Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Nervsystemet.
Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Teman Samordna höger och vänster hjärnhalva Vad behövs för lärande?
Nervsystemet.
- Kroppens kontrollcentrum -
Hjärnan och nervsystemet
Din kropp består av miljarder celler!
TAKTILMASSAGE - en svensk originalmetod.
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
Sinnena 4C Vt 2013.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Nervsystemet och hjärnan
”LITET RUM” ”BYGGSTENAR” ”FABRIKER”
Männisokroppen.
Människokroppen.
Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?
PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
NERVSYSTEMET.
Kroppens Nervsystem Nervsystemet Micke Sundström ©
Hjärnan och nervsystemet
Av: Ludwig Karlsson & Sebastian Sverin
Studieteknik och inlärning
Våra sinnen!.
Hud, skelett och muskler
- hur fungerar det egentligen?
Pp som sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner
Signalsystemet forts hjärnan neuroner.
Nervsystemet.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Träningslära Styrka.
The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions
NERVER OCH NERVSYSTEMET
Nervsystemet.
Människan som organism
RÖRELSESYSTEMET.
- Kroppens kontrollcentrum -
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna, hormoner
NERVSYSTEMET Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Centrala och perifera nervsystemet
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Nervsystemet och hjärnan
Blodomloppet.
MÄNNISKOKROPPEN.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
En sammanfattning av boken s
Nervsystemet styr din kropp
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Skelettet och musklerna
Bra att veta om hjärnan. Hjärnan består av tre delar. 1.Stora hjärnan 2.Hjärnstammen 3.Lilla hjärnan Varje del har varsin viktig uppgift, men delarna måste.
- En livsnödvändig funktion
Att träna på inför NO-provet
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Sinnena.
HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET
Hjärtat och blodomloppet
NERVSYSTEMET.
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Nervsystemet och hjärnan
Människokroppen - celler i samarbete
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Hjärnan Hjärnan som är skyddad av kraniet och av hjärnhinnor, omges av vätska som hjälper till att dämpa eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är aktiv.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Nerverna sitter ihop och bildar nervsystemet.
NERVSYSTEMET CNS centrala nervsystemet Hjärna och ryggmärg
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Presentationens avskrift:

Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det går långsammare.

Kort sagt 1.Nervsystemet tar emot signaler från alla dina sinnen och bearbetar de. Nervsystemet styr musklerna när du rör dig, andas och skapar dina ansiktsuttryck. Nervsystemet styr också produktionen i kroppens körtlar, till exempel i spott – och svettkörtlar. Kort sagt, nervsystem är med överallt i kroppen.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Det centrala nervsystemet är det som styr alla andra nerver i kroppen som muskler, sinnesorgan, blodkärl och så vidare. Nerverna som skickar iväg eller tar emot information kallas perifera nervsystemet. Ryggmärgen är lika tjock som ett lillfinger och går från hjärnan ner till midjan. Ryggmärgen skyddas av ryggradens kotor. Från ryggmärgen går signaler ut till resten av kroppen. Om ryggmärgen skulle skadas så att nervtrådar bryts blir kroppen förlamad och utan känsel.

RYGGMÄRGEN Tjock som ett lillfinger Leder signaler till och från hjärnan Kopplar signaler vid reflexer

Nervceller Nervcellerna består av en nervcellskropp, några korta nervtrådar (Dendrit) som leder signaler in till nervcellskroppen och en lång nervtråd (Axon) som leder signaler ut från nervcellskroppen. De flesta nervtrådar är omslutna av fettrika (Myelin) och isolerande stödjeceller. Myelin gör så att den elektriska signalen transporteras snabbare. Synaps skickar signalen vidare till nästa nervcell, en omkoppling sker.

Utåtledande långa trådar (motoriska) = från hjärnan till kroppen Inåtledande korta trådar ( sensoriska) = från kroppen till hjärnan Sammanbindande = går i hjärnan och ryggmärg

I synapsen överförs signalerna med signalämnen Förbindelsen mellan cellernas ändar kallas synaps. I synapsen leds den elektriska signalen vidare av kemiska signalämnen som brytts sönder se bilden . Signalen i nerv leds längs den långa utåtledande nervtråden. Änden av nervcellens utåtledande tråd har en förbindelse med en annan cell. Det kan vara en nervcell, muskelcell eller körtelcell. Om det är en nervcell som nås av signalen , skickar den signalen vidare till andra celler. Om det är en muskelcell blir det en sammandragning av muskeln

I synapsen överförs de svaga elektriska signalerna med signalämnen

Signalerna i nerverna är svaga elektriska signaler som leds längs nervtråden. Tjocka nervtråder leder signaler fortare än tunna. De allra snabbaste nervtrådarna skickar signaler med en hastighet av 150 m/s. I de långsammaste nervtrådarna går signalen cirka 0,5 m/s

Förbindelsen mellan cellernas ändar kallas synaps. Det vill säga, Elektriska nervimpulser → signalämne → elektriska nervimpulser.

En nerv är uppbyggd av flera nervbuntar En nerv är uppbyggd av flera nervbuntar. Varje nervbunt innehåller tusentals, upp till en miljon nervtrådar. Varje nervtråd leder impulser in enda riktning somliga från hjärnan, andra till hjärnan.

En del av nervsystemet påverkas av viljan eller upplevs av vårt medvetande. En annan del det är självständiga eller autonoma nervsystemet hos de inre organen.

REFLEXER Då du utsätts för oväntad ”fara” så går inte signalen ända upp till hjärnan utan vänder i ryggmärgen - En reflex. Samtidigt som signalen går ut till armen att dra bort den så går en signal till hjärnan så då du fattar att du brännt dig är handen redan borta.

REFLEXER

HJÄRNANS DELAR Hjärnhinnor Hjärnbarken Stora Hjärnan Kranium Hjärnbalken Lilla hjärnan Hjärnstammen Förlängda märgen Ryggmärgen

HJÄRNAN Stora Hjärnan Veckad för större yta (hjärnbarken). Består av 2 halvor som förbinds med hjärnbalken Lilla hjärnan Samordnar balans och muskelrörelser Hjärnstammen Sköter autonoma nervsystemet. Ryggmärgen ”signalkabel” till/från övriga kroppen

Stort hjärnan

HJÄRNANS CENTRA Rörelsecentrum Omdöme ,självkritik abstrakt tänkande Känselcentrum Talcentrum Syncentrum Hörselcentrum ET……

Hjärnans halvor är bra på olika saker och kompletterar varandra Vänster Logisk Komponenter Sekvenser Språk Siffror Analysera Höger Helheter Mönster Bilder Färger Musik Kreativitet Inlevelseförmåga

Autonoma nervsystemet Styr sånt vi ej är medvetna om, som hjärtslag, tarmrörelser m.m. Har 2 typer av nerver (funkar som en gas och en broms…typ) Sympatiska (action..) Parasympatiska (vila) Ökar hjärtslag Minskar hjärtslag Mindre saliv Mer saliv Snabbare andning Långsammare andning

Hjärna är också opålitlig Det allra mesta i vår hjärna sker automatisk utan att vi är medveten om. Hjärna har fantastiska förmåga att sortera bort onödig information, och gör tex. Att vi bara uppfattar en liten del av alla sinnesintryck som bombardera våra nervsystemet..

Synvillor Hjärna tolkar våra sinnestryck och jämför med tidigare upplevelser. För att skapa sammanhang kan hjärnan lur oss och fylla i information som finns inte i verklighet. Det förklarar varför vittnen till samma händelse kan återge händelsen så olika. Eller träffar du någon inbillar dig att du känner den.

. Uppgift: Så snabbt som möjligt ska du säga  färgen  för varje ord och inte själva ordet.

Varför är detta så svårt? Ja, det lär bero på att din vänstra hjärnhalva försöker säga själva ordet. Det gäller alltså att "koppla bort" den vänstra hjärnhalvan, så att den högra hjärnhalvan utan störningar kan säga färgen