U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Bakgrund ITiS tar slut 2002 KK-stiftelsens skolsatsning tar slut 2002 Extrapengar till Skoldatanätet tar slut 2002 Svensk satsning på europeiska skoldatanätet tar slut 2002

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Direktiv till Arbetsgruppen Statliga IT-satsningar som katalysatorer till fortsatt skolutveckling Komplement till lokala och regionala initiativ Möjligheter att stimulera ökad användning av e-lärande Tillvarata erfarenheter och kompetens från tidigare satsningar

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t 4 grundläggande frågor Vad har hänt? –Tidigare satsningar Var står vi nu? –IT-användningen i skolan idag? Vart vill vi? –Visioner om svensk skola Hur ska vi komma dit? –Strategi

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Detta har hänt…

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Tidigare nationella satsningar DIS – 1974 till 1980 Compis-datorn – 1984 till 1988 DUG och DPG – 1985 till 1988 DOS – 1988 till 1991 Internetrevolutionen och IT-Kommissionen – 1994 KK-stiftelsens skolprojekt – 1995 till 2002 Lärandets verktyg och ITiS – 1998 till 2002

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Erfarenheter av svenska satsningar För mycket ”top-down” För mycket teknikfokus För mycket ”push” och för lite ”pull” Under andra halvan av 1990-talet en internationell trend att försöka skapa efterfrågan bland lärare

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Internationella erfarenheter Tre råd till beslutsfattare från EUN: –Agera snabbt –Var djärva –Dela erfarenheter

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Här står vi nu…

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t God tillgång till datorer I grundskolanca 8 elever / dator ca 3 lärare / dator I gymnasieskolanca 4 elever / dator ca 1 lärare / dator

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Internet-uppkoppling Alla skolor har tillgång till Internet –De allra flesta har fast förbindelse –Mer än hälften har kapacitet över 1Mbit/sek 67% av grundskolorna ingår i kommunnät 75% av gymnasieskolorna ingår i kommunnät

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Sämre kommunal ekonomi Enligt Kommunförbundet kommer de närmaste åren att bli ekonomiskt kärva: –60% av kommunerna spräcker budgeten för grundskolan år 2002 –50% av kommunerna spräcker budgeten för gymnasieskolan år 2002

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Vart vill vi komma med svensk skolutveckling?

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Scenario 1 – Status Quo Extrapolated Starka byråkratiska element dominerar och försöker skapa likriktning. Skolan motstår politiskt tryck för radikal förändring och fortsätter i stort sett i gamla banor. Tre huvudpunkter: 1.starka byråkratier och robusta institutioner 2.intressegrupper motsätter sig förändring 3.skolan får fortsatta problem med sin image och sina resurser.

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Scenario 2 – Status Quo Extrapolated Marknaden dominerar skolan betydligt kraftigare än idag. Enkla jämförelsemått och indikatorer styr i hög grad resursfördelningen. Den offentliga skolan finns kvar men blandas successivt alltmer upp av privata initiativ, utan att förändras i grunden. ”Mer av samma” kvarstår som grundmodell.

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Scenario 3 – Re-schooling Scenarios Skolan är centrum i lokalsamhället. Den är ett lärcentra för fler än bara eleverna, den erhåller stort förtroende och generös ekonomisk tilldelning. Den erbjuder större organisatorisk och professionell mångfald än i dag, den arbetar aktivt för att utjämna skillnader samtidigt som man öppet experimenterar med olika organisatoriska lösningar.

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Scenario 4 – Re-schooling Scenarios Större fokus på skolan som lärande organisation. Det omgivande samhället har inte samma inflytande och roll. Elevers och lärares lärande står i centrum. Hög tilltro till skolans möjligheter från det omgivande samhället och därmed gynnsamma ekonomiska villkor.

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Scenario 5 – De-schooling Scenarios Stora grupper lämnar det offentliga skolsystemet för att i stället arrangera sina barns utbildning på annat sätt. Resursstarka personer sluter sig samman i smågrupper och stödjer varandra i olika former av nätsamverkan. Det offentliga skolsystemet degenereras och förlorar resurser.

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Scenario 6 – De-schooling Scenarios Lärarna lämnar ett sjunkande skepp. När politiken misslyckas med att komma tillrätta med en initial lärarbrist blir situationen så småningom ohållbar för de kvarvarande och många lärare lämnar skolan.

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t En svensk vision – skolan mitt i byn Decentraliserat beslutsfattande Ge alla elever kompetens och självförtroende i sitt eget lärande Experimentera med lokala modeller för lärande Nära samarbete med omgivande samhälle, lokalt närings- och föreningsliv Arbeta med autentiska problem i verkliga situationer ”Kognitivt lärlingskap”

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Skolan mitt i byn – vad krävs? God lokal förankring och legitimitet God kommunal samordning mellan skolor och mellan skolsektorn och andra kommunala sektorer Omfattande IT-stöd för adm., planering, genomförande och utvärdering av elevernas lärande Stort erfarenhetsutbyte mellan lärare Centrala stödfunktioner för lärare och skolledare

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Hur ska vi komma dit?

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Förslag till nationell IT-strategi för skolan ”Strategi” inte ”satsning” –Flera olika aktörer samverkar med insatser –Ett av flera stöd till lokal skolutveckling –Inga fler nationella IT-projekt Större lokalt ansvar Förskolan inkluderas i framtida strategi

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Styrdokument och lärarutbildning Informationskompetens – en fjärde basfärdighet - införs i läroplanen? Skolverket genomför granskning av IT- situationen Utvärdering av nya lärarutbildningen – uppfyller den kraven?

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Kompetensutveckling och handledning Lärare –De som ej gått ITiS –Fördjupningsmöjligheter Skolledare - Utveckla en handbok eller IT-guide - Brett utbud av kompetensutvecklingsmöjligheter - Samarbete med Rektorsutbildningen - Virtuell mötesplats Förstärkt nationellt nätverk för lokala handledare - karriärtjänster?

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Läranderesurser Förstärk Skoldatanätet som nationell portal Ämnesdidaktiskt IT-stöd för lärare Läromoduler

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Stöd till kommuner i tekniska frågor Webbaserat och annat stöd till kommuner i tekniska frågor, kartläggningar, råd och rekommendationer, mm

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Stöd till internationell samverkan Expertstöd till kommuner och myndigheter för ansökan och deltagande i EU-projekt Fortsatt samarbete med ODIN och Europeiska skoldatanätet

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Utvecklings- och forskningstrianglar Utvecklingstrianglar mellan lärarstudenter, ”VFU-lärare” och lärarutbildare som bas för examensarbete Forskningstrianglar mellan magisterstudenter/ doktorander, ”VFU-lärare” och lärarutbildare som del av magisterexamen

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Specialpedagogik Det kompensatoriska perspektivet –Information om tillgängliga hjälpmedel Det specialpedagogiska perspektivet –Kompetensutveckling för lärare Det kommunikativa perspektivet –Information i tekniska frågor och fortsatt kunskapsuppbyggnad

U t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t Förstärkt samordning Stärk genomförandet genom att samordna initiativen till en aktör