SO Ht16 Vi inleder terminen med Historia (!!) Revolutionernas Tid

Några begrepp vi har pratat om: Källkritik Historiebruk –Vem skriver historia? Hur har händelser skildrats? Varför skildras de på ett visst sätt? Också: Vad är revolution? Varför gör man revolution?

Amerikanska Revolutionen

Europeiska upptäcktsresor Europeiska sjöfarare sökte nya handelsvägar till havs Europa tar över andra områden = början på kolonialismen Christofer Columbus seglar till Amerika (”Västindien”) Vasco da Gama upptäcker sjövägen mellan Europa och Indien (se bild s.185) Kolla! Indien! Renässansen – nya idéer och nya handelsvägar

Kolonialism: erövring, kontroll och exploatering (exploatera=utnyttja) av områden utanför kolonisatörens primära område (ne.se) Exploateringen rör inte bara naturtillgångar och varor som importeras till Europa. Kolonialismen blir startskottet på den europeiska slavhandeln. Avhumanisering av icke-Européer för att ”rättfärdiga” hur slavarna behandlades. Handelsvägen mellan Europa – Afrika – Amerika kan beskrivas som en triangel. Bild på triangelhandeln ->

Tidigare ”sanningar” börjar ifrågasättas Kopernikus teori – planeterna kretsar runt solen istället för runt jorden – Johannes Kepler lade märke till att planeternas banor var elliptiska (=avlånga), inte runda – tidigt 1600-tal. Galileo Galilei kunde med hjälp av teleskopet, en ny uppfinning, bevisa att Kopernikus hade haft rätt (1610) och gjorde en rad andra upptäckter som han lade fram i en bok Galileis upptäckter gick emot världsbilden som den katolska kyrkan hade – enligt Bibeln var jorden universums mittpunkt. Katolska kyrkan sätter Galileis bok på listan över förbjudna böcker, Index, men kan ändå inte stoppa att idéerna sprids. Dessa vetenskapliga upptäckter gör att tidigare sanningar börjar ifrågasättas. I Kopernikus, Keplers och Galileis fotspår följer snart fler vetenskapsmän, vilket inleder Upplysningen

Upplysningen 1687 – Principia av Isaac Newton. Newton förklarade att gravitationen driver solsystemet. Nu visste man inte bara hur himlakropparna rörde sig, men också varför. Filosofer och vetenskapsmän börjar ifrågasätta. Kyrkan tappar makt, så även adeln och kungen. Kritik riktas mot styrelseskick baserade på enväldiga (=ensamma) härskare.

Upplysningen Montesquieu – maktdelningsprincipen = makten skulle delas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Detta för att hindra att en härskare styrde ensam. Rousseau ville avskaffa monarkin och förespråkade en folkstyrd republik, utan kung eller adel. Dessa tankar gick hand i hand med Upplysningens grundtanke om en stark tro på människans förnuft. Människor skulle använda sitt förnuft, inte lita blint på makthavare eller kyrkan.

Upplysningens idéer har haft stort inflytande över hur statsskick och grundlagar ser ut i västvärlden idag. De var också viktiga för både den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen.

Amerikanska revolutionen - Frihetskriget I början av 1700-talet bestod Amerika av 13 brittiska kolonier grundade av Storbritannien. Kolonierna var oberoende av varandra och stiftade t. ex. egna lagar förklarar sig kolonierna självständiga från moderlandet. De var inspirerade av Upplysningens idéer och ideal såsom: – Frihet – Människors lika värde – Maktfördelning – Folkligt medbestämmande. Ekonomiska faktorer –Storbritannien pressar kolonierna på skattepengar efter det 7:åriga kriget mot Frankrike ( ). Kontrollen över utrikespolitiken, utrikeshandeln. ”No taxation without representation!” – slogan som användes av kolonisterna som protesterade mot Storbritanniens kontroll. En egen amerikansk identitet.

The Boston Tea Party - Tepartyt i Boston

Tepartyt i Boston – The Boston Tea Party Kolonisterna protesterar brittiska tullar och skatter och tvingar britterna att lyfta avgifterna. En vara som länge var avgiftsbelagd var te, som blev en slags symbol för ett alltmer illa omtyckt Storbritannien. Den mest kända protesten ägde rum 1772 när 3 brittiska skepp anlände i Bostons hamn, lastade med te, vilket hamnarbetarna vägrade låta iland utan dumpade i havet istället. Händelsen har döpts till The Boston Tea Party. Britterna försökte stävja upproret genom att stänga Bostons hamn och minska kolonin Massachusetts makt men detta retade bara kolonisterna ännu mer, som till slut börjar beväpna styrkor för att börja slåss mot britterna. Massachusetts tillsätter en egen regering vilket blir droppen för Storbritannien och så inleds det amerikanska frihetskriget.

Amerikanska Frihetskriget bryter ut 1 juli 1776 samlas representanter från de 13 kolonierna för att besluta om de ska förklara sig självständiga. Mötet slutar med att självständighetsförklaringen röstas igenom och skrivs under den 4 juli (idag USA:s nationaldag). Det gällde att hålla ihop mot britterna, vars trupper var överlägsna de amerikanska som mest bestod av beväpnade bönder. Tillsammans var kolonierna starkare än var för sig.

Krigets vändpunkt Det var under den nya befälhavaren George Washington som kriget vände till koloniernas fördel. Med lite packning och ganska knapp utrustning rörde sig de amerikanska trupperna i snabba attacker. De hade också fördelen att ”spela på hemmaplan” d.v.s. de kunde ta skydd och få mat av vänligt sinnade landsmän, till skillnad från britterna som var tvungna att skeppa över mat över atlanten och föra med sig mat och vapen i stora vagnar. I och med vändningen börjar kolonierna från stöd av europeiska länder som sökte hämnd för de 7:åriga kriget och/eller såg en chans att försvaga stormakten Storbritannien. Snart hade britterna kolonierna, Frankrike, Nederländerna, Ryssland och Preussen emot sig och tvingades ge upp. Storbritannien erbjöd självstyre men kolonisterna gav sig inte och 1783 erkände britterna koloniernas självstyre. George Washington för trupperna över den frusna Delawarefloden i ett berömt angrepp mot britterna.

De 13 staterna var fattiga och ganska olika. Centralregeringens maktinflytande var litet och parlamentet kunde inte driva in skatter. För att undvika att staterna inte blev splittrade och självständiga från varandra behövdes en grundlag, en författning för USA. Författningen, som varje stat fick ta ställning till, arbetades fram år 1787 och talade om vilka områden som skulle vara gemensamma och vilka områden som staterna skulle sköta själva. Några av regeringens ansvarsområden var att skapa en armé, sköta utrikespolitiken och förhandlingar med andra stater (ingen stat kunde på egen hand sluta avtal eller starta krig mot andra länder) samt godkänna nya stater som ville gå med i unionen (under samma villkor som de första förstås). USA:s konstitution (grundlag) skrevs under år 1789, är den äldsta författning i världen som fortfarande gäller. Dess grundtanke om att makten skulle utgå från folket gjorde den också en av de mest demokratiska författningarna. Staterna förenas

”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.” -Inledande meningen i konstitutionen Enligt konstitutionen ska det finnas tre olika maktcentrum som ska balansera varandra (enligt Montesquieus maktdelningsprincip) 1. Den verkställande makten= Presidenten 2. Den lagstiftande makten= Kongressen (senat och representanthuset) där ledamöterna från olika de olika delstaterna sitter. 3. Den dömande makten= Domstolar(tolkar författningen, ser till att den efterföljs) Trots idealen om människors lika värde, frihet och rättvisa hölls under samma tidsperiod tusentals slavar i slaveri. Det dröjde ända fram till 1865(!) för kongressen att förbjuda slaveri. Samma år som författningen (konstitutionen) antogs blir revolutionshjälten George Washington USA:s förste president.

USA idag 50 delstater Varje delstat har ett eget parlament och en guvernör som högsta styresman. Olika delstater kan styras av partier från olika politiska partier. Delstaterna bestämmer mycket och har rätt att bl. a. stifta lagar. Lagarna kan skilja sig mycket mellan delstaterna. Det kan t ex vara olika ålder på när man får ta körkort eller köpa alkohol, dödsstraff, bilprovning, skolfrågor och poliskåren. Delstatslagarna får dock inte strida mot de federala lagarna (som gäller för hela USA). T ex utrikespolitik, försvar, valuta, postväsendet, inrikes säkerhet.

Politiken i USA består främst av två partier, republikaner och demokrater. Republikaner är mer konservativa, d v s vill bevara samhället såsom det har varit och inte göra snabba förändringar. Demokrater är mer liberala och mer förändringsvilliga. Republikanernas representant Donald Trump Demokraternas representant Hillary Clinton

Instuderingsfrågor på planeringssidan Boken – Levande Historia – sida Lycka Till!