstad kommun Resultat 2014 Katarina Tylenius

Agenda Introduktion till Kostnad Per Brukare Introduktion till modellen / Förutsättningar Presentation av resultat och nyckeltal Kostnad per brukare 2014 – KPB totalt SOL och LSS – KPB SOL Ordinärt boende Särskilt boende

KPB AlingsåsHebyLeksandSäffle AlvestaHälleforsLjungbyTierp BengtsforsHärnösandLjusdalUddevalla BodenHärrydaLudvikaUlricehamn BollebygdHässleholmLuleåVansbro BåstadHögsbyMellerudVara Dals-EdKalmarMoraVarberg EslövKarlshamnMullsjöVimmerby FagerstaKarlskogaMunkedalVindeln FalkenbergKarlskronaNybroVårgårda FalunKarlstadNyköpingVäxjö ForshagaKatrineholmNynäshamnÄlmhult GagnefKramforsOckelboÄlvkarleby GislavedKristianstadOrustÄlvsbyn GotlandKumlaOskarshamnÄngelholm GällivareKungsbackaOxelösundÖckerö GöteborgKungälvPajalaÖrebro HalmstadLaholmRonnebyÖstersund HammaröLekebergSimrishamn LS AlvestaHagforsNyköpingSäter ArvikaHallsbergOrustSöderköping AskersundHammaröRättvikTorsby BjuvHelsingborgSalaUmeå BodenHälleforsSjöboVellinge BollnäsHöörSkurupVetlanda BotkyrkaKarlskronaStaffanstorpVårgårda BromöllaKramforsStrömstadÄlvkarleby GagnefKristinehamnSunneÖsthammar GrumsLaholmSäffle

KPB Efterkalkyl byggd på individnivå Inkluderar alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten under ett år Kombinerar kostnader med verkställda beslut inom Sol och LSS Tydlig beskrivning av verksamheten ekonomiskt

5 Metod - KPB Enhetskostnad Kostnad per brukare Standardinsatser: Hemtjänst Särskilt boende Korttidsvård mm. Gruppbostad Servicebostad Daglig verksamhet mm. Ekonomisystem: Ansvar Konto Verksamhet Aktivitet Objekt osv. Verksamhetssystem: Brukare Verkställighet Volym Enhet Period

KOSTNAD PER BRUKARE Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Brukarmixanalys Brukarmixanalys (Kostnadsintervall Uppdelat på LSS och ordinärt/särskilt boende) Konsumtionsanalys Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Analys av produktivitet Analys av produktivitet (Insatsjämförelse nationellt, beläggning) Resultatanalys Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat, kompassen) Analysmodell

Beskrivning av analysmodellen Brukaranalys Brukarmix. Har vi valt den mest kostnadseffektiva strategin med den brukarmix vi har i kommunen? Hur ser balansen mellan ordinärt och särskilt boende ut? Har vi fler eller färre ytterfall än andra kommuner? Produktivitetsanalys Nyckeltalsjämförelse. Kostnaden per insats jämförs med andra kommuner. Hur ligger vår hemtjänsttimme? Vad har boendena haft för beläggning? Konsumtionsanalys Genom att relatera kostnaderna till invånare och brukare får vi svar på om medelkostnaden skiljer sig mellan kommunerna. Med hjälp av befolkningsutveckling kan prognoser göras för att beskriva utbud/efterfrågan i framtiden. Resultatanalys Kombination av kostnader, resultat och kvalitet. Kvalitetsmätning i form av t ex brukarenkäter

Förutsättningar Kostnadsjämförelser med övriga år tar ej hänsyn till skillnader till följd av löneökningar och generella prisökningar Ekonomiutdrag – Politisk verksamhet har exkluderats – Kommun-OH tillagt utifrån RS, 30,2 mkr (10,5 mkr år 2013) – Fördelning av administration. – Fördelningar enligt Kristianstads direktiv. – Kodning enligt insatslista som upprättades i samband med KPB 2010 Brukarstatistik – Hemtjänsttimmarna inkluderar timmar för delegerad hemsjukvård och utgörs av utförd tid. – Kodning enligt insatslista som upprättades i samband med KPB 2010

Kostnadsfördelning mellan verksamheterna Jämförelse mellan åren: Liten skillnad i förhållande till föregående år Kristianstad 2012 Kristianstad 2014 Kristianstad 2013

Konsumtion, Sol och LSS Avser brukarrelaterade kostnader Nationellt 2014: -medel per brukare kr, -medel per invånare kr Orsak till del av kostnadsökningen är högre kommun-oh år

Konsumtion 2014 Sol Brukarrelaterade kostnader. Större andel brukare än förra året. Nationellt medel kostnad per brukare SOL år 2014: kr. Nationellt medel kostnad per invånare SOL år 2013: kr. Antal brukare i åldersintervallet 90- år överstiger antalet invånare i samma åldersintervall p.g.a. att brukarantalet omfattar samtliga kunder under året medan antalet invånare mäts 31/

Medelkostnad per brukare, över 80 år, SoL Kristianstad år 2014: Kvinnor kr, Män kr Kristianstad år 2013: Kvinnor kr, Män kr Nationellt medel kvinnor 2013: krmän: kr Diagrammet visar jämförelsekommuner år 2013 och Kristianstad 2014.

Konsumtion timmar i hemtjänst (inkl del hsv) och dygn i SÄB för invånare över 80 år Kristianstad: dygn i särskilt boende: 57 (nationellt medel 50 dygn) (egen regi och externt) Kristianstad: timmar i hemtjänst: 64 (nationellt medel 85 timmar) (egen regi och externt) Lågt p.g.a. utförd tid. Markerade kommuner (grön och blå) ersätter efter utförd tid i hemtjänst.

Antal brukare i ordinärt och särskilt boende i kostnadsintervall Ytterfall i ordinärt boende är 98 av 3557 kunder, 2,8 % (105 kunder år 2013, 3,3 %) Ytterfall i särskilda boenden är 498 av 1219 kunder 40,9 % (479 personer år 2013, 39,8%) Ytterfall totalt SOL är 695 av 4409 kunder, 15,8 %, (år 2013: 14,2 %) Gräns för ytterfall i ordinärt boende är 600 tkr, fastställs av SKL har varit samma sedan vi började med KpB

SoL Ordinärt boende

Kostnader hemtjänst inkl. delegerad hemsjukvård Kvinnor har i genomsnitt högre konsumtion och högre medelkostnad än män. Det är främst i de högre åldersintervallen som kvinnornas konsumtion och medelkostnad överstiger männens. Kristianstad år 2013 medel volym: kvinnor 166 timmar, män: 150 timmar. Nationell jämförelse 2013: K: 272 timmar, M: 249 timmar För kommuner med utförd tid finns inget jämförelsetal framtaget i dagsläget.

Antal brukare i ordinärt boende samt ytterfall i kostnadsintervall Ytterfall 98 personer år 2014 (år 2013: 105). Ytterfallen motsvarar 2,8 % år 2014 ( år 2013: 3,3 %) av brukarna i ordinärt boende Medelålder inom hemtjänsten är fortsatt 80 år och inom särskilt boende 87 år.

Nationell jämförelse andel ytterfall ordinärt boende Kristianstad: 2,8 %, 98 av 3557 brukare (år 2013: 3,3 %), nationellt år 2014: 2,5 %. Kostnad för Kristianstad ordinärt boende 418 mkr, varav kostnaden för ytterfallen är 130 mkr, 31%. Genomsnittskostnad per ytterfall: kr. Ytterfallsandelen påverkas av kvarboendeprincip, dygn med korttidsvistelse, omfattning av uppdrag, beslut från MYN och effektivitet i verkställighet.

Medelkostnad 2014: 656 kr/timma (år 2013: 643 kr/timma) Avlösarteamets enhetskostnad, 344 kr, är inte med i diagrammet. Medelkostnad egen regi exkl. nattpatrullerna uppgår till 624 kr/timma (509 kr år 2013). kostnadsökning 2,4%. Odal har under hösten 2014 ändrat till samplanering med Vä och 2015 flyttat till ny lokal för att minska kostnaderna. Odal hade också problem med minskade volymer under Färlöv/Önnestad har minskat antal planerare från 4 till 2 vid samgående. Omställningsproblem pga växelvård och minskad volym Åhus S har ingått i projekt E Liljevall, vilket krävt extra resurser vid genomgångar samt variationer i kundtid Centrum har haft omställningskostnader utöver normala Hemtjänst egen regi exkl. nattpatruller, kostnad per timme

Medelkostnaden egen regi per hemtjänsttimme uppgår till 656 kr inkl. nattpatruller (643 kr år 2013). Kostnadsökning 2,1%. Hemtjänst egen regi inkl. nattpatruller, kostnad per timme

Interna enhetskostnader/hemtjänsttimme inkl. natt och delegerad HSL

Lokal-, res- och bilkostnadens påverkan på enhetskostnaden

Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Bilden visar enhetskostnad per timme exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per timme. Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning. Bilden sorterad efter lokalkostnad.

Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Bilden visar enhetskostnad per timme exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per timme. Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning. Bilden sorterad efter enhetskostnad.

Nationell jämförelse för kommuner med utförd tid Hemtjänst, egen regi Kristianstad 656 kr/timme Nationellt medel år 2014: 586 kr/timme utförd tid. Jämförelse inkl. nattpatruller. Direkt jämförelse svårt pga att Kristianstad har minimalt med timmar i rf- modell. Direkt jfr kan endast göras med Leksand (dock har de kallmats- distribution).

Enhetskostnad hemtjänsttimme extern utförare Utför inte larm, matdistribution eller natt och ska därför ha en betydligt lägre enhetskostnad än de interna utförarna. De externa utförarna har också en annan ersättning än kommunens egenregi. Sänkning av taket 2013 i resursfördelningsmodellen har medfört lägre kostnader för de externa leverantörerna eftersom de har möjlighet att utföra fler timmar än som ersätts.

Påverkande faktorer för Kristianstad i nationell jämförelse av kostnad/hemtjänsttimme – Utförd tid och ingen ersättning av timvolym för avbokningar, byte av leverantör, dödsfall, sjukhus- och korttidsvistelser ger Kristianstad lägre volymer än de flesta andra kommuner. Enbart avbokningar inom 48-timmar uppskattas till drygt 6%. Kan bortfall av kundtimmar minska om sanktionsavgift för kund införs för vissa avbokningar? – Personalambitioner -rätt till heltid, -minskning i andel timanställda, - minskning av delade turer – Värdinnetjänster på mötesplatser och trygghetsboende – Distribution varm mat – Gällande krav på bilar gäller miljöklassning och byte vart 3dje år vilket ger höga kostnader. – LOV kan medföra högre omställnings- och introduktionskostnader – Korta insatser och långa restider ger hög kringtid och låg kundtid – Planering och samordning av verkställigheten – Bemanningsenhetens möjlighet att tillgodose verksamhetens behov av bemanning – Omställningskostnader framförallt då kunderna haft omfattande insatser som avslutas pga dödsfall eller flytt till boende – Organisation och storlek på hemtjänstgruppen. – Planeringsflexibilitet i enheten. – Utköpskostnader för bilar ex för västras nattpatrull 95 kr /timme Politik o uppdrag MYN Verkställighet Ersättnings- modell

Hemtjänst, kostnad och kvalitet

Brytpunkt hemtjänsttimmar och särskilt boende  Hemtjänsttimmarna är inklusive delegerade hsl-timmar.

Reflektioner hemtjänst Kristianstad Variationer i kundtimmar fortfarande svårt att hantera på enhetsnivå För införande av Laps Care, nyckelfria lås mm har åtgått tid Planeringstiden fortfarande hög Hög andel ytterfall som har omfattande insatser Nationellt : Allt fler kommuner tittar på möjlighet att gå över till utförd tid men processen är ofta långdragen. Många kommuner står inför volymökningar de kommande åren. Viktigt att ha kontroll över sina timmar, utförda tiden osv. Många kommuner har en pressad ekonomisk situation avseende hemtjänst. Planering av framtidens hemtjänst.

Korttidsvård och övriga insatser Av ökningen inom korttiden består 72 kr av ökade HSL kostnader. En samlokalisering av dagverksamheterna har inneburit att mer effektivt personalarbete och bättre täckning vid semestrar. En övergång till att köpa kost i stället för att laga sjäv har gett möjliget att ta emot fler kunder till en minskad kostnad och högre kvalitet.

Nationell jämförelse korttidsvård Kristianstad kr/dygn (År 2013: 2411 kr/dygn) Nationellt medel år 2014: kr/dygn.

Reflektioner Ordinärt boende Brist på boendeplatser fr juli 2014 har medfört ett ökat behov av hemtjänst, anhörigbidrag, och bostadsanpassning. Även många dagar med betalningsansvar. Andelen ytterfall inom hemtjänsten i Kristianstad minskar och närmar sig det nationella snittet. Prognosen över utvecklingen av timmar i hemtjänst visar att det inom närmsta 10 års-perioden kommer behovet att öka med 27 % ( timmar). Behov av timmar inom hemtjänsten förväntas öka även nationellt kommande år. Viktigt att planera för förändringen; ekonomiskt, tekniskt, personalbehovsmässigt. Hur ska hemtjänsten och övriga tjänster inom området ordinärt boende se ut om 10 år?

SoL Särskilt boende

Konsumtion särskilt boende Kvinnor har i snitt en högre medelkostnad samt en högre medelkonsumtion än män. Kvinnor har högre kostnader i de högre åldersintervallen. Män har högre konsumtion i de lägre åldersintervallen. *Bilden visar: totalkostnad för män respektive kvinnor och deras medelkostnad i de olika åldersintervallen

Särskilt boende, antal brukare i kostnadsintervall Genomsnittsålder inom särskilt boende är 86,7 år Medelkostnad/plats/år i särskilt boende i Kristianstad samt brytpunkt mot hemtjänst 643 tkr (år 2013: 639 tkr) Nationellt medel år 2014: tkr/plats/år. Många kunder i Kristianstad 498 av 1219, 40,9 %, finns i intervall över 600 tkr inom särskilt boende. (år 2013: 479 personer, 39 %).

Nationell jämförelse andel ytterfall i särskilt boende Kristianstad har 40,9 % ytterfall, 498 av 1219 kunder (År 2013 Kristianstad 39,9 %) Nationellt medel år 2014: 33,8 %

Enhetskostnad och antal platser per demensboende (boenden där samtliga platser är demensplatser med kommunal utförare) Medelkostnad demensboenden kr/dygn varav HSL 144 kr/dygn. (År 2013: kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143 kr/dygn). Medelkostnad totalt särskilda boenden (både särskilt boende och demensplatser) 1 761kr/dygn inkl. HSL varav HSL 144 kr/dygn. (År 2013: kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143 kr/dygn) Ytterligare 129 demensplatser finns inom s.k. blandade boenden (både särskilt boende och särskilt boende demens). Nationellt medel år 2014: kr/dygn. Sa 214

Enhetskostnad och antal platser demensboende (boenden där samtliga platser är demensplatser) ( boenden där samtliga platser är demensplatser) Beläggningsgraden är beräknad efter tillgängliga platser. Överlag hög beläggning, 98,5 % (demensboenden). Nationellt genomsnittlig beläggningsgrad år 2014: 96,7 %. Omsättningsgrad totalt särskilt boende i Kristianstad är 1,36 personer per plats och år. Nationell omsättningsgrad år 2014: 1,32 personer per plats och år. Medelkostnad demensboenden kr/dygn varav HSL 144 kr/dygn. (År 2013: kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143 kr/dygn). Medelkostnad totalt särskilda boenden (både särskilt boende och demensplatser) 1 761kr/dygn inkl. HSL varav HSL 144 kr/dygn. (År 2013: kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143 kr/dygn) Ytterligare demensplatser finns inom s.k. blandade boenden (både särskilt boende och särskilt boende demens). Nationellt medel år 2014: kr/dygn.

Enhetskostnad och förändring enhetskostnader per demensboende (boenden där samtliga platser är demensplatser) Bilden visar enhetskostnad, medelkostnad och procentuell förändring av enhetskostnaderna mellan år 2013 och 2014

Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Bilden visar enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per dygn. Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad- momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna. Bilden sorterad på lokalkostnaden.

Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Bilden visar enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per dygn. Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad- momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna. Bilden sorterad på enhetskostnad

Enhetskostnader demensboenden

Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) kr/dygn inkl. HSL 144 kr en (år 2013: kr kr/dygn inkl. HSL 143 kr). Medelkostnad särskilt boende inkl. demens kr/dygn, inkl. HSL (År 2013: kr/dygn inkl. HSL) Boenden med blandad verksamhet: Almgården, Fjällbacka, Allögården,. Åhaga, Österäng. Nya Tollaregården, markerade med Enhetskostnad och antal tillgängliga platser särskilt boende Ytterligare 129 demensplatser finns inom s.k. blandade boenden (både särskilt boende och särskilt boende demens

Beläggningsgraden 98% i genomsnitt är beräknad efter tillgängliga platser, hög beläggningsgrad. Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) kr/dygn inkl. HSL (År 2013: kr/dygn inkl. HSL). Medelkostnad särskilt boende inkl. demens 1761 kr/dygn, inkl. HSL (År 2013: kr/dygn inkl. HSL). Nationellt medel år 2014: 1752 kr/dygn. Beläggningsgrad särskilt boende

Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) kr/dygn inkl. HSL 144 kr en (år 2013: kr kr/dygn inkl. HSL 143 kr). Medelkostnad särskilt boende inkl. demens kr/dygn, inkl. HSL (År 2013: kr/dygn inkl. HSL) Boenden med blandad verksamhet: Almgården, Fjällbacka, Allögården,. Åhaga, Österäng. Nya Tollaregården, markerade med Enhetskostnad och förändring enhetskostnader per boende

Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden per dygn (röd stapel). Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna. Bilden sorterad på lokalkostnad.

Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden Enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden per dygn (röd stapel). Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna. Bilden sorterad på enhetskostnad.

Enhetskostnad särskilt boende Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) kr/dygn inkl. HSL (År 2013: kr/dygn inkl. HSL). Medelkostnad särskilt boende inkl. demens 1761 kr/dygn, inkl. HSL (år 2013: kr/dygn inkl. HSL) Nationellt medel år 2014: kr/dygn Enheter även med demensboende är markerade med

Nationell jämförelse Särskilt boende inkl. demens, egen regi Kristianstad: kr/dygn (år 2013: kr/dygn) Nationellt medel år 2014: kr/dygn. Stor variation mellan kommunerna i nationella jämförelsen. Bemanningsgrad och vårdtyngd har betydelse för enhetskostnaden.

Särskilt boende Exempel på vad som kan förklara nationella skillnader: – Politisk viljeinriktning – Andel externa köp – Samordnad varudistribution – Ekologiska livsmedel – Rätt till heltid – Personaltäthet som styrs av resursfördelning och omvårdnadsbehov – Bemanningsproblematik – Nattbemanning – Lönenivå – Ledarskap – Andel legitimerad personal – Beläggningsgrad – Byggnadens utseende, storlek på boendena och boendets enheter, – Höga lokalkostnader – Andel demensplatser – Organisation och oh-kostnader Politiiska beslut Personalförutsätt- ninga r Övriga förutsättningar

Boenden, kostnad och kvalitet

Reflektioner särskilt boende Kristianstad Ett ökat behov av boendeplatser konstateras En växande kö Pilot för ÄBIC omfattande enheter på 3 boenden startade nov 2014 och fortsätter under 2015 Förklaringar för enheter med höga procentuella förändringar Skogåsa ny enhetschef, ett aktivt arbete med bemanning och ökad beläggningsgrad har genomförts Almhaga ordinarie enhetschef tillbaka i tjänst 2014 och effektivt arbete med bemanning har genomförts Gällande Nya o Gamla Tollaregården har beläggningarna ökat från 90-91% år 2013 till 99% år Planering, samarbete och rehabilitering har prioriterats. Åhaga har haft förstärkt bemanning på natten under större delen av 2014 Österängsgården öppnat 8 demensplatser

Tänkbar fortsättning Utökade piloter ÄBIC under Vid breddinförande ÄBIC krävs en ny resursmodell som styr resurser mot kundernas behov Prognos visar på att behovet av särskilda boendeplatser ökar med 209 platser de närmaste 10 åren. Motsvarande 25% ökning av antal platser. Området behöver planeras och förberedas på ökade behov på olika sätt: finansiellt, resursfördelningsmässigt, bemanningsmässigt osv. Vilka krav och behov har brukare och verksamhet i framtidens särskilda boenden. Hur kan teknikutveckling vara en del av planeringen av framtidens särskilda boenden?