FINLAND I TOPPOSITION NLS-sommarkurs, Färöarna 2006 Hur har den politiska och massmediala debatten om PISA påverkat politiker, førældrar, lærare och OAJ?

juni 2006OAJ/AR/2006 AKAVA:s största medlemsorganisationer *) *) Förbund med över medlemmar. Sammanlagt 31 medlemsförbund. OAJTeknikens Akademiker- förbund TEK Ingenjörs- förbundet Finlands Ekonom- förbund Finlands Läkarförbund Centralförbundet för AKAVAs Special- organisationer Tradenom- förbundet Talentia Finlands juristförbund Övriga Sammanlagt medlemmar

juni 2006OAJ/AR/2006 Veteraanit ja muut eläkeläisjäsenet Allla medelemmar OAOYLL OAJ - medlemmar

juni 2006OAJ/AR/2006 God utbildning ett gemensamt mål Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ är sakkunnig på utbildning och en viktig utbildningspolitisk partner endast en lärarorganisation i Finland politiskt obunden över 95% har en expertroll i den utbildningspolitiska processen

juni 2006OAJ/AR/2006 Vem talar om vad som händer här inne ? Resurser och villkor Resultat och läroplansmål Vi talar om: Andra talar om: ? Gunilla Runnquist/Vi värderar kvalitet/Lärarförbundet/LR

juni 2006OAJ/AR/2006 Går kvalitet att mäta? ”Vi utværderar inte det vi værderar – utan vi værderar det vi utværderar” (Andy Hargreaves) ”Det mætbara blir viktigt eftersom det viktiga inte ær mætbart” (Alfred Oftedal Telhaug)

juni 2006OAJ/AR/2006 Undersökningar kommit för att stanna PISA(Programme for International Student Assessment),TIMSS,PIRLS osv. OECD lanserade PISA 1997 Bakom står ett åtagande av regeringarna att med regelbundna mätningar av elevernas prestationer bedöma skolsystemets resultat mätningar kommit för att stanna kvalitet – EU:s Lissabonstrategi mätningarna ändrar den utbildningspolitiska debatten

juni 2006OAJ/AR/2006 PISA ”Pisa er en proces, der giver mulighed for at se sig selv i det spejl, der udgöres af andre landes prestationer” (Andreas Schleicher, chef for OECD:s PISA-sekretariat)

juni 2006OAJ/AR/2006 Succe`för Finland ära och berömmelse förundran lite avundsjuka fört upp Finland på den utbildningspolitiska agendan

juni 2006OAJ/AR/2006 Finlands recept? bra lärarutbildning och lärarnas höga utbildningsnivå och relativt höga status metodisk frihet, självständighet i arbetet ett bra utbildningssystem som betonar jämställdhet och som omfattar alla synen på utbildning viktigaste Pisa-resultatet att skolan lyckas både med att uppnå goda resultat och att utjämna effekterna av skillnader i elevens socioekonomiska bakgrund – något man i många länder trott vara omöjligt

juni 2006OAJ/AR/2006 Svenska Dagbladet omfattande stödundervisning tidig utvärdering bibliotek läxor tradition tydliga mål i lagen god lärarutbildning

juni 2006OAJ/AR/2006 Finsk skolsyn (Hbl våren 2006) den finska skolan har kvar sitt ursprungliga syfte – att överföra kulturarvet och främja traditionella baskunskaper i kärnämnen som språk och matematik (John Steinberg) behöver vi mera flexibilitet och elevaktivitet samt en uppöuckring av strikt lärarstyrning för att främja ett ”enterpenörskap” (John Steinberg)

juni 2006OAJ/AR/2006 inga nationella prov för alla i grsk frivilliga prov finns inga inspektioner – utvärderingar i stället – externa utvärderingar från statligt håll, egen kommunal utv.) ingen lärobokskontroll mera nationell läroplan – grunderna

juni 2006OAJ/AR/2006 Efter Pisa? Pisa fortsätter – hur går det för Finland? viktigast att satsa på utbildningens kvalitet, tillgänglighet och effekt göra det på finlændskt sätt ur vårt utgångsläge trygga den internationella konkurrenskraften

juni 2006OAJ/AR/2006 Utbildningpolitisk diskussion utbildningen ses som nyckelfaktor till framgång utbildningen har central ställning i nationella program konsensus utbildningsvänlig atmosfär utbildningstradition

juni 2006OAJ/AR/2006 Hörnstenar.. nationella mål omfattande lokal bestämmanderätt utvärderingssystemen handhas av rådet för utbildningsvärdering på nationellt plan OK på lokal nivå stöder inte utvärderingen utvecklingen av utbildningen finansieringen den svagaste hörnstenen kvalitetsfokuseringen leder till stor press på lärarnas intressebevakning

juni 2006OAJ/AR/2006 PISA – ett tveeggat svärd? omotiverat förtroende att sakerna sköts av sig själv? rum finns för förbättringar otillräckliga stödåtgärder regionala skillnader skillnader mellan kön utslagning lärarnas fortbildning sanering av skolor förbättring av trivseln i skolan

juni 2006OAJ/AR/2006 Men… pga förändrade verksamhetsbetingelser har utbildningen hamnat i kläm befolkningen i Finland föåldras snabbare än i övriga EU redan i år avgår fler än det kommer till regionerna och kommunerna utvecklas ojämlikt trycket på den offentliga sektorn stort

juni 2006OAJ/AR/2006 Finlands lærare professionella? Høg utbildningsnivå Høgre høgskole-examen Flera søkande æn antagna Læraren ær sjælvstændig i sitt arbete Sakkunnig –uppgift Åtnjuter samhællets førtroende – høg arbetsmoral Egen beslutsrætt Undervisningsmetoderna Læromedel Undervisningens innehåll

juni 2006OAJ/AR/2006 Inflytande och autonomi? lärarna i Finland har stort inflytande: över undervisningens innehåll valet av läromedel disciplinära åtgärder skolans ekonomi Lärarnas status hög jämförs med läkare och jurister Öppenhet i yrkesutövningen Kollegialitet När resurserna minskar kan resultat nås bara genom ökad flexibilitet och ändamålsenlig användning av lärarnas sakkunskap

juni 2006OAJ/AR/2006 Professionalism inte samhällets krav på lärarens professionalism kanske det helt enkelt är så att vi har profesionella lärare lärarens rätt till känsla av professionalism – stolthet jämför patient-läkare versus elev/förälder lärare

juni 2006OAJ/AR/2006

juni 2006OAJ/AR/2006

juni 2006OAJ/AR/2006

juni 2006OAJ/AR/2006 Vem talar om vad som händer här inne ? Resurser och villkor Resultat och läroplansmål Vi talar om: Andra talar om: ? Gunilla Runnquist/Vi värderar kvalitet/Lärarförbundet/LR