PALLIATIV DAG 11 APRIL 2013. D EFINITION AV SMÄRTA ENLIGT IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Advertisements

Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Undersköterskan som expert på symtomskattning
När skall man gå till läkaren?
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Hälsa och Kondition.
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
Medicinska specialistkliniken utvärdering TaktiPro
Bättre liv för våra äldre
Varför behövs äldrekurator på Malmköpings VC ?
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Cancerrelaterad smärta
Att höra an till någon- anhörig
PALLIATIV VÅRDFILOSOFI
Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden
1 Örebro Utbildningsdag UFPo.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
SMÄRTA OCH DEMENS
Kommunikation och samspel
Agneta Törnquist Äldreforskardagen den 21 mars 2012
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Sune Fredenberg Öl, Smärtrehab Kronoberg, Växjö
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Livsstil och återhämtning
Idrottspsykologi.
Hälsa och Kondition.
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet” (WHO)
Cancerrehabiliteringsprocessen
Palliativ vård De fyra hörnstenarna.
Existentiella frågor i dödens närhet
Palliativ vård och samordning
Mental hälsa.
Nonviolent Communication
Barn och stress.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
Ju mer vi är tillsammans, tillsammans, tillsammans, ju mer vi är tillsammans ju gladare vi blir. För mina vänner är dina vänner och dina vänner är mina.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Kommunikation. Jag vet att du tror att du förstår vad jag tyckte att jag sa men jag är inte säker på att du fattade att vad du hörde inte var vad jag.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Långvarig smärta och rehabilitering
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Utbildning Äldre och läkemedel
Ångest/ Oro.
Smärtbehandlingsenheten
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Exempel från verkligheten
”Förskolebarnens röst”
Utbildning Äldre och läkemedel
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Presentationens avskrift:

PALLIATIV DAG 11 APRIL 2013

D EFINITION AV SMÄRTA ENLIGT IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skala (IASP 1979) Bristande förmåga att kommunicera utesluter på intet sätt möjligheten av att en person kan uppleva smärta och vara i behov av adekvat smärtlindring

H UR VANLIGT ÄR DET MED SMÄRTA ? Smärta kommer fr a från skelett, muskler och leder 1/3 av alla svenskar har eller har haft ett långdraget smärttillstånd. 7 % har ett stort vårdbehov 50 % av cancerpatienterna har smärta, 70 % vid avancerad cancersjukdom, 90% vid livets slut

T YPER AV SMÄRTA Nociceptiv ”Vävnadssmärta” Utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver Neurogen Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och/eller CNS

S MÄRTANAMNES Karaktär: Molande, dov, konstant (ofta nociceptiv) Huggande/skärande (ofta nociceptiv, leder viscera) Tryckande, bultande/pulserande (ofta nociceptiv, kärl) Brännande/ilande/stickande (ofta neurogen) VAS eller verbal skattning Vad förvärrar/förbättrar smärtan??? Patientens egen värdering värk? Ont? Sömn Smärtans konsekvenser

S MÄRTA KAN GE Ångest Vrede Depression Socialt Psykiskt Fysiskt

R EFLEKTERA ÖVER PATIENTENS : Livshistoria Kulturella bakgrund Tidigare erfarenheter av smärta Rädsla för behandlingar Fysiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande Socialt välbefinnande Andligt/existentiellt Vrede

S MÄRTSITUATIONER SOM SKAPAR OVANLIGT MYCKET LIDANDE Överväldigande/outhärdig smärta Smärta som aldrig tar slut Smärtan där orsaken är okänd Smärta som tagit kontrollen över patienten

A LL SMÄRTBEHANDLING SKALL Vara individualiserad Ge god och kontinuerlig lindring Följas upp kontinuerligt Vad är god livskvalitet för patienten?

B EHANDLINGSMÖJLIGHETER VID SMÄRTA Omvårdnad Rehabilitering Information Farmakologisk terapi TENS Taktil massage Övriga behandlingsmetoder

B EHANDLINGENS MÅL Smärtfrihet i vila Patienten skall kunna erbjudas en god eller åtminstone acceptabel nattsömn Behandlingen skall ge en optimal och kontinuerlig smärtlindring, som inte sker på bekostnad av patientens livskvalitet genom tex oacceptabla biverkningar

A TT TÄNKA PÅ Smärta föder smärta och skall därför förebyggas Empati och förståelse är mycket viktiga delar i smärtbehandlingen, läkemedel är endast en del i det totala omhändertagande

H UR KAN MAN LINDRA LIDANDE ? Kommunikation Information Sorgeterapi Coping Socialt stöd Familjestöd Symtomkontroll Existentiella samtal

T RÖST Lyssna Bekräfta känslan Stanna kvar Vila Värme Varsamhet Att trösta är inte att göra utan att vara kvar!!

A BSTINENS VID OPIATER Tidig; Sekretion, gäspningar, rinnande näsa, svettningar 24-timmar: Sömnstörning, irriterad, Gåshud Sent: Illamående, kräkningar, diarre, buksmärtor, ökad puls, svaghet, benvärk

V I ÄR ENDAST MEDVANDRARE OCH VÅR UPPGIFT ÄR ATT VARA FÖLJSAMMA, ÖPPNA, FINNAS NÄRA, VARA ÄRLIGA OCH MYCKET VARSAMMA

KASAM KÄNSLA AV SAMMANHANG (A NTONOVSKY ) Begriplighet. Händelser behöver inte vara önskvärda men de måste: gå att förklara, kunna förutses. Därför vill pat och anhöriga ha mera information Hanterbart. Stärka de egna resurserna. Stötta familjen-som kan stötta patienten. Skapa trygghet utan att över. Trygghet genom bra palliativ vård Meningsfullhet. Relationer, nuet, hoppet, få vara till nytta, skönhetsupplevelser

A TT VÅRDA SIG SOM REDSKAP Inflytande över sitt arbete Återhämtning (att man tänker på det, hur gör jag?) Vidareutveckling/utb Specialkunskaper Att känna sig behövd och uppskattad Självreflektion och personlig utveckling HUMOR

A TT UTGÅ FRÅN SIG SJÄLV Hur fungerar jag bäst Vad orkar jag Vad behöver jag fylla på Hur återhämtar jag mig Hur ser mitt övriga liv ut Hur många olika fokus kan jag ha

K ONSTRUKTIVA RÅD Låta var och en ta ansvar för sina känslor Skilja på saker jag kan påverka och det jag inte råder över Tolerans för svaghet, egna och andras Respekt för olikheter Tillsammans är vi starka Ventilera känslor Handledning

F ÖR ATT KUNNA TA HAND OM ANDRA MÅSTE MAN TA HAND OM SIG SJÄLV. ”Ge mig kraft att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”